Slutsats
Detta examensarbete har tydligt visat att det finns en mängd olika sätt att lära sig nya ord. För att få med alla elever i en klass är det viktigt att försöka tillgodose olika inlärningsstilar och se till att få en grundliginlärning av orden. Det är betydelsefullt att inte bara låta eleverna studera glosorna i ”gloslistan” hemma utan litteraturgenomgången visar ett behov av att studera orden på olika sätt. Det är också viktigt att eleverna får möjlighet att skapa en personlig relation till orden genom att använda dem. Det måste finnas ett behov att ta reda på ett ords betydelse, ordet måste sedan användas på något sätt för att lagras och kan sedan plockas fram när det behövs. Ordet har då gått ifrån receptivt till produktivt ordförråd (Malmberg 2000). Att kunna ett ord innebär inte bara att kunna stava till det och förstå vad det betyder utan även att kunna böja det, uttala det, förstå när det används och kunna använda det. Det är även viktigt för ordinlärningen att det finns utrymme för olika typer av tekniker och intelligenser. Det är alltså dessa krav en lärobok behöver tillmötesgå.
Läroböckerna som har studerats Vale8 och Amigos tres har påvisat olika språksyn.
Amigos tres har en mer idiomatisk och vardagsspråklig framtoning. Läroboken tycks
också satsa på att ha många ord, mycket ny vokabulär i sina kapitel. Vale8 däremot har inte lika långa texter och kapitlen introducerar en mindre mängd nya ord. I Vale8 lär sig eleverna antingen ordförråd eller ny grammatik men i Amigos tres kan båda delarna introduceras samtidigt. Båda böckerna har dock skapat texter som underlättar för läraren att nå receptionsmålen i läroplanen eftersom de inkluderar olika typer av texter. Läroböckernas texter och läsningen av dessa är det första steget i ordinlärningen eftersom de skapar ett inledande behov av att leta upp nya ord för att förstå texten. I
Amigos tres kan man se ett större behov av en ordentlig lärarledd genomgång av texten
eftersom de ofta innehåller många idiomatiska uttryck. Vale8 har en del idiomatiska uttryck men elever skulle till stor del kunna använda sin slutledningsförmåga och ordlista för att förstå texterna.
Övningsböckerna har alltså en stor uppgift att fylla. Övningsböckerna till båda läroböckerna har en stor variation på övningarna. Det finns många olika typer av
övningar men de flesta går ut på översättning och är skrivuppgifter. I övningsböckerna finns en del dialoguppgifter, i Vale8 har dialog uppgifterna ofta stödord. I Amigos tres tycks det finnas färre dialoguppgifter och de innebär ofta enbart att läsa upp svaren eleverna har skrivit. Det blir alltså viktigt för läraren att engagera eleverna i dialog. En del böjningsuppgifter, grammatikuppgifter, finns i båda böckerna. Tyvärr finns det inga uppgifter som begär att eleverna skapar en egen struktur bland orden och inga uppgifter som kräver att eleverna kan stava till orden. Olika inlärningstekniker är dåligt representerade i böckerna, det tycks bli en av lärarens huvuduppgifter att undervisa tekniker som underlättar inlärningen. Enligt Lundahls modell (2009) som innebär lyssna/läsa, samtala/skriva och studera ord och fraser. Kan man se att första delen tillgodoses av böckernas texter och hörövningar som finns i olika svårighetsgrader i båda läroböckerna beroende på vilka frågeord som används. Av behovet att samtala/skriva är till största del skrivandet representerat i läroböckerna och samtalet måste läraren bidra med. Studerandet av ord och fraser finns inte med i läroböckerna och lämnas helt till läraren, ytterligare en faktor som påvisar nödvändigheten att undervisa i olika tekniker för inlärning.
De olika inlärningsstrategierna är dåligt representerade i böckerna. Lingvistisk/språklig inlärningsstrategi är väl representerad och även musikalisk inlärningsstrategi. Det saknas dock logisk/matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk inlärningsstrategi. Det blir mycket tydligt att man som lärare inte kan förlita sig på sin lärobok för den fångar inte upp alla elever.
Böckerna manar inte till någon typ av uppföljning av ordinlärningen, något som anses nödvändigt av bland andra Schmitt (2000). Läroböckerna repeterar till viss del ord som eleverna bör kunna sedan tidigare. Men det framgår att läraren har en viktig roll i repetitionen av gammal kunskap och även i uppföljningen. Det är också viktigt att göra eleven uppmärksam på hur den bäst lär sig. Detta tas inte upp i de studerade kapitlen i läroböckerna och måste bli lärarens arbete.
Diskussion
För att genomföra en lyckad språkundervisning som inte bara är framgångsrik utan även rolig krävs det att läraren vågar släppa läroböckerna. Alla elevers inlärningsstrategier som Tornberg (2009) nämner finns inte representerade i läroböckerna. Det är dock
förståeligt att möjligheterna är begränsade i läroböckerna. Det är inte möjligt att fylla böckerna med bilder för att eleverna ska kunna färglägga eller diskutera. Man kan tänka sig att det skulle resultera i mycket tjocka böcker som dessutom skulle bli kostsamma. Jag tycker att böckerna lyckas variera övningarna på ett bra sätt även om de flesta övningar går ut på att skriva eller översätta. Pappersformen är begränsande för fantasin speciellt i förhållande till den kroppslig-kinestetiska inlärningsstrategin som Tornberg skriver om (2009). Den kroppsliga inlärningsstrategin som helt uteslöts ur böckerna är problematisk att ha med i en lärobok. Det skulle förmodligen bli föga uppskattat om samtliga elever springer omkring och gör rörelser för att komma ihåg ord i ett klassrum. Läroböckerna skulle dock kunna hänvisa till att spela upp små sketcher eller dialoger i klassrummet. Något som ofta finns i samband med kapitel som handlar om mat och restaurangbesök. Jag tycker egentligen inte att det är möjligt att begära mycket mer av läroböckerna än det som redan finns i dem. Jag föredrar Vale8 eftersom att jag tycker att
Amigos tres är för svår med för mycket text även om jag tycker att den närmar sig
eleverna i deras intressen i större utsträckning än Vale8. Jag tycker dock mycket om den positiva känsla som Vale8 lyckas ge eleverna genom utnyttjandet av gammal kunskap. Steg för steg grammatiken upplever jag som väldigt positiv även om man lägger mycket betoning på det autentiska. Jag upplever det som positivt för eleverna när de känner att de olika delarna hänger ihop och bygger på varandra och det på så vid blir kontinuitet i grammatikundervisningen. Amigos tres upplever jag som något förvirrande eftersom grammatiken blandas och eleverna får ingen tydlig utveckling vilket de brukar uppleva som belönande. Något som saknas i böckerna är Fox idéer (i Levihn, 1991) om att leka med orden på olika sätt och sortera dem enligt ordklasser eller betydelse enligt elevens egna önskemål.
Vad som är önskbart är att det fanns fler inspirerande förslag till läraren på hur denne kan liva upp undervisningen. Om läroböckerna klarade att täcka alla aspekter av lärandet skulle det inte finnas något behov av en lärare och det tycks inte finnas någon risk att böckerna lyckas med det. Det krävs mycket av en lärare som en bok aldrig skulle kunna klara av. Det handlar om att göra lärandet levande för eleverna och det är där böckerna brister. Uppgifter som engagerar eleverna på ett sätt där de får använda fantasin men inte blir uttråkade är viktiga och att man försöker komma bort från skrivandet. Lundahl (2009) betonar behovet av samtal, lyssning och dialog tillsammans med läsning för en komplett ordinlärning. Att arbeta med bilder eller faktiska objekt i
klassrummet kan vara givande för eleverna och är saker som inte ryms i en lärobok. Detta är något som är mycket enkelt de första åren på spanskan där lärare och elever lätt kan ta med frukter, grönsaker, bilder på djur etc. för diskussion. När ämnena blir mer abstrakta så som kärlek kan man behöva lite hjälp som lärare med att förverkliga orden. Tips på metoder och arbetssätt kunde då varit inkluderat i böckerna.
De olika typerna av texter som finns med i läroböckerna tyder på medvetenhet hos författarna och hjälper läraren att jobba mot receptionsmålen. Detta är mycket positivt eftersom autentiska texter ofta är svåra att förstå för eleverna. Det verkar dock finnas outnyttjad potential i böckerna av att använda sig av olika typer av ordlistor som Malmberg m fl. föreslår (2000) och att arbeta mer med uppgifterna på målspråket istället för översättning. Det saknas också texter eller frågor som gör eleverna medvetna i sin inlärning vilket betonas som viktigt i forskningsgenomgången (Lundahl, 2009). En modernisering av läroböckerna skulle kunna lyfta medvetenheten hos eleverna. Något som skulle kunna finnas i större utsträckning är någon typ av dokumentering av ordinlärningen för att tydliggöra elevens utveckling vilket t ex Schmitt och Schmitt (1995) föreslår.
Metoddiskussion
Detta examensarbete har svarat på frågeställningarna som gjordes innan det påbörjades. Examensarbetet har lett till ökad kunskap om ordinlärning, inlärningsstilar, övningsuppgifter och fram för allt lärarens roll i språkundervisningen. Arbetet har en bra validitet för det arbetet är, en studie av två kapitel i vardera två böcker. Reliabiliteten är inte lika stark eftersom kapitlen valts ut, dock inte för att de är lika eller olika utan för deras innehåll, och det kan inte garanteras att samma övningar återkommer i alla bokens kapitel. Metoden som är närläsning har passat bra till undersökningen som ämnade se hur långt läroböckerna räcker och motsvarar den forskning som finns om ordinlärning. Läsningen i huvuddrag har kunnat ge en bredare bild av läroböckerna i sin helhet med skulle naturligtvis också varit gjord genom närläsning för att göra ett arbete med full validitet. Undersökningen garanterar inte att alla elever skulle lära sig alla ord om alla ordinlärningsstrategier och tekniker funnits med i böckerna utan visar var läraren måste ta vid i undervisningen. De kriterier som legat till grund för analysen återkommer i verk av ett flertal författare även om de ibland
benämns på olika sätt. Det faktum att analyskriterierna återkommer i olika källor har ökat validiteten i mitt arbete.
Pedagogisk implikation
Johansson och Svedner (2010) skriver att det primära syftet med ett examensarbete är att fördjupa den egna kunskapen om läraryrket. Jag anser att denna undersökning varit mycket givande eftersom jag på djupet sett i hur stor utsträckning jag kan lita på läroböckernas hjälp i ordinlärningen och vad jag som lärare måste lägga ner mycket tid på. Läroböckerna kan endast användas som utgångspunkt. Det talas mycket om att lärarna ska våga släppa läroböckerna och arbeta mer självständigt mot målen. Jag tycker att man kan ha en lärobok som grund och sedan lära eleverna att man måste arbeta aktivt med ordinlärningen. Som lärare är det viktigt att jag ser till att repetition och uppföljning av ordinlärningen sker eftersom att alla forskare anser att det är viktigt men det finns inte med i läroböckerna. Det är också viktigt att lära ut tekniker för att eleverna ska kunna studera ord på ett roligt och givande vis. Eftersom övningsböckerna till största del går ut på skrivövningar, som i förhållande till litteraturgenomgången, stämmer bra överens med vad de anser givande inom skrivövningar kan jag som lärare försöka hitta på roliga sätt att använda kroppslig inlärningsstrategi eller logisk- matematisk inlärningsstrategi för att täcka upp de inlärningsstrategier och studietekniker som inte finns med i övningsböckerna.
Förslag på vidare forskning
Samma kapitel skulle kunna användas för att undersöka hur väl eleverna klarar översättningen och förståelsen själva för att se hur de påverkas av det rikare ordinnehållet i Amigos tres jämfört med Vale8. Det kunde också vara intressant att göra ett experiment där man använder två klasser och i den ena klassen undervisa inlärningstekniker och i den andra ge gloslistan i läxa och se vilka som får högst resultat på ett glosprov. I en större undersökning skulle det vara mycket intressant att jämföra hur elever som arbetar enbart med läroböckerna klarar ett prov jämfört med elever som arbetar med läroböcker och lärares uppgifter klarar samma prov. På så sätt skulle man kunna se hur viktig läraren är för elevernas inlärning.
REFERENSER
Ferm, Rolf och Malmberg, Per (2001), Språkboken. Stockholm: Skolverket.
Hanson, Örjan (2005), !Vale8! Övningsboken. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Hanson, Örjan och Teva, Inmaculada (2005), !Vale8! Textboken. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Hässler, Sara (2006) Tankar kring ord - En undersökning om grundskoleelevers
strategier och medvetenhet vid ordinlärning i franska. Hämtad från MUEP: http://dspace.mah.se/handle/2043/8089. Hämtat den 19 januari 2012.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2010), Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget AB.
Kirk, Jerome och Miller, L, Marc (1986), Reliability and validity in qualitative
research. London: Sage Publications Ltd.
Levihn, Ulf, m.fl. (1991), Språkpedagogik. Malmö: Gleerup.
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 hämtad från skolverket:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fww w4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycks ak%2FRecord%3Fk%3D2575. Hämtad den 19 januari 2012.
Lundahl, Bo (2009), Engelsk språkdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Malmberg, Per, m. fl. (2000), I huvudet på en elev. Stockholm: Bonniers.
Resmann, Felix (2009) Ordinlärningstekniker i tyska läromedel. Hämtad från MUEP:
http://dspace.mah.se/handle/2043/8089. Hämtad den 19 januari 2012.
Saveska Knutagård, Monika. De la Motte, Anette. Lizana, Horacio (2005),
Amigos tres texto. Stockholm: Liber AB.
Saveska Knutagård, Monika. De la Motte, Anette. Lizana, Horacio (2005),
Schmitt Diane, Schmitt Norbert. Vocabulary notebooks. ELT Journal:1995:49. s.133- 143
Schmitt, Norbert (2000) Vocabulary in language teaching. Cambridge: Cambridge University Press.