Syftet med den här studien var att undersöka vilken syn pedagoger har på användningen av de estetiska lärprocesserna inom de samhällsvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6. Vi ville undersöka hur och om pedagoger väljer att använda sig av estetiska lärprocesser och på vilket sätt de gör detta. För att kunna göra detta utgick vi från frågeställningarna:
• Hur ser lärarna på estetiken i de samhällsorienterande ämnena och hur används estetiken i klassrummet?
• Hur förhåller sig pedagogerna till det sociokulturella perspektivet?
• Vad har kommunikation för betydelse för eleverna vid arbete av estetiska lärprocesser?
• Vilka estetiska arbetsmetoder använder sig pedagogerna av och vilka utmaningar ser de vid användning av estetik?
Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att de personer som vi har intervjuat har en positiv syn på att arbeta med estetik i undervisningen. Det som framkommer dock är att det lätt blir rörigt och för mycket av allt när estetik integreras i undervisningen. Pedagogerna har delad uppfattning om integration av estetik i de samhällsorienterande ämnena. Den slutsatsen vi drar är att det grundar sig i pedagogens enskilda intresse och kunskap om ämnena. Detta kan kopplas till Fredrikssons (2013) studie där hon anser att lärare som har bristfällig kompetens kan påverka eleverna negativt.
Utgår vi från forskningen och våra egna erfarenheter är estetik ett verktyg som ger många fördelar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Det framkommer även från pedagogerna att de upplever att estetiska arbetsmetoder bidrar till ökad förståelse för den teoretiska kunskapen och att eleverna har lättare för att komma ihåg denna kunskap. Eleverna drar lärdomar genom att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1978) där barnen, genom social integration, utvecklar sina kunskaper genom arbete tillsammans. Vi själva utgår från den sociokulturella teori som är baserad på Vygotskijs tankar om att man lär sig i sociala sammanhang. Detta är något som även speglas i pedagogernas svar där det framkommer att de ser hur eleverna lär sig och utvecklas tillsammans med andra genom kommunikation och samarbete.
33
Det kommunikationsutbyte som sker anser flera pedagoger bidrar till bättre förståelse och en känsla av stark sammanhållning i elevgrupperna. Detta går att koppla till Kress (2009) som anser att kommunikationen är viktig för framtidens sociala interaktioner och Dysthe (2003) som anser att elever lär bäst tillsammans.
Utifrån de pedagoger vi har intervjuat har vi upptäckt att alla har någon form av estetisk kunskap i bagaget, vare sig det kommer från en estetisk kurs eller om den är självlärd. Pedagogerna har olika uppfattningar om vilken estetisk arbetsmetod de känner sig mest bekväm att arbeta med, de anser att bekvämligheten ligger i kompetensen. Bild, drama, musik och skapande är de ämnen som pedagogerna gärna integrerar i sin undervisning. De ämnena som de inte känner sig bekväma att arbeta med beror främst på att de saknar befogenhet inom just den estetiska uttrycksformen. Teater är den estetiska arbetsmetod som ingen av pedagogerna har stort intresse för eller känner att de har stor kunskap inom. Detta resultat förvånar inte oss då vi via vår VFU och vår fyra årig utbildning knappt har arbetat med teater. Två tankar som slår oss i relation till detta är: ”Hur uppnår pedagoger den kompetens som saknas?” och ”Borde det bli en skyldighet från skolledningen att anställa pedagoger som är kompetenta inom alla estetiska uttrycksformer?”.
Det finns inga tydliga riktlinjer angående estetik i läroplanen och därför undrar vi hur mycket tid som egentligen bör läggas på de estetiska ämnena bortsett från bild och musik som har sin egen kursplan. Just nu finns det inget i undervisningen som tyder på att pedagogerna har någon skyldighet att tillföra kontinuerlig estetik i undervisningen. Det kan också vara så att pedagoger anser att den teoretiska delen är viktigare än den praktiska. Fredriksson (2013) hävdar att denna syn grundar sig i att genom teoretisk undervisning blir det lättare för läraren att bedöma eleverna.
Pedagogerna upplever även att det är brist på utrymme och grupprum som de behöver vid tillfällen för estetiskt arbete, att det är dåligt med utrymme är något som pedagogerna självklart inte kan påverka. Utifrån de erfarenheter som vi har kan pedagoger ”alltid” lösa det på något sätt. Det känns inte som att det är ett tillräckligt starkt argument för att inte arbeta med vissa estetiska moment i undervisningen. Upplever pedagogerna att det behövs mer utrymme bör de ansvariga på skolan se över detta och hitta alternativa lösningar.
34
Det är tidsbristen som gör att det är svårt att hitta tid till planering och tillfälle för samarbete tillsammans med andra pedagoger är även det ett stort hinder. Tar pedagogerna sig tiden till att sitta ner och planera ihop olika estetiska arbetsmoment skulle de förmodligen upptäcka att de kan komplettera olika estetiska kunskaper med varandra. Utgår vi från våra egna erfarenheter tycker vi att när de säger ”tiden räcker inte till” är ett sätt att försöka undgå en större arbetsbelastning. Vi säger inte att pedagogerna inte har mycket att göra som det redan är men vi anser att avsätta tid för planering tillsammans skulle i slutändan kunna gynna både pedagoger och elever. Pedagogerna skulle gynnas då de kan hjälpa varandra med sina specifika ämneskompetenser och eleverna skulle få en mer varierad och berikad undervisning.
6.1 Konsekvenser av examensarbetet
Följderna av att skriva ett examensarbete med fokus på de estetiska lärprocesserna leder förhoppningsvis till att vi i framtiden kommer att arbeta mer estetiskt då vi läst in oss en del på den forskning som gjorts med anknytning till estetik. Eftersom forskningen just nu tyder på att en positiv effekt hos eleverna, både på det sociala planet och resultatmässigt känner vi att vi står på en stadig grund där vi kan motivera våra estetiska val i vår framtida yrkesroll. Bamford (2006) anser att det ger en positiv effekt hos eleverna att arbeta estetiskt. Efter sin studie kunde hon även se att det estetiska låg till grund för elevernas goda PISA-resultat (ibid.). Händer att våra estetiska moment ifrågasätts kan vi hänvisa till den forskning som framställts inom området dock får vi inte glömma bort att hålla oss uppdaterade för eventuell ny forskning inom området. Håller vi oss inte uppdaterade kan det hända att vi i framtiden hänvisar till teorier och metoder som motbevisats och inte längre stämmer.
6.2 Förslag till förändring till studieverksamheten
Tiden är för många en betungande faktor, om vi utgår från de intervjusvar vi samlat in. Därför anser vi att den ansvarige på skolan bör avsätta bestämda tider för pedagogerna där de får tillfälle att planera för kontinuerlig integration av estetik i undervisningen. Det bör även genomgås en koll på pedagogernas kompetens för att på så sätt maximalt
35
använda de resurser som finns i verksamheten. En annan förändring kan även vara att pedagogerna får möjligheten att utbilda sig i estetiska lärprocesser för att få mer kunskaper om hur estetik kan användas i skolverksamheten.
6.3 Fortsatt forskning
Enligt forskningen som vi har utgått ifrån är estetiska lärprocesser ett viktigt stöd för utveckling av lärandet. Det är inte enbart forskningen som säger detta utan även de pedagoger som vi intervjuat ser det på mer än ett sätt. Utgår vi från våra egna erfarenheter upplever vi även positiva resultat med att integrera estetik i undervisningen. Därför anser vi att estetiska lärprocesser bör få tydligare och större plats i den framtida läroplanen. För vidare forskning anser vi att det skulle vara intressant att undersöka om hur estetiska lärprocesser kan förtydligas och integreras mer i den framtida läroplanen. Det skulle kunna vara intressant att jämföra pedagoger och elevers uppfattningar om hur estetiska lärprocesser ska bearbetas i läroplanen. Det skulle även vara tänkvärt att forska kring den kristna syn som läroplanen förmedlar i värdegrundsavsnittet och i religionsämnet. Kan lärare, i samverkan med politiker, Skolverket och elever skapa en bättre, mer jämställd läroplan som inte genomsyras av kristendomen och de kristna värderingarna? Den västerländska synen som genomsyrar undervisningen idag måste pedagoger bortse från emellanåt för att få med sig de elever som har en annan etnicitet. De kulturkrockar som uppstår kan elever dra lärdomar av för att på så sätt skapa sig en förståelse för varandra.
36