Det insamlade och analyserade empirimaterialet visar att pedagogerna på förskolan är medvetna om hur de utvecklingsmässigt vill föra sin verksamhet framåt. Intervjuerna som fördes med en del av pedagogerna på förskolan gav insikt i hur de tänkte kring språkutveckling då jag ställde frågor som handlade om deras tankar och åsikter om ämnet. Pedagogerna hävdar gång på gång i intervjuerna hur viktigt det är att samtala med barn för att utmana dem språkligt. I intervjuerna framgick det dessutom att personalen medvetet använder språket kontinuerligt för att utmana barnen språkligt, vilket även enligt forskning visar sig vara språkutvecklande. De påpekar dessutom vilka ambitioner de har för att skapa en språkstimulerande verksamhet samt hur de anpassar miljön för att stimulera barnen mot ett väl använt språk. De ambitioner de har för att skapa en sådan verksamhet är framförallt mycket diskussioner med barnen, upprepning av ord, anpassning av verksamhetens miljö (bokstäver och böcker) samt en kontinuerlig samtalsform tillsammans med barnen.
Den språkutvecklande kommunikationen möjliggjordes framförallt under situationer där pedagogerna hade barnen nära intill hela tiden. Exempel på sådana situationer är: matsituationer, samlingar, hallsituationer och spontana situationer som pusselläggning eller blöjbyten där lärandet inte direkt är inplanerat. Ytterligare exempel på situationer där språkutvecklingen möjliggjordes framstår i planerade aktiviteter och framförallt spontana situationer där någon planerad verksamhet inte finns i direkt åtanke. Exempel på spontana situationer kan i studiens fall vara bakning av ”fotkakor” eller skapandet av dramarummet som diskuteras under kapitel fyra. Av observationerna visar det sig att pedagogerna medvetet anpassar miljön till att vara språkutvecklande, exempelvis i form av att hänga bokstäver i taket och ha böcker lättillgängligt.
Empirimaterialet visar dock att det finns en del aspekter som pedagogerna på förskolan bör tänka kring för att kunna anpassa sin verksamhet till att bli ytterligare språkutvecklande. Utifrån vad studien visar är dessa situationer framförallt verksamheten utomhus och användning av ledande frågor samt att pedagogerna ger barnen alternativ de inte har. Däremot kan även en anpassning av material göras, materialet bör placeras mer lättillgängligt vilket relevant tidigare forskning visar sig
31
vara språkstimulerande. I inledningen till arbetet dras ett exempel om hur jag tillsammans med ett barn kommer fram till en slutsats till hur man kan göra för att gräva tunnlar. Detta exempel kan vidareutvecklas av pedagogerna genom att de tillsammans med barnen gör en mindre forskning om hur man gräver tunnlar, och därefter utmanar barnen ytterligare genom att testa hur mycket den skapade tunneln och bron håller för. Denna studie kan liknas med en pusselbit då den öppnar till många fler sätt att forska kring språkutveckling. Det faktum att vidare forskning inom språkutveckling behövs råder det ingen tvekan om, eftersom språket är nyckeln till mer eller mindre allt lärande. Exempel på andra pusselbitar som passar till denna studie kan vara att forska kring språkutveckling utifrån ett mångkulturellt perspektiv, och hur pedagogerna gör för att utmana barn som inte behärskar språket fullt ut. En intressant faktor är att barnen på en avdelning i förskolan hade sammanlagt 14 olika etniska bakgrunder. En annan pusselbit kan vara att belysa hur pedagogernas kroppspråk kan reflekteras över i deras språkstimulerande verksamhet. Ytterligare en kan vara att göra en djupdykning i hur barn lär sig språket av varandra och var pedagogen kan tänkas behöva ge rum för barns eget lärande i samspel barn sinsemellan. Något jag hade kunnat tänka mig forska om är hur användning av populärkultur och datorprogram kan tänkas utveckla barns språk och på vilka sätt barn anpassar sitt språk genom detta.
Enligt vad som kan ses i empirin är det inte alltid självklart att det är bra att ge barn alternativ de egentligen inte har, vilket är en aspekt jag kommer reflektera över under min tid som förskollärare. Jag kommer även försöka begränsa antalet ledande frågor till det minimala, i syfte att ge barn så mycket utrymme som möjligt att tala eftersom det ger ypperliga möjligheter för barn att utforska språket. Däremot, som även beskrivs under kapitel fyra, kan det ibland vara en fördel med korta och precisa frågor. I inledningen nämns det att det kan vara svårt att ställa rätt frågor vid rätt tillfälle. En egen reflektion i efterhand till undersökningen är att de ”rätta frågorna” alltid kommer vara svåra att ställa, eftersom varje barn tänker olika. För att komma fram till vad som behövs göras i syfte att lära sig dessa frågor, kan en slutsats dras att man helt enkelt får prova sig fram, dra hypoteser och våga prova dem. Som framtida förskollärare kommer jag reflektera över dessa aspekter i alla situationer och försköka kringgå dem eller fokusera på dem för att anpassa mig själv till att vara mer språkstimulerande. Dessutom kommer jag i mitt framtida yrke försöka utgå från barns intressen så mycket det bara går för att skapa en intressant och rolig miljö för barn att lära sig i. Det säger däremot sig
32
själv att som pedagog kan man inte alltid utgå från barnintressen, eftersom man ibland kan behöva styra upp verksamheten för att hålla sig kring de mål läroplanen strävar mot.
33