Syftet med min undersökning var att undersöka hur elever i årskurs nio tolkar syftet med bildämnet, en undersökning som har gett ett intressant resultat såväl som väckt nya frågor. Jag inledde dock arbetet med tre frågor, vilka jag här ska försöka sammanfatta och besvara.
6:1 Vad är syftet med bildämnet?
Den första frågeställningen rörde vad eleverna spontant ansåg att syftet med bildämnet är. I elevernas svar kunde man framför allt se fem olika mönster; bild som avslappning, kreativitetsutvecklande, kommunikationsmedel, bildskapande eller konsthistoria. Inget av detta kommer egentligen som en överraskning om man jämför med det jag har sett under min tid ute på praktik eller som vikarie. Att bild ska vara roligt eller en paus från övriga ämnen är en attityd som jag mött många gånger, och som även dyker upp i NU-03.75 Att den här attityden finns kan ha många förklaringar. En av dessa kan vara traditionsbunden. Som NU-03 påpekade så är det många föräldrar som ser ämnet som meningslöst, vilket de mycket väl kan ha fört vidare till sina barn. Att det är en attityd som har funnits länge finns det ingen tvekan om, som jag tidigare har påpekat så tar Åsén76 upp att bild som avslappning var en väldigt stark syn på ämnet under 1950-talet. Han tar även upp att traditionerna inom bildämnet förs vidare utan att något faller bort, istället breddas ämnet. Om detta stämmer så är det även möjligt att attityderna till ämnet förs vidare. Är det något som är säkert så är det att en stor del av eleverna ser ämnet som antingen avslappning eller meningslöst. En attityd som inte befann sig så långt i från avslappningen var bildämnet som bildskapande, där man kunde se hur eleverna ser på bildskapandet som något roligt men överlag oviktigt. Även detta är en bild jag känner igen då jag har sett många elever som inte bryr sig så mycket om vad de ritar men njuter av känslan att skapa något. Vad som skapas, varför eller hur är istället något som bild som kommunikationsmedel lyfter fram. Det är en syn på ämnet som framför allt växte fram för att möta medias snabba utveckling, och som i dagens samhälle kan anses viktigare än någonsin. Att eleverna måste
75
Skolverket (2003)
76
38
kunna förstå olika typer av bildbudskap verkar de ha klart för sig, men som jag tidigare nämnde så hade det varit intressant att få veta deras attityder till olika format. Ser de på datorspel på samma sätt som de ser på ett konstverk eller en reklamaffisch?
En annan detalj som jag reagerade på var hur få elever som verkade förstå varför man ska utveckla sin kreativitet. Flera elever svarade att det var en del av meningen med ämnet, men flera uttryckte samtidigt tvivel för varför man måste utveckla just kreativiteten. Framför allt verkade de tolka begreppet som att kreativitet innebär att man kan skapa bilder, men de verkade inte kunna koppla det till möjligheter utanför bildämnet. Detta är ett problem som jag har sett många gånger förut. Ofta när jag har hört en elev ställa frågan varför man har bild i skolan så har min handledare svarat att det är för att utveckla deras kreativitet, ett svar som jag senare har insett att jag har tagit efter. Men hur förklarar man för eleverna varför de ska utveckla sin kreativitet? Hur kan man förklara det på ett sätt så att eleverna förstår?
6:2 Hur tolkar eleverna syftet med bild?
Syftet med den här undersökningen var att genomföra ett experiment, ett experiment som skulle hjälpa mig förstå om elevernas förståelse för ämnet bild ökade om de fick en chans att studera kursplanen. Det är dock svårt att bedöma hur experimentet gick. När jag först fick tillbaka enkäterna och såg hur stor andel av eleverna som inte kunnat svara på många av frågorna trodde jag att undersökningen hade misslyckats. Men ju mer jag tittade på enkäterna, desto tydligare blev det att jag faktiskt hade fått ett resultat. Bara för att eleverna inte hade kunnat svara på frågorna innebar det inte att de inte hade gett mig de svar jag behövde. Och anledningen till att de inte svarade kopplade jag till två förklaringar: antingen förstod de verkligen inte vad utdragen betydde eller så bryr de sig inte om bildämnet tillräckligt mycket för att ens försöka förstå. Vi är alltså tillbaka på motivation och läsförståelse.77 Båda dessa förklaringar såg jag som relevanta för undersökningens resultat eftersom båda visar på att eleverna har för låg förståelse för ämnets syfte.
77
39
Eleverna som faktiskt svarade på frågorna visade på flera olika förståelsenivåer. En del kunde bara urskönja grundläggande drag, medan andra hade mer utvecklade förklaringar. Jag tänker dock inte vara dömande och peka ut vad som är rätt eller fel. Som jag tog upp i inledningen så finns det många lärare som har problem med att tolka läroplanen och jag tänker därför inte påstå att jag vet vad som är rätt eller fel. Tydligt var dock att det fanns en gräns mellan de två skolorna. Den första skolans elever hade överlag djupare förklaringar och använde fler komplicerade uttryck än eleverna från den andra skolan. Det kan förstås finnas flera förklaringar till detta, men en trolig orsak skulle kunna vara att eleverna från skola ett helt enkelt är mer vana vid att arbeta med målen för bildämnet. Tittar man på skolornas förutsättningar så har skola ett dessutom större möjlighet att ge eleverna en bredare utbildning som uppnår målen på ett annat sätt. Dock måste inte materialtillgångar vara avgörande för måluppfyllelsen. Som Linde78 tar upp så har läraren en stor roll i hur eleverna uppfattar syftet med ett ämne. En uppfinningsrik lärare kan göra mycket med få tillgångar.
Men även om många elever kunde använda sig av komplicerade ord så innebär det inte att de förstår fullt ut vad de säger. Alla kan lära sig fina ord, men inte alla förstår vad de betyder. Vissa av elevernas svar verkade t.ex. så uppstyltade att de lika gärna skulle kunna vara omformuleringar av de ursprungliga utdragen.
6:3 Har synen på ämnet förändrats?
Min sista fråga var huruvida elevernas syn på ämnet förändrades efter att de fått fundera över kursplanens betydelse. Som jag tog upp i resultatet ansåg majoriteten av eleverna att deras syn på ämnet inte hade förändrats. Jag är dock inte benägen att hålla med om detta. Den största anledningen till detta är att förändringen framför allt syns i skillnaden mellan svaren på frågorna rörande vad eleverna tror att syftet med bild i skolan är. En elev som till exempel har haft en väldigt tydlig åsikt kring ämnet från början och som svarar att synen på ämnet inte har förändrats kan ha ett väldigt annorlunda svar andra gången frågan ställs. Framför allt hade synen på bild som avslappningsämne fallit bort. Visserligen fanns där
78
40
elever som höll fast vid att ämnet var meningslöst, men att bild skulle vara avslappnande och en paus från de andra ämnena syns inte alls längre. Många av eleverna hade istället gått över till att man skulle kunna förstå olika bildbudskap, vilket ger bildämnet en mycket större roll i ett samhälle där vi konstant utsätts för olika bildbudskap. En syn som annars var lika stark om förut var synen på bild som bildskapande. Att meningen med bild är att man ska göra bilder verkar vara en djupt rotad uppfattning som lös igenom hela undersökningen. Det är elva år sedan NU-03 kom fram till det, och då hade uppfattningen redan funnits i minst tjugofem år.79 Dock verkar den inte lika stark som den var i tidigare undersökningar eftersom eleverna som deltog i min undersökning i slutändan hellre valde bildbudskap och den kommunikativa delen av ämnet som syftet med ämnet.
6:4 Slutsats
Jag nämnde tidigare Deweys syn på användandet av läroplaner och hur man istället för att ställa barnet och läroplanen mot varandra borde försöka få dem att fungera tillsammans.80 Min undersökning skulle kunna ses som ett test av denna teori. Jag försökte sammanföra barnet och läroplanen för att få ett nytt perspektiv på hur jag ska arbeta med de båda på bästa möjliga sätt. Min slutsats är att elevernas tolkningar av kursplanen till viss del ökade deras förståelse för ämnet. Med tanke på den korta tid de hade på sig är detta mer än jag hade väntat mig, jag är dock inte förvånad över att förståelsen ökade. Ju mer man studerar ett område desto mer lär man sig om det. Min undersökning visar att man med mer arbete kring kursplanen i undervisningen borde kunna öka elevernas förståelse för syftet med bildämnet markant. Dock skulle jag i så fall rekommendera att man borde dela upp kursplanen i ännu mindre delar än vad jag gjorde här eftersom min uppfattning är att det blev för mycket för eleverna att ta in på en och samma gång. Om man ökar elevernas förståelse för ämnet så är det möjligt att man samtidigt ökar motivationen för att vilja lära sig mer, vilket verkar vara ett av de element som saknas för att eleverna fullt ska kunna uppskatta bildämnet. 79 Skolverket (2003) 80 Dewey J. (2004)
41