I detta sista kapitel kommer vi att sammanfatta arbetet genom en resultatdiskussion. Vi kommer därefter att diskutera vårt metodval samt ge förslag på fortsatt forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Under studiens gång har vi fått ny kunskap om hur barn i förskolan använder sig av matematik i den fria leken inomhus och har då även fått ta del av många intressanta perspektiv på leken. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur ett urval barn, i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån
Bishops sex matematiska aktiviteter. Vi utgick ifrån två frågeställningar; Vilka av Bishops sex
matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus i förskolan och i vilken utsträckning? och hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken? I vår analys kommer vi fram till att
Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter förekommer i barns fria lek, oberoende av materialet. Vi kom fram till att barn väljer material för att utforska matematik i den fria leken som de finner meningsfullt i situationen, och vad som anses vara meningsfullt är upp till barnen och kan därför vara i princip vad som helst. Genom vår studie har vi även fått se att alla barn, trots att de går på samma avdelning, har olika erfarenheter av matematik. Några av barnen har kommit längre i sin matematiska kunskapsutveckling än andra och det är helt naturligt. Detta har synliggjorts i vår empiri bland annat när barnen har diskuterat kring olika matematiska dilemman som har dykt upp, för att tillsammans komma fram till en lösning som de gemensamt anser vara korrekt. Trots att alla barn har haft olika erfarenheter och kunskaper av matematiken har de kunnat mötas på mitten för att skapa en utvecklad förståelse för
matematiken tillsammans. Detta gjort att vi genom denna studie har fått förståelse för att varje matematisk aktivitet som framkommer i barnens fria lek är unikt och innehåller en speciell kontext och att det är viktigt att se alla dessa situationer av ett lika värde.
Doverborg och Pramling Samuelsson (1999) skriver att barnet under sin fria lek möter flera olika tillfällen som kan tillämpas för att öka sin förståelse för matematiken. Vi är eniga i detta då resultatet av vår studie har visat att barn under varje observerat tillfälle använder sig av matematik i sin fria lek. Doverborg och Pramling Samuelsson (1999) poängterar även att mer kompetenta pedagoger måste finnas som stöd för barnen i deras matematiska förståelse för att barnen ska kunna utveckla deras matematiska kunskaper vidare. Vi står inte eniga detta då vi i vårt resultat av studien har sett att barn med hjälp av deras tidigare erfarenheter använder och utvecklar matematiken även när det inte finns någon stödjande vuxen närvarande. Däremot förhåller vi oss till Van Oers (2009) som i sin studie kommer fram till att barn behöver en mer kunnig person närvarande som kan vägleda barnet för att barnet ska utveckla matematiken, men att denna kunniga person inte behöver vara en vuxen utan lika väl kan vara en
jämngammal kamrat.
På förskolan som vi har observerat finns det en mängd olika matematikmaterial erbjudna för barnen att använda. I våra observationer använder barnen inte de leksakerna i den fria leken som är tänkta att utveckla deras matematikkunskaper när de omedvetet utforskar
matematiken, utan de använder istället bland annat ketchupflaskor, kaplastavar, sällskapsspel och pärlplattor. Kyoung- Hye (2003) förklarar i sin studie att det helt är upp till barnens intresse, tidigare erfarenheter och kunskaper för vilka material som kan användas för att utveckla deras matematiska kunskaper. I alla situationer i vår empiri använder barnen sig av material som de dagligen använder i sin vardag på förskolan och alltså har erfarenhet av att använda. Barn upptäcker i den fria leken matematiken med hjälp av språk och kropp tillsammans med material av olika slag som gör matematiken meningsfull (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003), och vilket material som är meningsfullt för matematiken är upp till barnen i den situation de befinner sig i (Doverborg & Pramling Samuelsson, 1999). Kyoung- Hye (2003) kom i sin studie fram till att barn alltså lär sig olika matematiska begrepp i den fria leken, oberoende av materialet. Det är en parallell som vi kan dra till vår empiri eftersom det blev tydligt i den informella matematiken som barnen använde sig av i sin fria lek.
Genom vår studie har vi tack vare Bishop synliggjort att matematiken i förskolan är så mycket mer än att bara räkna tal, att barn redan i tidiga åldrar har matematiska erfarenheter som de använder sig av i deras fria lek. Vi hoppas att denna studie kan bidra till att förskollärare och alla som är verksamma inom förskolan blir mer medvetna om att matematik kan finnas i så
stor utsträckning, även i den fria leken och att förskollärarna tar tillvara på det för att hjälpa barnen vidare i deras utveckling, så att barnen får lättare för matematiken senare i skolan. Så att de som jobbar i förskolan, med lite medvetenhet, tillsammans kan bidra till att resultatet av den internationella mätningen TIMSS för matematiken i Sverige förbättras.
5.2 Metoddiskussion
Vi valde att göra en kvalitativ etnografisk studie. Det innebär att vi som forskare intresserade oss för innebörden i olika sammanhang och på ett så nära och naturligt sätt som möjligt skulle närma oss barnen för att fånga deras fria lek (Alvehus, 2013). Utifrån detta valde vi sedan att samla in empiri med hjälp av passiva observationer med hjälp av fältanteckningar och
videoinspelningar för att kunna komma så nära barnen som möjligt i en så naturlig miljö som det bara gick.
Vi anser att vi fick den mängd empiri som behövdes för vår studie, om inte mer, vilket gjorde det svårt att välja ut vilken empiri som skulle tas med i studien. Nackdelen med
fältanteckningarna var att vi inte hann få med allt som hände och sades under
observationerna, men de nyckelord som vi skrev ner var till väldigt stor hjälp när vi skulle välja bland all empiri som hade samlats in med videoinspelningar.
Det positiva med videoinspelningarna var att vi fångade hela situationer, inte bara det som sades utan även kroppsspråk. Vi kunde även gå tillbaka och kolla på empirin om och om igen för att upptäcka nya saker och detaljer i de olika situationerna. Nackdelen med
videoinspelningarna som vi uppmärksammade var att vissa barn ett par gånger reagerade på att där var en kamera som filmade dem och la uppmärksamheten på den istället för aktiviteten de höll på med. Även om barnen många gånger inte visade att de la märke till kameran så upplevde vi ändå att de ibland agerade annorlunda än vad de hade gjort om kameran inte var där.
Eftersom vi enbart observerade på en förskola i en barngrupp har vi fått ett specifikt resultat för hur just den barngruppen använder sig av matematik i den fria leken och vi kan därför inte med denna studie dra några generella slutsatser kring ämnet.
5.3 Vidare forskning
När vi har arbetat med vårt examensarbete har vi blivit väldigt intresserade av hur barn använder matematiken i förskolan. Vi har i vår studie fått se att alla barn, trots att de går på samma avdelning har olika erfarenheter av matematik. Vi utförde vårt examensarbete under en åttaveckors period, med mer tid på oss hade vi velat följa barnen upp i skolan och se hur barnens olika erfarenheter i förskolan påverkar barnens matematiska kunskaper i skolan eftersom den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Så om någon forskare har möjlighet att utföra en längre studie hade vi gärna sett en sådan studie, då de flesta studierna som undersöker matematiken i förskolan inte följer med barnen upp i skolan.
Det hade även varit intressant med en större studie, där man kollar på samma saker som vi har gjort men på ett flertal olika förskolor för att få en mer generell uppfattning av matematiken i barns fria lek.