Genom mina utprovningar och informationsinsamlingar tror jag att animation skulle kunna fånga målgruppens intresse mer än textmaterialet uppdragsgivaren har. I en animation som ska nå ut till en vid målgrupp med olika typer av informationspreferenser behövde jag kombinera de tre olika preferenserna: språkliga, visuella och rumsliga i min animation. För att uppnå detta behöver jag använda mig av tydliga bildtexter som kan stödja de språkliga tänkarna
(Holsanova, 2010, s.73). I samband med texten använder jag mig av abstrakta illustrationer med färgkodning för att gynna både visuella- och rumsliga tänkare (Holsanova, 2010, s.73–74). Genom att använda mig av animation som
informationsmedel kunde jag nå ut till en större målgrupp och fånga människors intresse. Människans öga attraheras automatisk till rörliga objekt och ljud för att få en uppfattning om sin omgivning (Goldstein, 2010, s. 98).
Jag tror att animationen har väckt ett intresse hos min målgrupp kring ämnet. Livsmedelsverket som är en statlig organisation skapar en retorisk uppmärksamhet till publiken genom ethos. Då avsändaren har publikens förtroende genom sin status uppfattas informationen de ger ut som pålitlig (Lindqvist, 2016, s.66). När målgruppen i sitt vardagsliv hanterar rå kyckling kommer sekvenser från animationen att påminna dem om vad de ska tänka på under processen. Tidigt i projektet hade uppdragsgivaren idéer om att visuella medier om
hygienhantering kunde både vara animation eller någon typ av informationsgrafik. När jag valde att använda mig av animation som informationsmaterial motiverade jag detta med att animation kan visualisera en process genom tiden. I hanteringen av rå kyckling till den tillagade rätten finns det tydlig tidsprocess i arbetet.
På Livsmedelsverkets webbplats är hygienråden utformade som en checklista utan nummer. Det finns många råd med förklaringar. På grund av den
informationsmassan kan det vara svårt att ta in fakta och målgruppen läser bara delar av informationen. Informationstexten som finns på Livsmedelsverkets webbplats är inte svår men det är ingen information människor söker sig till självmant. Genom att använda sig av animation för att sprida informationen via sociala medier skulle det få en större spridning.
Alla råd som ska informera om hygienhanteringen är en process som sker genom tid. Om informationen gjordes till en informationsgrafik kommer det att bli som en checklista av informationen. Hygienråden skulle också tappa sin röda tråd om informationen inte följer en logisk ordning. Då animation kan visualisera tidsskillnader och processer passar sig animation bra till informationsmaterialet eftersom det ger tittaren ett tydligt narrativ i historien.
Narrativet i animationen är byggd på visuella ledtrådar, element med visuella kontraster och färg kan styra tittarens uppmärksamhet. (Holsanova, 2010, s.84–85). Tittaren kan då genom visuell sökning avgöra vilken information de ska lägga sitt fokus på och lättare ta emot informationen i animationen (Funahashis 1989 se Goldstein 2010 s.139).
I animationen har jag valt att placera textinformationen under arbetsbänken för att målgruppen snabbt ska veta var informationen finns. Om tittaren måste söka efter informationen i animationen kan de missa de andra informationsdelarna i
sekvensen innan nästa sekvens börjar.
The illustion of understanding (Paik och Schraw, 2012, s. 280) hade en stor påverkan på målgruppens intresse och fokusen i animationen. Därför valde jag att inleda animationen med vad campylobacter är för något för att det skulle fånga målgruppens intresse om ämnet. Då det inte är många som känner till begrepp sedan tidigare. Att man ska vara noggrann när man ska hantera rå kyckling är ingen nyhet och skulle därför förlora en del intresse av animationen. Då projektet är presenterad från Livsmedelsverket som utsändare kan det ge tittaren en anledning att fortsätta titta på filmen på grund av deras auktoritet genom ethos som en statlig myndighet.
På utprovningen delade några testpersoner med sig att de har en rädsla när det gäller hanteringen av rå kyckling. De vet att man kan bli sjuk av rå kyckling och kände till ordet salmonella.
Animationens längd kan påverka huruvida målgruppen väljer att fortsätta titta eller att avsluta då de inte får någon ny information som skiljer sig från deras
existerande kunskaper. Majoriteten av deltagarna i utprovningen gav positiv respons på att de fick nya kunskaper relaterat till deras vardagsliv och hälsa. Men det fanns också de som uttryckte att informationen i animationen inte var någon nyhet för dem och de skulle därför inte titta på animationen.
Hur bör en animation om hygienprocesser formges för att nå en bred målgrupp?
Då animationens målgrupp är så bred i både ålder och kön är det bättre att använda en figur som vem som helst kan identifiera sig med. Det finns statistik hos
Folkhälsomyndigheten (2018) som visar att vissa grupper av människor har mer sannolikhet blir utsatt av bakterien. Det skulle skapa en stereotyp av den delen av målgruppen om gestaltningen hade mänskliga drag som efterliknar gruppen. Informationen behöver nå ut till alla människor eftersom bakterieinfektionen kan påverka alla.
Att i likhet med karaktärens neutrala visualisering så behöver även själva
informationen i animationen vara anpassad till den breda målgruppen. Människor tolkar och tar till sig information på olika sätt, vissa föredrar text, andra bild och vissa behöver både text och bild. Språkkunskaper kan också variera, därför
påverkar ordval och formuleringar förståelsen i animationen. För dem med dyslexi kan långa ord ta längre tid att läsa och i animation finns det en tidsbegränsning för varje sekvens.
Om jag ger sekvensen mer tid kan det underlätta för människor med dyslexi men då kan istället människor utan dyslexi uppfatta sekvensen som långsam och utdragen. Därför passar det bättre att använda sig av korta och koncisa ord som fungerar för alla.
För att underlätta förståelsen av informationen valde jag att dela upp den i olika sekvenser. En animation som innehåller för mycket text utan auditivt stöd kan vara ansträngande att titta på då det behövs en viss tid för både text och bild.
Textstycket kan även innehålla väldigt mycket visuell information som behöver förklaras. Om text och bild inte har ett tydligt sammanhang skulle det kunna skapa förvirring kring informationen.
5.1 Metodkritik
I mitt webbformulär visade det sig att många av deltagarna var i åldrarna 18–25 år. Detta på grund av att majoriteten av de som deltog var i min egen åldersgrupp och jag kunde nå ut genom mina egna kontakter. Enkäten exkluderade från början den äldre målgruppen från 60 år och uppåt då jag tänkte att de inte använde sig av sociala medier som Facebook. Här måste jag rikta kritik mot den avgränsningen eftersom det var mitt eget antagande och inte något jag har statistik på. Den informationen kunde jag ha letat efter tidigare i arbetet. Den sista frågan i enkäten var inte relevant för min undersökning och resultatet från den frågan skulle inte heller påverka informationsinsamlingen om min målgrupp. Den enda
informationen jag behövde var målgruppens tidigare kunskaper om hygienhantering av rå kyckling och campylobacter.
I utprovningen var det en fråga jag glömde ta med. Det var frågor om ljudeffekter och musik i animationen. Eftersom jag har valt att göra en avgränsning och inte använda mig av en berättarröst tänkte jag inte på att det fanns andra ljud jag kunde lägga till i animationen. Utan att behöva ställa frågan om musik hade redan
testpersonerna i undersökningen sagt att det kändes lite tomt utan musik.
En av mina testpersoner nämnde att man i de flesta videos på sociala medier kan stänga av ljudet. Detta var inte något jag tänkte på under min utprovning men om jag hade gjort testet igen kunde jag ha låtit deltagarna titta på animationen både med och utan ljud för att se om det skulle skapa en annan uppfattning om animationen.