Slutsats och diskussion

Syfte med uppsatsen är att redovisa hur några elever i årskurs sex ser på sitt eget elevinflytande i skolan. Mina frågeställningar var:

ƒ På vilka sätt upplever mina informanter att de kan påverka sin situation i skolan?

ƒ Vad anser eleverna att de inte har något inflytande över i skolan?

ƒ Vad skulle eleverna vilja ha ett inflytande och kunna bestämma över i skolan?

Min forsknings resultat visar att:

ƒ Nästan alla eleverna upplever ett begränsat inflytande när det gäller klassrådet och elevrådet. Några elever får ibland påverka läxan i engelskan. På bilden eller tema, får de ibland bestämma om de vill jobba

81

Ibid.s.213

82

Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980s. 11-15

83

enskilt eller i grupp, eller om de vill sitta i klassrummet eller i korridoren.

ƒ Alla, eller nästa alla eleverna, var överens att de inte har något inflytande när det gäller: sittplatser i klassrummet (med undantag i bild och tema), skolmiljön, schemat, skolmaten, och innehållet i undervisningen. Alla säger att planera med läraren har aldrig skett.

ƒ Eleverna önskar ha inflytande över schemat, läxor, innehållet i undervisningen, skolmaten. Alla, eller nästan alla, önskar sig att ha tid för eget arbete.

Min slutsats är att barnen i min undersökning inte får det inflytande i skolan som de verkligen har rätt till enligt Lpo94, och Skollagen § 2, kapitel 4. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Detta har varit ett krav ett krav sedan 194684. Jag anser att elevinflytandet i skolan inte är något som kan ligga vid sidan av skolans egentliga uppgift. Elevernas inflytande bör gripa in i skolans vardag och i hela verksamheten. Med detta menar jag att elever har rätt till inflytande i skolan, både när det gäller innehållet i undervisningen, men också sättet att utöva den. Som jag ser på elevinflytande, är det både ett redskap och en målsättning. Utifrån min empiri finner jag att eleverna i min undersökning, oavsett vilket område man inriktar sig på, sällan eller aldrig får vara med och bestämma i skolan. Även om mina informanter är positiva till de formella klassråden och elevråden, visar min empiri att deras möjligheter att utöva ett reellt inflytande är ganska små, även om eleverna har möjligheten att öva sig som ordförande eller sekreterare. I Skolverkets rapport, ” Skola i utveckling” har det påpekats, att flera skolor har skrivit in i måldokumenten, att varje elev bör ha god kunskap om hur man agerar som ordförande, sekreterare, osv., innan man går ut grundskolan.85 Mitt intryck är att de intervjuade eleverna genom klassråd och elevråd fått pröva på de formella aspekterna av att t ex vara sekreterare och ordförande, men att de egentligen inte har deltagit i en genuin demokratisk process. Demokrati innebär att många aktivt tar del i beslutsprocesserna, och får ett reellt inflytande86.

84

Isling, Åke, Vägen till en demokratisk skola, Falköping, 1974,s.84

85

Skolverket, Skola i utveckling, 1999,s. 9

86

Svensk skola ska fostra till demokrati, och för att kunna nå detta mål behövs det att skolan i sin dagliga verksamhet visar eleverna hur demokrati fungerar, så att de får en direkt upplevelse av vad det betyder att leva i en demokrati. Jag anser att demokrati främst lärs in genom att det upplevs och praktiseras. Min konklusion är att de intervjuade elevernas inflytande i klassrådet och elevrådet enbart reducerats till procerdurfrågor.

Eleverna menar att ”duktiga” elever ibland får möjlighet att bestämma över sina läxor, kanske en enstaka händelse. Men något de inte glömmer är att påpeka orättvisan med att alla inte får samma läxor. Lpo94 och skollagen förordar ett demokratiskt arbetssätt i skolan; ”verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”87. Detta går också emot målen i värdegrunden, som Gunnarsson tar upp i En annorlunda

skolverklighet, att skolan ska sträva mot rättvisa om människans lika värde88.

Det framkom också i min undersökning att lärarna inte visar så stort intresse för vad eleverna tycker, och att de inte heller så noga lyssnar på elevernas åsikter. Eleverna menar själva att de inte tas på allvar. Detta har lett till att många elever har tappat lusten att utrycka sig, eftersom det inte leder till något. Det som slår mig är att eleverna tycks sakna en äkta dialog byggd på respekt och tolerans. Selbergs hävdar, att motivation, aktivitet och dialog är viktiga principer i människans arbete med lärandet. När läraren blir lyhörd för elevernas intressen och behov, uppstår dialogen som arbetsform89. Gunnarsson poängterar också att dialogen i skolan är avgörande för ett gemensamt mål och värden. Han tycker att en bra fungerande yttre kontroll betyder, bl.a. att eleverna kan få uppleva trygghet, kontroll, stabilitet, lika värde, rättvisa, och tilltro till miljön. Vidare säger han, att man således bör sträva efter ett inflytande och en maktbalans mellan de vuxna och barnen i skolan90. Jag anser att lärare och elever tillsammans ska sträva efter att nå dessa mål, genom att utveckla det deliberativa samtalet som, enligt min mening, utgör basen för en fungerande demokrati.

87

Utbildningsväsendets Författningsböcker ht2004, s15

88

Gunnarsson, Bernt, En annorlunda skolverklighet, Malmö1995,s.217

89 Selberg

_,

Utgångspunkten i det deliberativa samtalet är att allas röster är lika mycket värda att lyssnas på. I det ser jag möjligheten att utveckla inte bara skoldemokratin utan även eleverna själva. Det deliberativa samtalet kan få eleverna att känna sig kompetenta och värdefulla och få dem växa som kritiskt tänkande människor. Jag menar att det är viktigt att fördjupa kommunikationen mellan elever och skolpersonal, för att kunna utveckla ett engagemang för medbestämmande hos eleverna. Enligt min åsikt, kan en bra dialog leda till en ökad elevdelaktighet i skolan, och även föda andra engagemang utanför skolans värld. Förtroendefulla samtal, skapas genom att man tar hänsyn till både elevers och lärarens önskemål så att man tillsammans kan genomföra de beslut man gemensamt fattat. Genom att tänka kring elevinflytande på detta sätt, anser jag att elevernas roll som medproducenter av skolvardagen, förtydligas.

Dessutom finner jag i min undersökning, att eleverna vill ha inflytande över många saker i skolan, och de säger själva, att det skulle bli lugnare och roligare om de fick ha ett större inflytande. Detta stämmer väl överens med Kamperins forskning, som visar att ungdomarna vill göra något för sin situation, här och nu.91 Men också med Dewey, som hävdar att detta samspel mellan utbildning, erfarenhet och omgivning, ger också kunskaper, som i sin tur är en förutsättningen för att individen aktivt skall kunna påverka det samhällssystem han lever i92. Det är inte tillräckligt att i undervisningen enbart förmedlar kunskaper om demokratiska värderingar, utan undervisningen ska också bedrivas i demokratiska former, anser jag.

Eleverna i min undersökning säger också att det är viktigt att ha med en vuxen vid sin sida, för att inte hamna i stora diskussioner. De vill gärna att läraren ska finnas bredvid dem. Detta stämmer med Deweys idéer om att pedagogens uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan en växande individ och en föränderlig omgivning93. Men också med Vygotskij, som menar

att barnet i sin utveckling är beroende av sociala och pedagogiska stödinsatser,

91

Kamperin, Rose Marie, Försök att påverka, en empirisk studie av ungdomar vilja och möjlighet att förändra, s.88

92

Dewey, John, Individens, skolan och samhället, 1980, s.18

93

för att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.94. Både skolledningens

och lärarnas pedagogiska ledarskap och kompetens har stor betydelse för att utveckla läroprocesser där elevernas inflytande över det egna lärandet är en grundläggande utgångspunkt.

Jag anser att jag har nått syftet med min undersökning, med att få fram uppgifter om elevinflytande i skolan. Och jag menar också att resultatet är relevant för arbetslaget som önskade denna rapport. Förhoppningsvis kan de ta slutsatserna till sig och förhålla sig till innehållet på ett konstruktivt sätt.