Studiens syfte var att studera hur en agil kravanalytiker säkerställer kundfokusering inom agil kravhantering. För att uppfylla syftet skulle forskningsfrågan, “Hur kan kundfokusering säkerställas i agil kravhantering?”, besvaras. Med hjälp av teori angående kundfokusering och empiri från de semi-strukturerade intervjuerna med kravanalytiker besvaras
forskningsfrågan.
Den slutsats som studien resulterade i utifrån informanternas svar var att en god kontakt med kund behövs i agil kravhantering. Närhet och personlig kontakt är av högsta relevans enligt informanterna för att förstå kundens behov av systemet, alla informanter belyser att denna kontakt gärna ska ske öga mot öga för att förstå kunden och undvika eventuella missförstånd. En betjänande och emotionell närhet är viktigt för att visa kunden stöd och förståelse under arbetets gång. Informanterna belyser även att en analytisk förmåga genom erfarenhet eller utbildning är behövlig för att skapa förståelse för kundens behov. Informanterna uppmanar till utbildning för kravanalytiker och inom agil kravhantering för att få en bra bas. Att skaffa sig erfarenhet och lyssna till kunden för att förstå är det som informanterna belyser som den starkaste kompetensen för att vara en kompetent kravanalytiker och att utbildningen är till för att utveckla dessa kunskaper. För att skapa närhet med kunden och för veta att
kravanalytikern har förstått kundens behov på rätt sätt nämner alla informanter att prototyper, workshops och demovisningar ska genomföras. Detta sker tillsammans med kunden under arbetets gång som en typ av avstämning. Ovanstående som har nämnts av informanterna är enligt Ivarsson (2005) ett sätt att säkerställa kundfokusering och därmed ett svar på hur man kan säkerställa kundfokusering i agil kravhantering.
Forskningsfrågan har därmed besvarats och studiens syfte att studera hur en agil kravanalytiker säkerställer kundfokusering inom agil kravhantering är uppfyllt.
Utifrån slutsatsen har en diskussion förts angående prisets relevans inom analysmodellen och agil kravhantering. Ser man till analysen så nämner alla informanter att pris är något som processen påverkas och är ständigt beroende av. Däremot beskriver informanterna att kunden till en början ofta nämner kvalitén som det viktiga vid utvecklingen men på grund av
kostnader blir priset det kunden tycker är viktigt i slutändan. Utifrån det kan man se att en liknelse mellan Ivarsson (2005) kundfokuseringsteori och informanternas svar. Då
informanterna nämner att kvalité minskas vid fokus på pris och Ivarsson (2005) nämner att kundfokusering minskas i detta fall. För att säkerställa kundfokusering och uppfylla kundens behov behövs därmed en förändring i agil kravhantering för att kundfokusering och agila manifestet ska upprätthållas.
En svårighet i att detta skulle vara möjligt att utföra kan dock ses utifrån informanternas svar. Alla informanter belyser att pris är något som tas till hänsyn inom agil kravhantering och att kostnaden påverkar arbetsprocessen. Informanterna påpekar att det är svårt att undvika kostnaden i arbetet då IT-lösningar har ett högt pris och utvecklingen av ett bra system ofta kostar mycket. Därmed kan vi se svårigheter i Ivarsson (2005) teori angående prisets
35
påverkan för högre kundfokusering inom agil kravhantering, då prisets relevans och kostnader är något kunden och utvecklingen ofta är beroende av. Däremot skriver Ivarsson (2005) även att priset är den mest frånvarande faktorn inom kundfokusering och den faktor som minst påverkar om en kundfokusering finns eller inte. Utifrån det kan man ifrågasätta prisets relevans inom kundfokusering och om det påverkar kundfokusering inom agil kravhantering eller inte.
En generell slutsats angående hur en agil kravanalytiker säkerställer kundfokusering inom agil kravhantering kan dras utifrån denna studien. Oates (2006) menar att om informanterna tillhör samma yrkesgrupp med liknande erfarenhet kan en kvalitativ generell slutsats dras för just den typen av fallstudie. Därmed kan en generell slutsats dras utifrån denna kvalitativa studie för yrkesgruppen kravanalytiker som är konsulter med mer än tio års erfarenhet. Detta då samtliga kravanalytiker som intervjuats är konsulter som arbetat både inom den privata och offentliga sektorn och anses därför som tillförlitliga representanter inom yrket
kravanalytiker. Informanterna har även mer än tio års erfarenhet inom kravhantering och erfarenhet inom både agil och traditionell kravhantering vilket styrker deras yrkes
tillförlitlighet. Informanterna tillhör därmed samma yrkesgrupp och en generell slutsats av studien kan dras.
Ytterligare forskning som vi anser är intressant inom ämnet är att studera kundernas upplevelse. Kundfokusering innefattar hur en person bör utföra arbetet för att uppfylla kundens behov och därför skulle det vara intressant att studera hur kunderna upplever agil kravhanteringsprocess. Det ger även möjlighet till att jämföra kundens med kravanalytikens perspektiv för att se om de stämmer överens med varandra och kunna säkerställa att
kundfokusering finns utifrån bådas perspektiv. Därmed se hur kunden själv upplever att de att deras behov uppfylls, vilket både Ivarsson (2005) och Agile Manifesto (2001) säger sig sträva efter.
7.1 Bidrag
Studien bidrar med en ökad förståelse för hur man säkerställer och arbetar med
kundfokusering inom agil kravhantering. Då ingen tidigare forskning angående hur man säkerställer kundfokusering inom agil kravhantering har gjort bidrar denna studie till att fylla kunskapsluckan. Dock behövs mer teoretisk och empirisk forskning göras för att kunna dra generella slutsatser och få en djupare förståelse. De som vi ser kan ha störst intresse av studiens bidrag är verksamheter och personer som arbetar agilt då det ger en ökad förståelse för kundfokusering inom agil kravhantering. Vi ser även att verksamheter som arbetar med agil kravhantering och som inte använder sig av en kravanalytiker kan ta bidrag från denna studie. Då verksamheter utifrån denna studie kan få en förståelse för hur en kravanalytiker arbetar med att säkerställa kundens behov och vilka förändringar som kan behövas göras för att upprätthålla agila manifestet.
36
Referenslista
Agile Manifesto. (2001) Manifesto for Agile Software Development. Hämtad 2018-11-15 från http://agilemanifesto.org/
Bjarnason, E., Unterkalmsteiner, M., Borg, M., & Engström, E. (2016). A multi-case study of agile requirements engineering and the use of test cases as requirements.
Information and Software Technology, 77, 61-67. doi: 10.1016/j.infsof.2016.03.008 Blais, S. (P.) (2011). Business Analysis [Elektronisk resurs] (1st ed.). Hämtad från https://ebookcentral-proquest-com.db.ub.oru.se/lib/universitetsbiblioteket-
ebooks/detail.action?docID=817389
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cao, B & Ramesh, B. (2008). Agile Requirements Engineering Practices: An Empirical Study. IEEE Software, 25(1), 60-67. doi:10.1109/MS.2008.1
Dingsoyr, T., & Lassenius, C. (2016). Emerging themes in agile software development: Introduction to the special section on continuous value delivery. Information and Software Technology, 77, 56-60. doi: 10.1016/j.infsof.2016.04.018.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Gonçalves, L. (2018) What is scrum methodology, everything you need to know. Hämtad 2018-11-29 från https://luis-goncalves.com/what-is-scrum-methodology/
Inayat, I., Salim, S., Marczak, S., Daneva, M., & Shamshirband, S. (2015). A systematic literature review on agile requirements engineering practices and challenges. Computers in Human Behavior, 51, 915-929. doi:10.1016/j.chb.2014.10.046
Ivarsson, L. (2005) Vad betyder kundfokus? - En studie av närhet, kompetens och
teknik.(Doktorsavhandling, Karlstads Universitet, Karlstad) Hämtad från: http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:24699/FULLTEXT01.pdf
Leffingwell, D. (2007). Scaling Software Agility : best practices for large enterprises. Upper Saddle River, NJ: Addison Wesley.
Leffingwell, D. (2011) Agile Software Requirements : lean requirements practices for teams, programs, and the enterprise. Upper Saddle River, NJ: Addison-Wesley
Oates, B.J. (2006). Researching Information Systems and Computing. London: SAGE Publications Ltd.
37
Paetsch, F., Eberlein, A., & Maurer, F. (2003). Requirements engineering and agile software development. WET ICE 2003. Proceedings. Twelfth IEEE International Workshops on Enabling Technologies: Infrastructure for Collaborative Enterprises, 2003., 308-313. doi:0.1109/ENABL.2003.1231428
Ramesh, B., Cao, L., & Baskerville, R. (2010). Agile requirements engineering practices and challenges: an empirical study. Information Systems Journal, 20(5), 449-480.
doi:10.1111/j.1365-2575.2007.00259.x
Sanuri Mohd Mokhtar, S. (2013). The effects of customer focus on new product performance, Business Strategy Series, 14(2/3), 67-71. doi:10.1108/17515631311325132
Schön, E-M., Thomaschewski, J., & Escalona, M. (2017). Agile Requirements Engineering: A systematic literature review. Computer Standards & Interfaces, 49, 79-91.
doi:10.1016/j.csi.2016.08.011
Söderlund, M. (1997). Den nöjda kunden, kundtillfredsställelse - orsaker och effekter. Stockholm: Liber AB
Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber AB
Wiktorin, L. (2003). Systemutveckling på 2000-talet. Lund: Studentlitteratur
Zamudio, L., Aguilar, J.A., Tripp, C., & Misra, S. (2017). A Requirements Engineering Techniques Review in Agile Software Development Methods. Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics), 10408, 683-698. doi:10.1007/978-3-319-62404-4_50
Örebro Universitet. Behandling av personuppgifter vid Örebro universitet. Hämtad 2018-11- 28 från https://www.oru.se/om-universitetet/behandling-av-personuppgifter-vid-orebro- universitet/
38