I likhet med Nationalencyklopedin (2017) är min definition av samhällskunskap att det likt namnet är ett ämne som skall ge kunskap om samhället och dess olika delar. Vilka faktorer som påverkar hur ett samhälle är uppbyggt och vad man som samhällsmedborgare behöver ha kunskaper om. Samhällskunskap speglas av den verklighet vi lever i vare sig det gäller politik eller källkritik. Därför är samhällskunskap för mig ett modernt ämne som handlar om att göra eleverna medvetna om den värld de lever i.
Läroplansteorin är ett sätt att förhålla sig till läroplanen och analysera det som bland annat påverkar val av lärostoff. Linde (2006:13) menar att olika ämnen har olika starka avgränsningar. Samhällskunskap är ett ämne med svag avgränsning och därför har även det ämnet mindre möjlighet att kontrolleras. I detta ser jag delvis grunden till den problematik som framkommer i tidigare forskning samt i min intervjustudie. I den tidigare forskningen trycker både Öberg (2016:23) och Odenstad (2010:50) på att ämnet samhällskunskap är brett och att det är mycket innehåll som skall inrymmas i skolan. Även i min intervjustudie framhåller en del av lärarna den problematik som grundar sig på ämnets storlek. Författarna menar att ämnet samhällskunskap därför också har en stor tendens till att utveckla stoffträngsel. Författarna beskriver att det blir ännu synligare att det är den enskilda läraren som måste göra en rad övervägande vad det gäller val av innehåll. Utifrån läroplansteorin blir det tydligt att samhällskunskapsläraren ständigt befinner sig i transformeringsarenan, bland annat på grund av stoffträngsel. Som synes går det att direkt koppla samman läroplansteorin med de intervjuade lärarnas svar. Det finns både tydliga likheter och skillnader i jämförelse med min genomförda undersökning och tidigare forskning.
Det finns en mängd olika dilemman att förhålla sig till i samhällskunskap. Lundgren (2014:140) menar att i ett monokulturellt samhälle är den kunskap eleverna kan tillägna sig hemma tillräcklig. Eftersom vi inte lever i ett monokulturellt samhälle anser jag att det är oerhört viktigt att skapa en öppenhet till vad det gäller olika familjekonstellationer, sexualitet och könsroller. En av de intervjuade lärarna lyfte att hon tycker att det är svårt att beröra bland annat sexualitet och könsroller för att ingen elev skall känna sig obekväm. En annan lärare framhöll att hon såg en problematik i att inte servera eleverna sina egna åsikter utan att de själva skall få syn på olika mönster. Jag tänker att det också kan vara ett lika stort dilemma åt andra hållet. Att vuxna ser saker med andra ögon än vad eleverna gör och därför kan lyfta, för eleverna, ett osynligt
problem. Det som styr hur dessa innehåll tas upp i undervisningen tror jag kan bero på hur bekväm läraren känner sig med de frågorna. Detta blir synligt utifrån den potentiella repertoaren då det påverkas av hur påläst läraren är om ämnet samt förmedlingsrepertoaren som bygger på vilket förråd av undervisningsformer läraren har (Linde 2012:58).
Linde (2012:64) menar att efter att det fria skolvalet infördes kan skolor ha större frihet att skapa sin egna profil. Linde menar även att det fria skolvalet kan leda till att föräldrarnas inflytande över undervisningen ökar då det kan bli en ökad konkurrens mellan olika skolor. För att locka elever till en viss skola kan det bidra till att lärarna och skolledningen i högre utsträckning tillgodoser föräldrarnas eventuella synpunkter. Även om ingen av de intervjuade lärarna i min studie kände att de påverkades av föräldrarna är det ändå en bidragande faktor i förhållande till läroplansteorin när det gäller val av lärostoff. En av de intervjuade lärarna framhåller dock att föräldrar försöker påverka och även kommer med synpunkter på undervisningen. Här går mina tankar kring hur utbudet av skolor ser ut på olika ställen i landet. Den skola där föräldrar kom med synpunkter ligger i en större stad än vad de andra skolorna gör. I ett samhälle med färre eller till och med inga möjligheter till att välja en annan skola uppfattar jag, utifrån intervjuerna, det som att föräldrarna har en mer passiv roll vad det gäller synpunkter på undervisningen. Varför det skulle kunna vara på detta vis kan ha fler olika anledningar som några av intervjuade lärarna lyfte fram och diskuterade. En av de intervjuade lärarna framhöll att det främst var föräldrar med akademisk bakgrund som hade synpunkter på den undervisning som bedrevs. Utbildningsnivån hos föräldrarna kan således vara en anledning. Det kan även bero på att föräldrarna har ett stort förtroende för läraren och den undervisning som bedrivs. En annan anledning som en av lärarna lyfte kan också vara att föräldrarna tyvärr inte bryr sig om skolan och elevens utbildning. Utifrån egna erfarenheter och ny kunskap drar jag den slutsatsen att det fria skolvalet kan ha större påverkan i större städer än vad det har i mindre samhällen.
I likhet med Kristianssons (2014:216) intervjustudie lyfter en av lärarna att det är en viss skillnad mellan att undervisa i ämnet historia i jämförelse med samhällskunskap. Detta eftersom det i historieämnet blir naturligt att utgå från den kronologiska ordningen. Samhällskunskap däremot går inte att strukturera i någon kronologisk ordning. I min intervjustudie lyfter en av lärarna samma jämförelse och menar att det både kan vara en nackdel och en fördel då hon kan se det som en tillgång att kunna ta lite här och där. Även Ekman (2011:136) menar att lärare anses vara nöjda med det tolkningsutrymme som finns i läroplanen då det kan ge dem en viss frihet och
särskilt nöjda var även samhällskunskapslärare. Att SO-lärare i högre utsträckning kunde vara mer kritiska till läromedel och ansåg att det material som de själva hade tagit fram var bättre var även något Ekman (2011:136) uppmärksammade. I min undersökning visar det sig att en av lärarna är betydligt mer kritisk till läromedel i samhällskunskap och har därför valt att framställa sitt egna material. Eftersom den läraren har relativt lång erfarenhet som lärare anser jag att det mycket väl går att ta fram allt sitt egna material själv. Som nyutexaminerad lärare tänker jag dock att det kan vara bra att ha ett läromedel att stödja sig mot. Givetvis skall läraren kritiskt granska läromedlet, men att ha ett färdigt läromedel att utgå ifrån anser jag kan vara en stor trygghet. Jag ser positivt på att material som riktar sig till skolan har ökat under de senaste åren.
Lärares förkunskaper och intressen menar Odenstad (2010:35) kan ha betydelse för hur lärarna prioriterar det centrala innehållet. I likhet med Odenstads forskning menar en av lärarna i min intervjustudie att hon kan utgå ifrån sig själv och vad hon tycker är roligt när hon prioriterar innehållet i undervisningen. Utifrån läroplansteorin menar Linde (2012:64) att det ständigt sker en transformering av läroplanen och att det även kan vara lärarnas egna värderingar som påverkar vad i det centrala innehållet som prioriteras. Detta fick mina tankar att backa bandet till en högstadielärare som skulle gå på föräldraledighet. Det blev väldigt synligt för oss elever att läraren enbart valde att undervisa om det innehåll som hen själv tyckte var roligt. Fördelningen av den utsatta tiden att lägga på ett arbetsområde blev då dessvärre inte optimal. Utifrån läroplansteorin, tidigare forskning och egna erfarenheter kan jag dra slutsatsen att lärarens egna transformering av läroplanen och värderingar kan spegla hur utfallet i undervisningen blir.
Att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, anser jag, kan vara ett bra tillvägagångssätt då det kan leda till relativt öppna samtal med, i detta fall, yrkesverksamma lärare. Jag ställer mig dock kritisk till att utföra en av intervjuerna via mail då det vid en sådan intervju inte följs upp med följdfrågor på samma sätt. Att överlag göra bra och användbara intervjuer anser jag är en svår konst då den som intervjuar skall inta en passiv roll och inte heller ställa ledande frågor.
Resultatet i denna studie har till min framtida yrkesroll som lärare lett till att det för mig har synliggjorts hur fri läraren kan vara i sin tolkning av läroplanen. Det har även gett mig som blivande lärare insikt i att det går att få en tydlig och bra struktur i ämnet samhällskunskap trots att det inte går att kronologiskt ordna innehållet. Jag blir även stärkt av att få stöd av den tidigare
forskning som har presenterats samt läroplansteorin att det faktiskt finns en viss problematik kring ämnet.
Vidare skulle jag vilja bredda undersökningsfältet och kolla närmre på hur lärare undervisar i ämnet samhällskunskap och därför fokusera på lärarens förmedlingsrepertoar. En sådan studie skulle vara möjlig att utföra med hjälp av observationer av olika lärares lektioner för att täcka in flera tolkningspositioner.
7. Referenslista
Intervjuer
Intervju med Tilde, 2017 01 31, utförd av Karin Bylow Intervju med Soraya, 2017 02 08, utförd av Karin Bylow
Intervju med Jenny, 2017 02 09, utförd av Karin Bylow
Intervju med Ebba, 2017 02 21, utförd av Karin Bylow
Litteratur
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Ekman, Joakim (2011). Skolan och medborgarskapandet: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket
Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som kunskap?:
läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fransson, Göran (2006). Att se varandra i handling: en jämförande studie av kommunikativa
arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. Diss. Stockholm: Stockholms
universitet, 2006
Johansson, Jörgen, Brogren, Anders & Petäjä, Ulf (2011). Gymnasielärares syn på demokrati,
kunskap och värderingar och hur denna påverkar undervisningen i demokrati- och värdegrundsfrågor. Lund: Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad
Kristiansson, Martin (2014). Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen. Nordidactica: Journal of
Humanities and Social Science Education, nr 2014:1, ss. 212-233.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM
Linde, Göran (2006). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, Ulf P. (1983). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 3. uppl. Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Nationalencyklopedin (2017) samhällskunskap tillgänglig: http://www.ne.se.proxy.mah.se/ uppslagsverk/encyklopedi/lång/samhällskunskap
Newmann, Fred M. (1987). Higher Order Thinking in the Teaching of Social Studies:
Connections Between Theory and Practice. Conference Paper for National Center on Effective
Secondary Scools, June 1987. Washington D.C. Office of Educational Research and Improvement (ED).
Odenstad, Christina (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap: en analys av
gymnasielärares skriftliga prov. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, 2010
Sandahl, Johan (2011). Att ta sig an världen: lärare diskuterar innehåll och mål i
Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier:
berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap.
Karlstad: Karlstad University Press
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. 2. uppl. Malmö: Gleerup Utbildning AB
Öberg, Joakim (2016). Samhällskunskapens dimensioner: Tio lärare ramar in sitt ämne. Lic.- avh. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2016