Den huvudsakliga slutsatsen som framkommit med denna studie är att lärare och lärarstudenter känner sig osäkra i frågor som rör sex och samlevnad och hur olika kulturer ser på ämnet. Flera tidigare forskningsstudier visar på samma resultat och även Skolverket har uppmärksammat detta problem (DePalma & Francis 2014; Eisenberg et al., 2013; Erten & Akcam Yalcin, 2019; Goldman & Coleman, 2012; Mayer & Leonardi, 2018; Orgocka, 2004; Sherlock, 2012; Skolinspektionen, 2018; Skolverket, 2018; Skolverket, 2019a;).
8.1 Deltagarnas resonemang kring sex- och
samlevnadsundervisningen
En intressant iakttagelse vi gjorde var att det lärarna tyckte var viktigast med ämnet var antingen det de själva gått igenom som elever eller något som de inte gått igenom alls. Forskare skriver att ens mellersta barndom speglar ens vuxna beteende (Goldman & Coleman, 2012; Huston & Ripke, 2006). Detta ansåg vi stämma in till viss del men våra deltagare ville ha något de själva saknat.
När det kommer till att dela upp könen visar forskning på att det för flickor är bättre med könsuppdelade klasser, men vi har inte hittat någon forskning kring hur det gynnar pojkar (Booth, Cardona-Sosa och Nolen, 2018; Hart, 2016). Skolverket (2014) rekommenderar däremot inte att ha en könsuppdelad undervisning i sex- och samlevnadsämnet. En fundering vi har kring dessa åsiktsskiljaktigheter är hur det kan komma sig att den internationella forskningen kan skilja sig så pass mycket från Skolverkets rekommendationer om jämställdhet i klassrummet. Dessa oenigheter syns även bland deltagarna. Alla deltagare utom tre kvinnor ansåg att man kunde dela upp könen under sex- och samlevnadsundervisningen. Vi finner det intressant att de som inte ville dela upp könen faktiskt var kvinnor, när det enligt forskningen är just flickor som gynnas av denna undervisning. Men det är de deltagarna som inte vill dela upp utefter kön som följer Skolverkets rekommendationer.
I rapporten från Skolverket nämner de att det i nästintill alla ämnen ingår någon aspekt som kan kopplas till sex och samlevnad (Skolverket, 2018). Ett antal av deltagarna nämner att man bör
38
arbeta med vissa delar av sex och samlevnaden under flertalet ämnen och ett par av lärarna nämner att de arbetar med dessa frågor genom hela skoldagen.
8.2 Deltagarnas mångkulturella verktyg
Oväntat nog svarade nästintill samtliga deltagare likadant på vinjettfrågorna, den delen där vi trodde att svaren skulle skilja sig åt mest. Däremot när det kom till den ena vinjetten, om vårdnadshavaren som inte vill låta barnet undervisas i sex och samlevnad, svarade samtliga lärarstudenter att religion inte är en giltig anledning till att pysas, något som stämmer enligt Skolverket (2019d). Den frågan deltagarna svarade mest olikt varandra på var på frågorna om vad de anser vara viktigast i ämnet och vad som kommer att ha störst betydelse för eleverna.
Det som vi upplever som tillförlitligt med vår studie, men samtidigt oroväckande, är att resultatet överensstämmer med flertalet andra studier som visar på att lärares kunskaper om ämnet sex- och samlevnad är väldigt låga, i synnerhet ur ett mångkulturellt perspektiv (DePalma & Francis 2014; Eisenberg et al., 2013; Erten & Akcam Yalcin, 2019; Goldman & Coleman, 2012; Mayer & Leonardi, 2018; Orgocka, 2004; Sherlock, 2012; Skolinspektionen, 2018; Skolverket, 2018; Skolverket, 2019a;). Olika kulturer ser på sex och samlevnad på olika sätt, något som flera deltagare nämner, men som även forskning visar på (Bialystok, 2018; Çuhadaroğlu, 2017; Merghati-Khoei, Abolghasemi & Smith, 2014; Orgocka, 2004; Ouis et al., 2013; Sherlock, 2012; Thornberg & Oguz, 2016). Det som är oroväckande är dessa låga kunskaper, då forskningen pekar på dess vikt för att kunna bedriva en bra undervisning i sex och samlevnad och mer utbildning i ämnet behövs (Çuhadaroğlu, 2017; DePalma & Francis, 2014; Erten & Akcam Yalcin, 2019; Goldman & Coleman, 2012; Mayer & Leonardi, 2018).
8.3 Lärarutbildningens förberedelser av deltagarna inför sex-
och samlevnadsundervisningen
Ett överraskande fenomen som framkommit i studien är att deltagarna ansåg att de hade föga kunskaper i ämnet sex och samlevnad och att det de lärt sig om ämnet och olika kulturer hade de tagit reda på själva. Ingen, förutom en deltagare, mindes att de under en svenskkurs blev examinerade i identitet, sexualitet och samlevnad. Det empirin visar är att det finns en stor bredd på kunskaper om skolans värdegrund och skrivningarna i det centrala innehållet om sex och
39
samlevnad. Däremot var det endast en som nämnde att i kunskapskraven berörs inte detta ämne och det är därför inte betygsgrundande. Det enda i kunskapskraven som nämns är att eleverna ska kunna relatera några samband i människokroppen till puberteten (Skolverket, 2019b).
8.4 Författarnas tankar kring resultatets konsekvenser för den
framtida yrkesrollen
I denna uppsats finns ett kulturellt perspektiv, ett perspektiv som deltagarna i undersökningen inte anser nämnts kring sex och samlevnad i den naturorienterande riktningen på lärarutbildningen. Det skrivs inte heller i kursplanerna för de naturorienterande ämnena att man bör ta upp olika kulturella syner på sex och samlevnad (Skolverket, 2019b). I kursplanen för religion däremot nämns kultur kopplat till sex och samlevnad i syftesdelen och det står följande ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer” (Skolverket, 2018, s.10). Vi anser att dessa frågor även behöver beröras i de naturorienterande ämnena eftersom empirin visar att det ofta är biologiläraren som håller i själva ämnet sex och samlevnad. Det är även viktigt för oss att ha dessa kunskaper för att i undervisningen kunna bemöta alla elever på ett likvärdigt sätt. Ett alternativ är att vi i vår yrkesroll på skolorna har ett ämnesöverskridande samarbete med läraren i religion för att bistå eleverna med dessa kunskaper.
I januariöverenskommelsen nämner regeringen följande om lärarutbildningen: ”Det är viktigt att elever får en bra sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Lärarstudenter måste därför få grundläggande kompetens om kunskapsområdet sex och samlevnad och utveckla en förmåga att reflektera och kommunicera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer” (Regeringen, 2020). En grundläggande kompetens anser vi vara att känna till olika kulturers syn på ämnet för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna kommunicera med eleverna och vårdnadshavarna kring dessa frågor.
Empirins resultat har öppnat våra ögon när det kommer till att det i kunskapskraven saknas skrivningar om sex- och samlevnadsämnet och delar som berörs inom ämnet. Däremot ska vi belysa dessa aspekter i det centrala innehållet. Vi är kluvna till detta dilemma om huruvida elever ska kunna kringgå delar av det centrala innehållet eller inte. Å ena sidan måste ämnet
40
beröras men det är inte betygsgrundande, de hade kunnat frånvara på lektionerna och ändå uppnå goda resultat i ämnet biologi. Å andra sidan finns våra etiska värderingar som säger att det är viktiga ämnen för elevernas framtid och det är en del av den värdegrund som skolan måste följa.
När det kommer till könsuppdelning av elever i sex- och samlevnadsundervisningen anser vi att det i den mån det går bör vara ett heterogent klassrumsklimat. Vi har tagit till oss av Skolverkets (2014) rekommendationer som anser att det inte bör ske könsuppdelning, men vi har även skolans värdegrund att förhålla oss till. Om en situation där eleverna önskar att få vara i könshomogena grupper ser vi hellre att de får ett demokratiskt inflytande som är viktig i värdegrundsarbetet.
8.5 Diskussion metodval och tillvägagångssätt
I denna studie finns det ingen generaliserbarhet eftersom det är få deltagare som representerar data. Däremot stämmer de intervjuades utsagor med tidigare forskning, därmed kan mönster ses mellan våra deltagares synpunkter och andra lärare och lärarstudenters. När det kommer till lärarnas geografiska positioner kan en variation ses, de arbetar alla på olika orter med en variation på antalet andraspråkselever i klassen. Lärarstudenterna har sina VFU-skolor på olika orter även de, men däremot studerar alla på samma lärosäte. En förbättring av studien hade kunnat göras med fler studenter från olika lärarutbildningar, men med det korta tidsspann som har funnits hade mycket tid då istället lagts på förflyttningar till dessa olika institutioner.
Ytterligare en kritisk punkt är att det är första gången som vi bedrivit denna form av studie, vilket har lett till att vi har varit nervösa och glömt att ställa en fråga till lärarna som lärarstudenterna fick svara på. Mer information från deltagarna hade kunnat fås med mer erfarna intervjuare eftersom de har mer kunskaper om vilka följdfrågor och intervjutekniker som kan användas. Det känns trots det som att det väckts tankar hos deltagarna som de kommer ha nytta av i sina framtida karriärer.
41
8.6 Förslag till fortsatt forskning
I denna uppsats har ett mångkulturellt perspektiv funnits och en intressant aspekt som hade kunnat komplettera detta arbete är hur den kristna tron och den västerländska humanismen ser på ämnet sex och samlevnad. Detta eftersom det i läroplanen står att den svenska skolan ska grunda sig i dessa värderingar (Skolverket, 2019b).
Ett perspektiv som vi saknar i den tidigare forskning vi läst är ett elevperspektiv på ämnet sex och samlevnad, från elever i mellanstadiet. I läroplanen står det att elever ska ha inflytande på sin undervisning och därför hade vi funnit det intressant att ta del av deras erfarenhet och tankar kring ämnet. (Skolverket, 2019b).
2021 ska sex och samlevnad bli obligatoriskt på lärarutbildningen, därför hade det varit givande för oss att se en undersökning på lärarstudenter och lärare som går utbildning under denna period (Regeringen, 2018). Syftet med en sådan undersökning kan vara att göra en jämförelse med denna och liknande studier för att se utifall det finns rikare kunskaper hos de lärare som fått en mer utvecklad utbildning inom ämnet.