6 Slutsats och diskussion

Detta avsnitt avser att föra en diskussion kring studiens resultat samt att påvisa hur frågeställningarna har besvarats.

6.1 Metoddiskussion

Jag anser att observationerna har bidragit väl till att göra det möjligt för mig att besvara studiens frågeställningar. För att få en tydligare bild ur barnens perspektiv hade observationerna möjligen kunnat kombineras med intervjuer med barnen. Trots förankring i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier så har observationerna analyserats utifrån en viss subjektivitet vilken mycket väl kan variera beroende på observatören och ge skiftande resultat.

6.2 Resultatdiskussion

Resultaten visar att flickor och pojkars konstruktionslek skiljer sig åt, både avseende deras konstruktioner och sätt att leka samt hur de använder sig av talet. Medan flickorna ägnade sig mer åt omsorgslekar så som frisörsalong och barnomsorg så stod pojkarna för lekar med stor fantasi där bl.a. robotar och rymdskepp var i fokus. Resultaten visade även på att stereotypa könsnormer upprätthålls i leken, både av barnen och förskollärare. En slutsats som kan dras är att precis som Hjorth (1996, s.163) nämner så tematiserar barnen de stereotypa könsnormerna i leken. Detta var tydligt i både pojkarna och flickornas konstruktionslek. Pojkarnas konstruktionslek var av tydlig stereotyp maskulin karaktär där det bl.a. byggdes robotar och rymdskepp. Den maskulina könsnormens roll i leken framträdde tydligast då pojkarna Adam och Christian uteslöt Benjamins slott ur leken för att sedan leka vidare med robotar och rymdskepp. Benjamins slott var enligt min tolkning inte tillräckligt maskulint kodad vilket kan ha varit varför det nonchalerades av Adam och Christian. I flickornas konstruktionslek förekom det som sagt också tydliga könsnormer som formade deras lek. Flickorna upplevdes ofta välja omsorgsfulla positioner i sin konstruktionslek.

En slutsats som kan dras är att barnen gång på gång under konstruktionsleken positionerade sig utifrån stereotypa könsnormer. Konstruktionsleken blir alltså en arena

där barnen positionerar sig i traditionella könsroller vilket förstärker de stereotypa könsnormerna. Dessa könsnormer har förskolan enligt Lpfö 98 (rev 2010, s.5) i uppgift att motverka genom att förskolebarn, oavsett kön, bl.a. ska ha samma möjligheter att utvecklas utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Resultatet visar bl.a. på det som nämnts i tidigare forskning om lek där förskollärarnas närvaro beskrivs vara av stor vikt för att kunna ge barnen stöd och uppmuntran i leken och att tillsammans med barnen konstruera en gemensam kunskap om lekens innehåll. Om detta ska kunna uppfyllas samt att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller, vilka ofta återspeglades under barnens konstruktionslek, är det enligt min mening av väsentlig vikt att förskollärare är närvarande. Med stöd av Tullgrens (2004) studieresultat vill jag även nämna att förskollärarnas deltagande i leken mycket väl kan skada leken och som det visade sig i denna studie uppmuntra de stereotypa könsnormerna. Däremot är det inte förskollärarnas deltagande i leken som berörs i denna studie. Istället vill jag belysa vikten av förskollärarnas närvaro på ett observerande plan där medvetenheten spelar stor roll för att kunna motverka könsrollerna.

En annan slutsats är att flickor och pojkars tal skiljer sig åt, dock tycker jag inte att de kan kopplas till könsnormer på samma sätt som deras konstruktioner. Talet skiljde sig på så sätt att flickorna i sitt tal fokuserade mindre på konstruktionerna än vad pojkarna gjorde. Pojkarnas tal användes för att förstärka sina konstruktioner medan flickorna i större utsträckning använde sina konstruktioner för att leka lekar med fokus på annat än konstruktionerna.

Inledningsvis presenterades problematiken med förskollärares frånvaro under konstruktionsleken vilket leder till okunskap om vad barnen bygger och pratar om samt fokuserar på i sitt tal. Det är detta som synliggörs i denna studie.

6.3 Förslag på vidare forskning

Studien synliggör vad det är som förskollärare kan gå miste om ifall de inte studerar barnens konstruktionslek under konstruktionsleken. Min förhoppning är att detta material kan vara till nytta för att användas i vidare forskning. Exempelvis kan vidare studeras hur förskollärare på förskolan kan agera för att följa förskolans läroplan genom

påvisade skillnaderna mellan pojkar och flickors konstruktionslek beror på. Denna fråga ingick inte i studien och trots att intresse fanns så valde jag att inte gå vidare med detta p.g.a. brist på tid. Att mer ingående studera vad skillnaderna mellan flickor och pojkars tal under konstruktionsleken i grunden beror på kan vara ett förslag till vidare studier.

Referenser

Alvehus, Johan. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Alvesson, Mats. Sköldberg, Kaj. [2008]. Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Eidevald, Christian. 2009. Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss., Jönköpings Universitet.

Halldén, Gunilla. 2003. Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, ss 12-23.

Hellman, Anette. 2010. Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss., Göteborgs Universitet.

Hellman, Anette. 2012. Förskolebarns konstruktion av maskuliniteter. I Marie Nordberg (red.). Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola, 146-160. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Hjorth, Marie-Lousie. 1996. Barns tankar om lek. En undersökning av hur barn uppfattar leken i förskolan. Diss., Lunds universitet.

Johansson, Eva. 2003. Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 8, nr 1-2, ss 42-57.

Jones, Alison. 1994. Flickor blir ”flickor” i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 15(1994):4, ss 30-39.

Löfdahl, Annica. 2002. Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. Diss., Karlstads universitet.

Månsson, Annika. 2000. Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss., Lärarhögskolan i Malmö. Neppl, Tricia K. & Murray, Ann D. 1997. Social Dominance and Play Patterns Among Preschooler: Gender Comparisons. Sex Roles, Vol. 36, Nos. 5/6, ss 381-393.

Nordberg, Marie. 2012. Det hotande och lockande feminina – om pojkar, femininitet och genuspedagogik. I Marie Nordberg (red.). Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola, 122-145. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Rasmusson, Gunilla. 2006. Barnperspektiv i den sociala barnavården. Diss., Socialhögskolan Lunds Universitet.

Tullgren, Charlotte. 2004. Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Diss., Malmö Högskola.

Vetenskapsrådet. 2009. Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2015-04-13)

Wahl, Anna. 1992. Könsstrukturer i organisationer. Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. [Elektronisk]. Diss., Handelshögskolan i Stockholm. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:222014/FULLTEXT01.pdf

Bilaga 1

Jag heter Jacqueline Rudnai och läser mitt sista år till förskollärare på Malmö Högskola. Jag är nu igång med mitt examensarbete som är tänkt att studera barn på förskolan under deras konstruktionslek. För att kunna samla användbar information och närma mig barnens perspektiv har jag tänkt utföra videoobservationer och behöver därför ert godkännande. Videoinspelningarna kommer endast att användas i utbildningssyfte och kommer inte att publiceras någonstans. Alla som deltar i studien kommer att vara anonyma.

Var goda och sätt ett kryss i någon utav rutorna och fyll i ert barns namn. Ikryssad lapp lämnas till förskolan snarast.

Barnets namn:________________________________________________ Godkänner ni att ert barn får vara med i studien?

Ja:

☐

☐

Tack på förhand!

Med Vänliga Hälsningar Jacqueline Rudnai