Slutsats 38

Genom att kartlägga och följa upp elevernas befintliga kunskaper och anpassa undervisningen därefter, gynnas både elevernas attityder till de naturvetenskapliga ämnena samt begreppsutvecklingen. Vi har genom detta arbete uppmärksammats på vikten av det kollegiala samarbetet vid årkursövergångarna för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande, men även för att vi som lärare ska kunna främja att eleverna utvecklar positiva attityder till de naturvetenskapliga ämnena. En struktur för hur lärare ska arbeta vid övergången mellan årskurs 6 och 7 skulle även kunna stärka lärares begreppsligakompetens och ämneskunskaper, då det sker ett utbyte av både kunskaper och erfarenheter. Avslutningsvis påtalar Skolverket (2011) upprepade gånger att utgångspunkten i undervisningen ska vara elevernas aktuella kunskapsnivå och erfarenheter. Ansvaret ligger till största del på läraren, men då tid inte avsätts till samtal mellan lärare vid övergångarna i de olika årskurserna försvåras ett sådant arbete. Stora delar av det eleverna faktiskt kan och de erfarenheter de har sedan tidigare riskerar således att gå förlorade när eleverna övergår från årskurs 6 till årskurs 7.

9. Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm:

Liber.

Anderhag, P., Bergqvist, K., Hamza, K. N., Jakobson, B., Säljö, R. & Wickman, P-O. (2016). Why Do Secondary School Students Lose Their Interest in Science? Or Does it Never Emerge? A Possible and Overlooked Explanation. Science

Education, 100(5), 791–813. doi: 10.1002/sce.21231

Andersson, B. (1982). Naturvetenskaplig orientering Metod, teorier & fakta. Malmö: Liber.

Bishop, K., & Denley, P. (2007). Learning science teaching: developing a professional

knowledge base. Maidenhead: Open University Press.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101. doi:

https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Carlsson, E. (2014). Smidiga övergångar inom grundskolan, men hur? (Masteruppsats). Stockholm: Institutionen för matematikämnet och naturvetenskasämnenas

didaktik, Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1080899/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. DiStefano, R., Hayes, K. N., Lee, C. S., O'Connor, D. & Seitz, J. (2016). Understanding

motivational structures that differentially predict engagement and achievement in middle school science. International Journal of Science Education, 38(2), 192–215. doi: 10.1080/09500693.2015.1136452

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Halliday, M. A. K. (1996). Some grammatical problems in scientific English. I M. A. K. Halliday & J. R. Martin, (Eds.) Writing science: literacy and discursive power. London: Falmer Press. pp 75–95.

Johansson, A-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser. (Doctoral Thesis, Department of Mathematics and Science

Education 7, Stockholms universitet). Hämtad 2018-02-10 från http://su.diva-

Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om

vägen till gymnasiet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad

2018-01-28 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9599/2/gupea_2077_9599_2.pdf

Mooed, A., & Easterbrook, M. (2016). Promising teacher practices: students‘ views about their science learning. European Journal of Science and Mathematics Education, 4(1), 17-25. Hämtad 2018-02-11 från

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1107742.pdf

Olander, C. & Ingerman, Å. (2009). Towards an Interlanguage of Biological Evolution

- exploring students’ talk and writings as an arena for sense-making.

Department of Education University of Gothenburg.

Piaget, J. & Garcia, R. (1991). Toward a logic of meanings. 10. uppl. New Jersey: Lawrence Erlbaum Assosiates, Inc.

Schoultz, J. (2002). Att utvärdera begreppsförståelse. I H. Strömdahl (Red.),

Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forskningsresultat. Lund:

Studentlitteratur, ss 43–56.

SFS 2010:800 (2010). Skollagen. Utbildningsdepartementet. Stockholm. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2006). How do students perceive science and technology.

Science in School. (1): 66–69. Hämtad 2018-02-12 från

https://folk.uio.no/sveinsj/ROSE_Science-in-Schools_2006.pdf

Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (3., [rev.] uppl.) Lund. Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2017). Tematisk analys: Undervisning i NO-ämnen. Skolinspektionen Hämtad 2018-02-01 från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/analys/2017/tem atisk-analys-no-2017.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D25 75

Skolverket (2016a). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3707

Skolverket (2016b). TIMSS 2015: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448. Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3707

Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer- hur

övergångar kan främja kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3355.pdf%3Fk%3D33 55

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij: Forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6. uppl. Stockholm: Liber. ss. 153–177. Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R.

Säljö, C. Liberg, (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3.,

[rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, ss 251–309.

Säljö. R. & Wyndhamn, J. (2002) Naturvetenskap som arena för kommunikation. I H. Strömdahl (Red.), Kommunicera naturvetenskap i skolan: några

forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur, ss 21–42.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad

2017-12-11 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-

forskningssed/?_ga=2.103601800.929701040.1514028837- 1838175083.1514028837

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological

prossesses. Cambridge, MA Harvard University Press.

in Middle School. International Journal of Science Education, 28(5), 491-520. doi: 10.1080/09500690500339092

Bilaga 1

Intervju med lärare i årskurs 6

Presentation av informant: Arbetslivserfarenhet, utbildning och ämnesinriktning samt ålder.

1.   Beskriv kort hur du anser att man bör arbeta med elevernas begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena.

2.   Forskning påvisar att eleverna upplever naturvetenskapen i högstadiet mer abstrakt. En dimension av en ökad abstraktionsnivå berör bland annat begrepp som eleverna inte kan se. Eleverna har därav svårt att förklara och använda begreppen. Ett sådant abstrakt begrepp är till exempel materia.

Hur förbereder du eleverna i årskurs 6 för den mer abstrakta begreppsanvändningen i årskurs 7?

3.   Hur introducerar du nya begrepp i undervisningen?

4.   Vid tidpunkten då du lämnar över en elevgrupp till årskurs 7, hur vet du att elevgruppen har en grundläggande begreppsförståelse som krävs i årskurs 7? 5.   Hur fungerar det kollegiala samarbetet mellan lärarna årskurs 6 och 7 i de

naturvetenskapliga ämnena gällande kartläggningen av elevernas aktuella begreppsförståelse?

6.   Finns det någon form av arbetsgång som ska följas vid överlämnandet av elever/elevgrupp från årskurs 6 till 7 på skolan?

7.   Har du någon uppfattning om det förekommer några skillnader i lärares begreppsanvändning i årskurs 6 och 7? På vilket sätt?

8.   Anser du att det finns viktiga aspekter gällande elevernas naturvetenskapliga begreppsförståelse som bör tas i beaktande vid överlämnandet och mottagandet av nya elevgrupper? Vilka och varför?

9.   Vad anser du vara viktigt när nya naturvetenskapliga begrepp introduceras? Om du till exempel ska introducera begreppet materia, hur hade du gått tillväga? 10.  Hur säker känner du dig gällande dina egna begreppskunskaper och användandet av naturvetenskapliga begrepp i din undervisning?

11.  Om det finns tillfällen då du inte känner dig förtrogen med att använda ett begrepp i din undervisning, vad gör du då?

12.  Upplever du att eleverna är förtrogna med att använda naturvetenskapliga begrepp under lektionerna?

13.   Anser du att det finns ett samband mellan elevernas begreppsförståelse och elevernas attityder till de naturvetenskapliga ämnena? Förklara!

Bilaga 2

Intervju med lärare i årskurs 7

Presentation av informant: Arbetslivserfarenhet, utbildning och ämnesinriktning samt ålder.

1.   Beskriv kort hur du anser att man bör arbeta med elevernas begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena.

2.   Vid tidpunkten då du tar emot en ny elevgrupp från årskurs 6, vilken insyn har du i elevernas aktuella begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena? 3.   På vilket sätt har informationen om elevernas/elevgruppens förkunskaper kring

de naturvetenskapliga ämnena kommit dig till handa?

4.   Hur fungerar det kollegiala samarbetet mellan lärarna årskurs 6 och 7 i de naturvetenskapliga ämnena gällande kartläggningen av elevernas aktuella begreppsförståelse?

5.   Hur hade du velat att arbetet vid överlämningen från årskurs 6 till 7 hade sett ut? Varför?

6.   Finns det någon form av arbetsgång som ska följas vid överlämnandet av elever/elevgrupp på skolan?

7.   Har du någon uppfattning om det förekommer några skillnader i lärares begreppsanvändning i årskurs 6 och 7? På vilket sätt?

8.   Anser du att det finns viktiga aspekter gällande elevernas naturvetenskapliga begreppsförståelse som bör tas i beaktande vid överlämning och mottagande av en ny elevgrupp?

9.   På vilket sätt arbetar du för att kartlägga nya årskurs 7 elevers begreppsförståelse?

10.  Vad anser du vara viktigt när nya naturvetenskapliga begrepp introduceras? Om du till exempel ska introducera begreppet materia, hur hade du gått tillväga? 11.  Hur säker känner du dig gällande dina egna begreppskunskaper och användandet av naturvetenskapliga begrepp i din undervisning?

12.  Om det finns tillfällen då du inte känner dig förtrogen med att använda ett begrepp i din undervisning, vad gör du då?

13.  Upplever du att eleverna är förtrogna med att använda naturvetenskapliga begrepp under lektionerna?

14.  Anser du att det finns ett samband mellan elevernas begreppsförståelse och elevernas attityder till de naturvetenskapliga ämnena? Förklara!

Bilaga 3

Lärare 1

Lärare 2

Lärare 3

Lärare 4

Kön Man Kvinna Kvinna Man

Ålder 50 35 60 64 Utbildning Förskollärarut bildning, samt lärarutbildning årskurs 4-6 med inriktning NO/ teknik. Är utbildad i F- 6 reformen med matematik och de naturvetenskapli ga ämnena samt teknik i fokus Är utbildad i 4– 9 reformen i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Ämneslärarutbil dning årskurs 7–9 i fysik, kemi, biologi och teknik. Arbetslivserfare nhet Arbetat 20 år som lärare Arbetat 7 år som lärare Arbetat 20 år som lärare Arbetet 39 år som lärare Antal elever som

läraren undervisar i de naturvetenskapli ga ämnena. En klass i årskurs 5 och en klass i årskurs 6 ca 25 elever i vardera klass Är mentor för en årskurs 6 som jag har i samtliga ämnen där det är 25 elever Två klasser i årskurs 7 ca 20 elever i varje klass Två klasser i årskurs 7 ca 26 elever i vardera klass.