I analysen har vi kommit fram till att talet utspelar sig i en allvarlig kontext, där det är en ökad smittspridning av covid-19 i Sverige. Talaren är Stefan Löfven, men inte som
privatperson utan i sin roll som statsminister, vilket är passande då det är statsministern som leder regeringen och som under krisen har det största ansvaret att hantera den. Hans tänkta publik var det svenska folket och genom sitt val av kanal så lyckades han nå dem. Och då det synliga budskapet i talet var att det svenska folket kan hjälpa till att stoppa smittspridningen om de tar ansvar och agerar enligt myndigheternas råd, talar han till en retorisk publik. Det fastställdes även att talet har en blandad genretillhörighet och tillhör ceremoniella tal såväl som politiska tal. Analysen kom även fram till att de retoriska villkoren som statsministern behövde ta hänsyn till i talet är människors behov och värderingar, och att talets doxa är medmänsklighet. Den retoriska situationen har alltså fastslagits. Då talet berör en kris behöver kommunikationen dels vara utformad så den passar problemet, situationen, mottagarna och mottagarnas förutsättningar, för att budskapet ska gå fram, dels skapa trygghet hos befolkningen och tillit till samhällets institutioner och ledande aktörer (Mral & Vigsø, 2013, s. 8). Huruvida talet lyckas med detta är vad som kommer att diskuteras i detta avsnitt.
I Löfvens tal till nationen tar han i sin kommunikation hänsyn till mottagarna, deras
förutsättningar och situationen på flera sätt. Till att börja med förhåller sig statsministern till en tydlig disposition som gör det lätt för mottagarna att hänga med i talet. På så sätt
strukturerar han kommunikationen på ett sätt som gör att mottagarnas uppfattning av den kan underlättas, och därav blir det lättare för publiken att förstå honom, samtidigt som det då blir enklare för honom att övertyga publiken (Mral & Vigsø, 2013). Han har en inledning där han nämner vem han riktar sig mot och vad problemet är, en kort bakgrund till vad talet handlar om och en tydlig huvudtanke som återkommer på flera ställen i talet. Löfvens tal innehåller även argument som används genom hela talet för att försöka övertala publiken. Argumenten som används är direkta påståenden och är inte dolda i frågor och citat, vilket gör dem tydliga att urskilja. Mot slutet av talet gör Löfven en sammanfattning där han upprepar några av de argument som han använder flitigt i talet och som upplevs vara de viktigaste argumenten, och uppmanar publiken att agera på ett sätt som gör dem stolta. Den här upprepningen gör det
enklare för mottagarna att förstå och komma ihåg dem, och Löfvens budskap lyckas då komma fram (Minamyer, 2008).
När det kommer till språk och stil så levererar statsministern ett tal som är kort, enkelt och konkret. Talet är omkring fem minuter långt vilket är relativt kort när man jämför det med andra politiska tal eller tal av samma karaktär. Att talet är enkelt går att se i det vardagliga språket som han använder sig av, de korta meningarna, och även genom att han inte använder sig av svåra termer och begrepp som bara en del av publiken kan förstå. Exempelvis säger han hålla nere smittspridningen i stället för mer komplexa begrepp som plana ut kurvan eller minska reproduktionstalet och han håller sig borta från att gå in på områden där det krävs en särskild ämneskunskap hos mottagaren för att förstå. Men talet är även konkret då
statsministern, som tidigare nämnt i punkt 7.4, är tydlig med varför talet hålls, vad han förväntar sig från mottagarna och sin tanke om att införa fler begränsande åtgärder. Han är även konkret när det kommer till att ge förslag på vad svenska folket kan ta till för åtgärder för att klara krisen, exempelvis inte gå till jobbet med symtom, begränsa sociala kontakter och undvika att hälsa på äldre. Statsministern är dock inte så konkret när han talar om att införa fler åtgärder eftersom han inte ger exempel på vilka åtgärder staten kommer införa. Men det kan bero på att det synliga syftet med talet är att ena nationen och skapa
gemensamma regler, och att detaljer om statens åtgärder kanske hade hindrat talet från att uppnå syftet. I talet nämner Löfven också att ansvaret att hjälpa till med att stoppa
spridningen gäller alla, oavsett om man är fattig, rik, ung eller gammal, vilket tyder på att han också tar hänsyn till att människor är olika och har olika behov (Maslow, 1987).
Språket och stilen som Löfven använder är förutom mottagaranpassade, också passande till den retoriska situationen och problemet. Krisen som Sverige befinner sig i, och det budskap som statsministern vill förmedla, innebär att Löfven måste nå ut till så många människor som möjligt, och att de måste förstå att krisen är allvarlig. Att språket är enkelt och vardagligt men ändå konkret och korrekt, tillåter att den breda massan kan uppfatta vad som sägs, men ändå förstå att det är ett politiskt tal som betonar något av vikt. Även statsministerns val av stilfigurer skulle man kunna påstå är passande för talets situation och för mottagarna. I analysen kom vi fram till att statsministern inte använder några troper i talet. En möjlig anledning till det är att troper innebär vridningar på ord så att deras bokstavliga mening byts ut eller utvecklas (Mral et al., 2016, s. 59–60) och att det hade kunnat leda till att publiken
uttrycksfullt och därför överskugga det allvarliga talet. Samtidigt är det möjligt att några troper istället hade framhävt statsministerns argument ännu mer genom att göra de mer uttrycksfulla. Några stilfigurer som statsministern däremot använde var ornament, särskilt anaforer. Dessa använder Löfven för att smycka talet, skapa rytm och väcka känslor, vilket också hjälper till att komplettera hans pathosargument. I analysen kom vi därför fram till att det verkar som att dessa ornament bidrar till att behålla mottagarnas intresse, men att det är möjligt att den stora mängden anaforer också kan bidra till motsatt effekt.
När det kommer till Löfvens framförande och attityd så använder Löfven en hel del icke- verbal kommunikation och markörer. Bland annat sitter han stilla, framåtlutad, med knutna händer, har ögonkontakt med kameran, har ett allvarligt ansiktsuttryck, är klädd i kavaj och skjorta och nickar ibland på huvudet. Tolkar man denna kommunikation och dessa markörer utifrån kontexten så visar de på att statsministern är allvarlig, menar det han säger, och att han vill att mottagaren ska förstå att det han säger är riktat mot den. På så sätt är
kommunikationen passande till den retoriska situationen. När det gäller det verbala
framträdandet så talar Löfven lugnt med en sansad och allvarlig ton som upplevs pedagogisk och han betonar ord som upplevs rikta sig till publiken. Uttalet är tydligt och han visar inga tal-ovanor. Det gör att det verbala framförandet och attityden upplevs vara mottagaranpassad eftersom han ger publiken en möjlighet att hinna uppfatta och förstå det han säger, utan några störningsmoment. Det upplevs också vara passande till situationen eftersom det är viktigt att den retoriska publiken förstår budskapet om de ska kunna bidra till att minska
smittspridningen.
För att skapa trygghet hos folket och tillit till samhällets ledande aktörer, använder Löfven sig av retorikens alla tre bevismedel i sitt tal till nationen vilket innebär att hans tal har
grundförutsättningarna för att kunna vara retoriskt framgångsrikt (Mral & Vigsø, 2013, s. 9). Som analysen kom fram till, använder sig statsministern till störst del av argumenten pathos, det vill säga att han visar och framkallar känslor för att övertyga. Det gör han genom att tala om det som mottagarna fruktar, exempelvis att förlora sina jobb eller att en älskad ska gå bort, men också genom att spela på mottagarnas känslor av plikt, självförverkligande och medlidande. Då Löfvens synliga budskap och syfte med talet är att få medborgarna att gemensamt ta ansvar för att stoppa smittspridningen, så är detta ett effektivt medel för
övertalning utefter situationen. Då han lockar fram känslor som mottagarna känner igen sig i, borde mottagarna enligt retorikens teori bli övertalade.
Statsministern skapar också trovärdighet genom tydliga försök att stärka sitt ethos, både i argument och i resterande kommunikationen. Han uttrycker dessutom ethos på fler olika sätt. Han visar egenskaper hos sig själv som kan göra publiken mer villiga att lyssna på vad han har att säga, han hänvisar till sin egen auktoritet i ämnet, uttrycker sig som kunnig och skapar en samhörighet och en vi-känsla med publiken. Det sista sättet är mest förekommande i talet vilket är passande då de ceremoniella talen som detta tal på många sätt tillhör, handlar om att skapa en gemenskap och delade värderingar. Men eftersom talet också tillhör de politiska talens genre, då Löfven avråder folket från att ta risker och uppmanar dem till att följa myndigheternas råd, är det också passande att han använder de andra formerna av ethos. Den övriga kommunikationen, det verbala och det icke-verbala framförandet förstärker mestadels statsministerns ethos. Det tydliga kroppsspråket, den stabila röstanvändningen och valet av klädsel är alla exempel på saker som förstärker hans auktoritet och trovärdighet och som då skapar ett förtroende från publiken, som i en kris viktigt att han får. Dock finns det aspekter i statsministerns anförande som istället sänker hans ethos. Hans omedvetna rörelser med fingrarna i framförandet framstår som ett tecken på osäkerhet.
Statsministern använder också logosargument som för det mesta hänvisar till mottagarens förnuft. Genom att göra det övertalar Löfven medborgarna att ta till sig av hans budskap då de, om de tycker att det låter förnuftigt, inser att det rätta att göra är att lyssna på
statsministern. Argument med grund i fakta används bara en gång, då han talar om de åtgärder som regeringen har gjort. Men i den tid och kontext som talet utspelar sig är det rimligt att de flesta argumenten hänvisar till förnuftet. Att logosargumenten är färre än ethos och pathos kan hänga ihop med att Löfven försöker knyta an det han säger till den
gemensamma doxan och människors gemensamma värderingar. Om han hade fokuserat på logos hade han kanske inte nått lika många eftersom vissa människor kanske inte är insatta i ämnet och inte hade förstått fakta. Med få fakta-argument är det möjligtvis en större chans att fler kan relatera till det han säger för att de kan känna och förstå de känslor han vill
framkalla.
Vår studie tyder alltså på att statsminister Stefan Löfvens tal till nationen på många sätt var mottagaranpassat och anpassat till situationen, och av den anledningen var Löfvens
2020, skulle kunna vara relaterat till det. Vår studie tyder också på att Löfvens val av
argument var passande för talets syfte och att Löfvens bevismedel därför enligt retoriken bör ha fungerat för att övertala publiken.
På många sätt är Löfvens tal likt de tre retoriskt effektiva talen som presenterades i tidigare forskning. Löfven likt Obama använder sig av icke-verbal kommunikation såsom
kroppsspråk och ögonkontakt, visar empati och tar hänsyn till publikens sociala kategorier. Likt Bush använder Löfven sig mest av de retoriska beståndsdelarna ethos och pathos, använder ornament, ett enkelt och bekant språk och en allvarlig ton. Samtidigt talar Löfven precis som Bush om att ena folket och skapa en sammanhållning. Dessutom skapar
statsministern trovärdigheten när han för fram sitt budskap klart, lugnt och sansat likt Olof Palme gjorde i sitt tal. Även rytmen i statsministerns tal är likt rytmen i Palmes tal. Att veta hur tonläge, rytm och tonfall ska användas vid de stycken som innehåller pathos skapar även det trovärdighet, något som statsministern gör.
Vi anser att studien till stor del har lyckats med att uppnå syftet då vi har lyckats besvara våra frågeställningar. De valda teorierna och vår valda metod passade bra ihop med varandra då den kritiska retorikanalysen och retoriken hjälpte oss att bryta ner statsministerns
kommunikation.
När vi nu vet hur Löfven mottagaranpassat sitt tal till nationen, skulle det vara intressant att undersöka vidare hur mottagarna upplevde att han skötte krisen som ledare. När arbetet av denna uppsats började var Sverige mitt i coronapandemin. För att verkligen få fram hur statsministern fungerade som offentlig ledare och som effektiv ledare i medborgarnas ögon, skulle det vara intressant att utföra den här studien på ett bredare material efter att pandemin har lagt sig. Under vårt arbetes gång har nya åtgärder och rekommendationer ägt rum i samhället. Bland annat rekommendationer som statsministern gått ut med, men som han själv har brutit (Falkrik et al., 2020). Att i framtiden studera material som handlar om
statsministerns hantering av coronaviruset genom hela krisen med den här studiens valda teorier, skulle därför ge en ännu tydligare och intressant bild över hur statsministern har fungerat som ledare i denna pandemi.
Referenser
Andersson, H. (2004). Pauser och kriser: en studie av pausering i Olof Palmes tal till nationen med anledning av oljekrisen. Örebro: Örebro universitet. Retrieved from
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-39196
Bolling, A., Flores, J., & Hansson, F. (22 mars 2020). Stefan Löfven håller tal till nationen. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/stefan-lofven-haller-tal-till-nationen/ Brataas, K. (2018). Crisis Communication: Case Studies and Lessons Learned from International Disasters. Taylor & Francis Group.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/jonhh-ebooks/reader.action?docID=5260058
Dagens Opinion. (4 februari 2020). Stefan Löfven (s) får ytterligare talskrivare – hämtas från Aftonbladet. https://dagensopinion.se/artikel/stefan-lofven-s-far-ytterligare-talskrivare-
hamtas-fran-aftonbladet/
Eriksson, C. (2020). Då har statsministrar hållit tal till nationen. Hämtad 14 oktober 2020 från https://www.expressen.se/nyheter/da-har-statsministrar-hallit-tal-till-nationen/
Expressen. (9 februari 2007). Statsministerns tal till nationen. https://www.expressen.se/nyheter/statsministerns-tal-till-nationen/
Falkrik, J., Orre, S., Bjarnefors, S., & Olsson, G. (12 september 2020) Stefan Löfven besökte Gallerian i Stockholm före jul. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/stefan-lofven- besokte-gallerian-i-stockholm-fore-jul/
Folkhälsomyndigheten (2020a). Bekräftade fall i Sverige – daglig uppdatering.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/ [10 juli 2020]
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/ingen- spridning-av-coronavirus-i-sverige/ [13 februari 2020]
Folkhälsomyndigheten (2020c). Om lagar, förordning och föreskrifter.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/foreskrifter-och-allmanna-rad/om- lagar-forordningar-och-foreskrifter/ [11 december 2020]
Gabrielsen, J., & Christiansen, T. J. (2010). The power of speech. Hans Reitzels Forlag.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, Mediesamhälle. (3 uppl). Daidalos.
Gunnarsson, H., & Thulin, S. (2017). Talskrivarna om retoriken i politiken. Carlssons Bokförlag.
Hansen, A., & Machin, D. (2013). Media & Communication Research Methods. Palgrave Macmillan.
Hugelius, K., Tapani, J. (2017). Krishantering i praktiken. Studentlitteratur.
Irimies, C., & Irimies, L. 2017. Effective Communication in Politics. Barack Obama’s Inspirational Speeches. Journal of Media Research, 10(3), 122-129.
http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip, uid&db=cms&AN=126686463&site=ehost-live
Kjeldsen, E. J. (2008). Retorik idag (1 uppl.). Studentlitteratur.
Kuś, R. (2020). “Our Grief and Anger”: George W. Bush’s Rhetoric in the Aftermath of 9/11 as Presidential Crisis Communication. Res Rhetorica, 7(1), 44-60. https://doi-
org.proxy.library.ju.se/10.29107/rr2020.1.3
Minamyer, S. (2008). Effective Crisis Communication During Water Security Emergencies. American Water Works Association Journal, 100(9), s.180-184. https://search-proquest- com.proxy.library.ju.se/docview/221571455/fulltextPDF/B3F6DD0E52AB4E88PQ/1?accou ntid=11754
Mitroff, I. I. (2004). Crisis leadership: planning for the unthinkable. Wiley.
Mitroff, I. I., & Anagnos, G. (2001). Managing crises before they happen: what every executive and manager needs to know about crisis management. AMACOM.
Mral, B., Gelang, M., & Bröms, E. (2016). Kritisk retorikanalys: text, bild, actio. (1 uppl) Retorikförlaget.
Mral, B., & Vigsø, O. (2013) Krisretorik - Retoriska aspekter på kriskommunikation. Retorikförlaget.
Nationalencyklopedin. (2020a). Reform. Hämtad 14 december 2020 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/reform
Nationalencyklopedin. (2020b). Statsminister. Hämtad 17 november 2020 från https://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/statsminister Nugraha, D. N. S. (2019). The color meaning in go green logo: A semiotics study. Global Business and Management Research, 11(1), 55-65.
http://proxy.library.ju.se/login?url=https://www.proquest.com/scholarly-journals/color- meaning-go-green-logo-semiotics-study/docview/2236131640/se-2?accountid=11754 Odén, T., Djerf-Pierre, M., Ghersetti, M., & Johansson, B. (2016) Kriskommunikation 2.0- Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28206.pdf Regeringen. (2020a). Statsminister Stefan Löfvens tal till nationen.
Regeringen. (2020b). Statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 november 2020. https://www.regeringen.se/tal/2020/11/statsminister-stefan-lofvens-tal-till-nationen-den-22- november-2020/ [22 november 2020]
Regeringen. (1 april 2015). Så styrs Sverige. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/ Sellnow, L. T. & Seeger, W. M. (2013). Theorizing crisis communication. (1 uppl.). John Wiley Sons Inc.
Strömberg, M. & Nordenskiöld, T. Löfven tackade först nej - erbjöds att hålla tal i stället. Hämtad 16 december 2020 från
https://www.expressen.se/nyheter/lofven-tackade-forst-nej-erbjods-att-halla-tal-i-stallet-/ Sveriges Radio. (28 januari 2020). Vårt uppdrag. https://sverigesradio.se/artikel/1971435 Sveriges Riksdag. (22 oktober 2019). Beslutar om lagar. https://www.riksdagen.se/sv/sa- funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/
Sveriges Television. (2020a). Stefan Löfven håller tal till nationen i SVT.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-talar-statsministern-till-nationen-i-svt-1 [22 mars 2020]
Sveriges Television. (2020b). Så resonerar SVT om Löfvens tal.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-haller-lofven-tal-i-svt [22 mars 2020] Sveriges Television. (2020c). Tre miljoner såg Stefan Löfvens tal till nationen.
https://www.svt.se/kultur/miljonpublik-sag-stefan-lofvens-tal-till-nationen [23 mars 2020] Sveriges Television. (2020d). Vår roll. Hämtad 14 december 2020 från
https://omoss.svt.se/var-roll.html
World Health Organization. (2020a). Coronavirus. Hämtad 11 november 2020 från https://www.who.int/health-topics/coronavirus#tab=tab_3
World Health Organization. (2020b). Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 94 https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-
reports/20200423-sitrep-94-covid-19.pdf [23 april 2020]
World Health Organization. (2020c). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. https://www.who.int/director-
general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on- covid-19---11-march-2020 [11 mars 2020]