Syftet med denna undersökning var att ta reda på var människor stöter på New Age, ifall New Age har integrerats i dagens samhälle samt vilka perspektiv människor har på New Age. För att besvara dessa frågor, gjorde jag en enkätundersökning med 100 deltagare samt fyra semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning producerade en mängd resultat som är både användbara och mindre användbara. Enkätundersökningen ger tydliga svar på var människor möter New Age idag. Den primära mötesplatsen är film för de tre första åldersgrupperna (<19, 19-30, 31-60), medan den sista åldersgruppen (>60) får mest information från massmedia, som grupp två och tre också tar del av i lika stor utsträckning. Enkätundersökningen visar tydligt att för grupp ett och två har skolan haft betydligt större betydelse för var människor stöter på New Age jämfört med grupp tre och fyra. Böcker utanför skola och arbete är också en vanligt förekommande
mötesplats, medan det i religiösa samfund, på arbetsplatsen och på övrig fritid förekommer relativt få möten. Närmiljön är också en källa till möten med New Age. Undersökningen visar att ungdomskulturen innehåller stor bredd med olika new-age- fenomen, som blir smalare men mer fokuserad desto högre upp i åldrarna man kommer. Undersökningen visar även att det finns en rad olika perspektiv på new-age-fenomen som går från rena fritidsintressen till deltagande p g a praktiska skäl såsom t ex hälsa, nyfikenhet på annorlunda företeelser, underhållning i diverse former, livsfilosofier som är aktivt eller passivt utarbetade samt till sist även självklart som en religiös företeelse. Undersökningen visar också att new-age-fenomen på många sätt har integrerats i samhället. För de äldre generationerna är det bara vissa delar som har blivit en naturlig del av populärkulturen. Detta är naturligt, eftersom vi ser i enkätundersökningen att alla åldersgrupper (utom <19) tar del av samma massmedia men genom eget val av
skönlitteratur, film, TV-serier o dyl, har de yngre åldersgrupperna assimilerat mer av den delen av populärkulturen.
Vad allt detta egentligen indikerar är att det religiösa klimatet i Sverige har genomgått en stor förändring. Under Annas uppväxt var Sverige ett religiöst homogent samhälle, där det avvikande bestod av frikyrkorna men detta är långt ifrån sanningen idag. Som vi ser i intervjuerna, har ordet frireligiös bytt innebörd för allmänheten från att hänvisa till pingstkyrkan och liknande, till att idag mer användas som ett uttryck av yngre
38
generationer för dem som inte tillhör en specifik tro. Johan hävdar att i hans omgivning är det betydligt vanligare att vara vad han menar med frireligiös än att tillhöra någon organiserad religion. David är av uppfattningen, att om man tar alla de organiserade religionerna så är de fortfarande i majoritet. Denna uppfattning att hinduism, buddhism, kristendom, islam och judendom tillsammans skulle vara i majoritet idag är ett väldigt långt steg ifrån det homogena kristna samhälle som Anna berättar om. Men det är inte bara det religiösa planet som har genomgått en förändring utan dagens samhälle består av element som tidigare har varit religiösa men inte nödvändigtvis behöver vara det idag. Teoretiskt kan en person i Sverige meditera på morgonen, läsa horoskop på väg till jobb, ha ett möte om positiv energi på arbetsplatsen, ge bort lite pengar till en tiggare på lunchen, ta en akupunkturbehandling på eftermiddagen och avsluta dagen med yoga. Denna dag kan vara gjord med intentionerna att slappna av med meditation på
morgonen, läsa horoskop som lite underhållning, lyssna på föredraget om positiv energi som en effektiv arbetsmetod, ge bort pengar bara för att man känner för det, ta
akupunktur som en medicinsk åtgärd samt yoga som lite motion. Dagen kan också vara en andlig upplevelse från början till slut eller bara vara andlig vid vissa tillfällen. I dagens samhälle är det inte så enkelt att klassificera vad som är andligt eller religiöst och det enda riktiga sättet att få veta varför någon deltar i en aktivitet som kan tänkas vara religiös är att fråga dem.
Genom denna undersökning framkommer en tydlig frikoppling mellan religion och new-age-relaterade fenomen. Det är genomgående att new-age-relaterade fenomen är integrerade i populärkulturen på ett påtagligt sätt och framkommer i relation till företagsvärlden, hälsovården, religiösa syften, underhållning m m. Det är även tydligt att gränserna mellan vad som är religiöst och inte religiöst har blivit alltmer suddiga, vilket stödjer Partridges teori härom. Fokus på individen och att ockultism har blivit något av en lek är också genomgående. Man kan tydligt se en trend genom
undersökningen att för de som är uppväxta med new-age-relaterade fenomen har helt andra perspektiv på det, där många tycker att det är något alldagligt, medan för de äldre ålderskategorierna, som inte är uppväxta med det, är det ofta något främmande men påtagligt i deras närmiljö. Denna samhällsförändring som har skett mellan de olika åldersgrupperna kan exemplifieras av uttrycket frireligiös, vilket under undersökningen framkommer, att för de äldre generationerna hänvisar uttrycket till pingströrelsen eller likande rörelser som tidigare har kunnat ses som avvikande medan Johan, som
39
representerar den yngsta gruppen, använder ordet frireligiös för de som inte tillhör de organiserade religionerna utan skapar sin egen tro. Såsom David ser det, är fortfarande de organiserade religionerna större än icke-organiserade religionerna. Detta visar hur vi har gått från ett homogent samhälle till ett multikulturellt samhälle med stor variation av religiösa fenomen som inte är begränsade till fjärran länder och platser utan snarare är en självklar del av vår populärkultur och närmiljö.
40
6 Referenser
Bryman, Alan, Social research methods, 3. ed., Oxford University Press, Oxford, 2008
Carlsson, Carl-Gustav & Frisk, Liselotte (red.), Gudars och gudinnors återkomst:
studier i nyreligiositet, Institutionen för religionsvetenskap, Univ., Umeå, 2000
Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, Studentlitteratur, Lund, 2006
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009
Frisk, Liselotte, Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv, Nya Doxa, Nora, 1998
Frisk, Liselotte, De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen?: en studie av
Scientologi-kyrkan, Guds Barn, Hare Krishna-rörelsen, Moon-rörelsen och Bhagwan- rörelsen och deras utveckling över tid, Nya Doxa, Nora, 2007
Frisk, Liselotte, Nya religiösa rörelser i Sverige: relation till samhället/världen,
anslutning och engagemang, Åbo Akademis förl., Diss. Åbo : Akad.,Åbo, 1993
Frisk, Liselotte & Åkerbäck, Peter, Den mediterande dalahästen: religion på nya
arenor i samtidens Sverige, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
Hammer, Olav, På spaning efter helheten: New Age, en ny folktro?, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1997
Partridge, Christopher, Beskow, Per & Johansson, Lars (red.), Nya religioner: en
41
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund, 1994
Watt Boolsen, Merete, Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle], 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2007
Internetkällor:
https://publikationer.vr.se/webbpdf/2011_01.pdf, God forskningssed, Vetenskapliga
rådet
Egen empiri:
Enkätundersökning 6 – 19 oktober 2014 Intervju (Johan) 15 oktober 2014
Intervju (Marie) 17 oktober 2014 Intervju (David) 18 oktober 2014 Intervju (Anna) 20 oktober 2014
42