Här presenteras de slutsatser som framkommit av analysen efter att den insamlade empirin tolkats utefter de olika teoretiska angreppssätten. Uppsatsen avslutas därefter med en kort diskussion och en framåtsträvande ansats till vidare forskning.
7.1 Uppsatsens slutsatser
Den här uppsatsens syfte är att bibringa en ökad kunskap om de värderingar och
uppfattningar som finns runt en sund barn- och ungdomsfotboll framför allt på föreningsnivå. Detta genom att undersöka två föreningars egna modeller: Enskedemodellen och
Sundbybergsmodellen. Textdokumenten kompletteras med intervjuer med en
föreningsrepresentant från respektive klubb. Dessa ställs även mot de två övergripande förbundens Idédokument Idrotten vill och Fotbollens Spela, Lek och Lär.
Både Enskedes och Sundbybergs verksamhetsbeskrivningar har ett tydligt barnrättsperspektiv i och med att fokus ligger på barns och ungas utveckling. Båda föreningarna har en officiell hållning om att alla som vill ska få vara med, vilket även Fotbollförbundet nämner som viktigt i sitt dokument. Eftersom Enskedes modell är helt ny och ännu inte implementerats, så är det svårt att avgöra ifall det kommer att finnas en skillnad mellan vad som är uttryckt att de vill och vad de faktiskt kommer att göra. Dessutom är det svårt att redan nu avgöra hur de ska mäta effekterna av förändringsarbetet.
Men i Sundbyberg, där modellen har fungerat som underlag för verksamheten i ett par år, så erkänner de öppet att de praktiska problemen med målet att alla som vill ska få vara med, gör att formuleringen kanske måste revideras. Det vittnar om att de faktiskt försöker efterleva formuleringen i verksamheten och tanken med att göra om det till ett strävansmål intygar att de verkligen vill att det som skrivits i dokumentet också ska vara det som gäller i den dagliga verksamheten.
Båda föreningsmodellerna har också tydliga mål om att kunna påverka omgivningen. Eftersom Enskedes syn på det värdelösa i toppning och utslagning delas av både av Svenska Fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet sett till vad som uttrycks i de officiella
dokumenten så borde det inte vara så svårt för klubben att kunna påverka distriktets verksamhet.
29
Även Sundbyberg har med den uttalade ambitionen i sin modell goda utsikter att kunna påverka det omgivande samhället, i och med att föreningens verksamhet präglas av ett socialt ansvar. Idrottens starka ställning och förmåga att samla barn och unga till ett aktivt fritidsliv innebär en stor potential för den anrika fotbollsföreningen i Stockholms norra förorter att fånga in och aktivera närområdets barn och unga.
De två föreningsrepresentanterna Freja Anderssons och Stephanos Tecles definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig lite i själva ansatsen och i perspektiven. Det tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är ganska personlig och att den formas utifrån den egna kontexten.
Att försöka mäta resultaten av modellerna och att försöka fastställa vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna blir rimligtvis mycket svårt. Detta eftersom det
handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar.
De uppenbara skillnaderna mellan dokumenten handlar om att två av dem ges ut som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande uppdrag och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns även om fokus ligger på att tona ner resultatfixeringen och istället koncentrera sig på
individens utveckling. Det går slutligen att konstatera att de två föreningsdokumenten och de två förbundsdokumenten stämmer rätt väl med varandra i mål och värderingar. Därför blir det ganska svårt att vara väldigt ideologikritisk mot något av de fyra dokumenten.
7.2 Diskussion och vidare forskning
Fortsättningsvis skulle det vara intressant att följa upp arbetet med Enskedes modell när den verkligen implementerats och utvärderats i verksamheten. För att kunna se att den verkligen implementeras krävs dock en annan typ av metod och angreppssätt.
Det vore också högst intressant att följa upp ifall de här sociala processerna från organisationerna kan få följdverkningar i det övriga samhället. När verksamheten sätter individen i fokus följer idrotten den förändringsprincip som det övriga samhället genomgått, där en individualiseringsprincip lyfts fram istället för den kollektivistiska modellen som tidigare fått råda. Eller så kan föreningarnas vilja att betona bredden framför toppen istället ses som en motkraft till samhällets individualisering och bristande solidaritet.
30
Vidare vore det intressant att studera om fler klubbar kommer att följa efter och hur de väljer att formulera sina verksamhetsmål. Uppsatsen har inte haft som mål att försöka påvisa hur vanligt det är att föreningar arbetar fram egna modeller för verksamheten. Men mycket tyder på att det är en utveckling som många föreningar kommer att haka på, eftersom förbunden uppmuntrar att föreningarna utvecklar egna modeller. Dessutom kommer förändringsviljan antagligen att öka i takt med att de klubbar som gör sådana kan påverka andra föreningar att tänka till och påbörja en inventering av den egna verksamheten. Den tydliga motsättningen mellan de båda fostransidealen kommer antagligen först att uppstå när de så kallade
elitklubbarna ska försöka kombinera visionen om en framgångsrik seniorlagsverksamhet samtidigt som ett barnrättsperspektiv ska prägla verksamheten på alla nivåer upp till 19- årsålder.
I förlängningen vore det också intressant att i ett längre perspektiv se vad föreningarnas egna modeller kan få för effekter på svensk talangutveckling och det svenska fotbollslandslagets framgångar internationellt.
31