Det är ett stort ansvar som vilar på en lärares axlar. En lärares ansvar är att se till att samtliga elever får en god grund för vidare studier och framtida yrkesliv. För de lärare som har elever med annat modersmål än svenska krävs det specialkompetens. Det finns likheter men även skillnader när det gäller första- och andraspråksutvecklingen.
Det måste vara rätt resurser som sätts in i skolan och det är skolledningen som är an- svarig för detta. Det finns tydligt skrivet i Lpo-94 att svenska som andraspråksundervis- ningen är ett eget skolämne som ska ersätta svenska som modersmål om så är nödvän- digt. Ämnet ska dessutom bedömas och betygsättas på samma sätt som övriga skoläm- nen. Det är alltså inte styrdokumenten utan hur de efterföljs som är problemet.
Vi har under vårt arbete gjort intervjuer på tre skolor i en kommun. Dessa intervjuer har hjälpt oss att förstå varför undervisningen inte bedrivs enligt styrdokumenten. Vi är medvetna om att de intervjuer vi gjort inte kan representera hela Sveriges lärarkår men vi tror att de kan vara representativa för mindre kommuner vars erfarenheter av andra- språkselever är relativt nya.
På de tre skolor som vi har besökt finns det svenska som andraspråksundervisning för de elever som önskar att få det men ingen av de undervisande lärarna har någon utbild- ning i svenska som andraspråk. Detta gör att de får en svag roll på sin arbetsplats efter- som de saknar den säkerhet som utbildning ger.
En vanlig uppfattning är att andraspråkselever behöver stödundervisning eller förenk- lade uppgifter. Detta motsäger all forskning vi har läst som istället betonar hur viktigt det är att andraspråkselever får en utmaning som ligger strax ovanför deras språkliga nivå för att kunna utvecklas vidare. Vi har lärt oss att det är viktigt att hänsyn tas till helheten och att språkutvecklingen är en process som ständigt fortgår. Förstaspråksut- vecklingen är också viktig och ska ses som en resurs. Om det finns möjlighet till samar- bete mellan modersmålslärare, andraspråkslärare och klasslärare kan det samarbetet ligga som grund för en mycket lyckad språkutveckling för eleverna.
På samtliga skolor vi besökt bedrivs andraspråksundervisningen med mycket lite för- ankring till resten av undervisningen. Svenska som andraspråkslärarna är inte delaktiga i planeringar eller läromedelsinköp. Diagnostiseringar och bedömningar av elevernas språkutveckling utförs av klassläraren eller specialläraren. Vi kom fram till att speciallä- raren har en stark ställning på de skolor vi besökt vilket tyder på att ämnet likställs med
specialundervisningen. Klasslärarna hade så gott som obefintliga kunskaper kring svenska som andraspråk. De hade lämnat ifrån sig ansvaret för dessa elever och var inte delaktiga i deras fortsatta språkutveckling. Vi kände dessutom att några av klasslärarna betraktade andraspråksläraren som en resurs för att underlätta klasslärarens arbete. Här krävs det att man som andraspråkslärare är säker i sin yrkesroll för att kunna hävda sin egen och ämnets rätt.
En av de viktigaste slutsatserna som vi kommit fram till är att det krävs utbildning av personalen som ska bedriva undervisningen samt att läroplanen efterlevs. Det skulle resultera i att svenska som andraspråkseleverna får den adekvata språkundervisningen som de enligt lag är berättigade till så att de i förlängningen får en rättvis chans till att verka och etablera sig i vårt svenska samhälle.
Efter avslutat arbete känner vi att vi fått en stabilare grund att stå på när det gäller att påtala vikten av en kvalitativ svenska som andraspråksundervisning. Vi känner dess- utom att vi nu har kunskaper som gör att vi lättare kan arbeta för att elever med annan språklig och kulturell bakgrund inte felaktigt hamnar i specialpedagogiska åtgärder utan får den undervisning som bäst gynnar dem. Vi kan inför våra kolleger påtala interim- språkets betydelse för språkutvecklingen och vilket bra redskap performansanalysen är vid bedömning. Förhoppningsvis kan vi bidra till att kunskapen sprids så att ämnet så småningom börjar bedrivas på det sätt som läroplanen föreskriver. Resultatet av vår undersökning visar dessutom att det är ett önskemål från svenska som andraspråkslä- rarna att det ska bli så.
Det vore därför intressant att undersöka och jämföra språkutvecklingen hos andra- språkselever som har fått modersmålssvenskan ersatt med svenska som andraspråksun- dervisning med elever som inte har fått det. Visar de förstnämnda eleverna bättre resul- tat än andra elever med samma bakgrund men med olika undervisningssituation? Om svaret är ja så stöder det ytterligare de forskningsrön vi tagit del av. Det hade varit en intressant uppföljning att göra och något att fundera över inför framtida undersökningar av detta slag.
Referenser
Axelsson, M. (1999). (Red.) Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som
resurs Rinkeby: Rinkeby Språkforskningsinstitut
Axelsson, M. Gröning, I. Hagberg-Persson, B. (2001). Organisation, lärande och
elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald – Rapport 2 inom forskningsområdet Mångetnicitet, tvåspråkighet och utbildning. Institutionen för lärarutbildning. Uppsala: Uppsala Universitet
Bergman, P. Sjöqvist, L. Bülow, K. Ljung, B. (2001). Två flugor i en smäll. (2 uppl.) Stockholm: Liber AB
Garme, B. (1998). Ut med språket!: en bok om språkutveckling och pedagogisk praktik
Slf:s Årsbok 1997. Stockholm: Natur och Kultur Grundskoleförordningen SFS 1997:599 Utbildningsdepartementet
Hyltenstam, K. Lindberg, I. (2004). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Krock eller möte – Om den mångkulturella skolan. Delbetänkande av Skolkommittén
SOU 1996:143, Stockholm: Fritzes Förlag
Kursplan i svenska som andraspråk. (2000). Skolverket.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur
Liberg, C. Bjar, L. (2003). (Red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur Linde, G. (2001). (Red.) Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo-94
Lyckas med läsning: läs – och skrivinlärning i Nya Zeeland. (2002). Stockholm:
Bonnier Utbildning AB. Originaltitel: Reading for life
Nationellt centrum för SFI och svenska som andraspråk, http://www1.lhs.se/sfi/faq.html Lärarhögskolan Stockholm
Nauclér, K. (2001). (Red.) Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma Förlag
Patel, R. Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (2 uppl.) Lund:
Skolverket, Hyltenstam,K. Tingbjörn, G. Bergman, P. m.fl. Att undervisa invandrar-
elever i svenska. Kommentarer till kursplaner i svenska och
referensmaterial i svenska som andraspråk. (1994). Stockholm: Liber Distribution
Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, http://www.skolverket.se/sb/d/155/a/2048 Sjögren, A. Runfors, A. Ramberg, I. (2003). (Red.) En ”bra” svenska? Om språk,
kultur och makt. Tumba: Mångkulturellt centrum
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur
Bilaga
Intervjufrågor till klasslärare
1. Vad har du för utbildning? Har du någon utbildning i svenska som andraspråk? 2. Antal år i yrket?
3. Hur många elever med annat modersmål än svenska går i din klass? 4. Finns det någon lärare i svenska som andraspråk på din skola?
5. Finns det något samarbete mellan läraren i svenska som andraspråk och klasslärare? Hur fungerar det samarbetet i så fall?
6. Bedrivs svenska som andraspråksundervisningen i eller utanför klassrummet? 7. Vilka läromedel använder andraspråkseleverna i din undervisning? Varför just de?
8. Anser du att svenska som andraspråksundervisningen är viktig eller finns det andra sätt att arbeta på som kunde ha gett en gynnsam språkutveckling?
9. Enligt styrdokumenten ska undervisningen i svenska som andraspråk ersätta undervisningen i svenska som modersmål. Är det så på er skola?
10. Bedrivs idag svenska som andraspråksundervisningen på ett tillfredsställande sätt? Kvalitativt? Kvantitativt?
11. Hur sker bedömningen av språkutvecklingen hos elever med svenska som andra språk? Vem gör den? Vilket diagnostiseringsmaterial och vilka bedömningsmallar
används?
12. Om du fick bestämma helt och hållet – hur skulle svenska som andraspråksundervisningen bedrivas då?
Intervjufrågor till svenska som andraspråkslärare
1. Vad har du för utbildning? Har du någon andraspråksutbildning? 2. Antal år i yrket?
3. Hur många elever finns det på skolan som har ett annat modersmål än svenska? 4. Hur lägger du upp din svenska som andraspråksundervisning?
5. Finns det något samarbete mellan läraren i svenska som andraspråk och klassläraren? Hur fungerar det samarbetet i så fall?
6. Om du har grupper tagna ur den ordinarie undervisningen, hur ser gruppsammansättningen ut?
7 Får du som andraspråkslärare göra bedömningar om läromedel, som används till alla barn, är lämpliga för andraspråkselever?
8. Anser du att svenska som andraspråksundervisningen är prioriterad?
9. Anser du att svenska som andraspråksundervisningen är viktig eller finns det andra sätt att arbeta på som kunde gett en gynnsam språkutveckling?
10. Enligt styrdokumenten ska undervisningen i svenska som andraspråk ersätta undervisningen i svenska som modersmål. Är det så på er skola?
11. Bedrivs idag svenska som andraspråksundervisningen på ett tillfredsställande sätt? Kvalitativt? Kvantitativt?
12. Hur sker bedömningen av språkutvecklingen hos elever med svenska som andra språk? Vem gör den? Vilket diagnostiseringsmaterial och bedömningsmallar används?
13. Om du fick bestämma helt och hållet – hur skulle svenska som andraspråksunder- visningen bedrivas då?