Genom sammanställning utav vår innehållsanalys har vi kommit fram till att leken för alla tre pedagogerna är oerhört viktig, framförallt för inlärningen. Upprepade gånger nämner alla tre pedagoger hur mycket barnen lär sig genom leken.
Alla tre pedagoger har haft olika syn på vad lek är för dem, men det de har haft gemensamt är synen på hur viktigt det är att ha lek regelbundet varje dag och att barnen får mycket tid att leka. Pedagog A och B nämner båda att det är viktigt med mycket lek på hösten då barnen ska lära känna varandra, omgivningen och veta hur allt fungerar medan leken minskas på våren, då de lärt känna varandra och lärt sig hur allt fungerar. Lekens betydelse kan på så sätt ses som en pyramid för dessa pedagoger, där leken är stor först och avtar successivt med tiden. Alla pedagoger pekar på hur viktigt det är med lek i förskoleklassen och hur mycket barnen lär sig genom leken. De alla nämner att det också är viktigt att barnen får leka mycket i förskoleklassen med tanke på att det är sista året de får ”leka av sig” innan de ska börja skolan och sitta mer stilla när läraren undervisar. Det vi funderar på är om barn nu har rätt till lek, om leken är så viktig, varför avtar den då successivt ju äldre barnen blir? Behöver barnen inte leka längre än till förskoleklass? Vi anser att barnen bör få leka hela skoltiden för att få möjlighet att lära på ett lustfyllt sätt. När barnen väl börjar ”skolan” finns det bara möjlighet till lek på rasterna enligt pedagogerna som vi intervjuat. Skulle inte leken på något sätt kunna föras in i undervisningen även efter förskoleklassen, i de äldre åldrarna, för att underlätta lärandet? Vi anser att barnen ska få leka så länge de behöver utan att leken ska avta helt. Samma pedagoger, d.v.s. A och B, var även fast beslutna om att man som vuxen inte ska gå in och störa eller bryta barn när de leker, utan låta dem gå ut på rast och dylikt utan att behöva städa undan. Detta menar de är viktigt för att inte stycka upp leken för mycket. Om leken styckas upp blir leken inte rolig och det blir ingen inspiration i leken om barnen aldrig får leka färdigt. Däremot ansåg Pedagog C att man ska städa undan eller bryta när det är dags för rast och dylikt. Vi undrar om detta är medvetet eller omedvetet? Finns det något syfte bakom? Detta är inget vi fick svar på, varför Pedagog C valde att göra så, men det är frågor vi ställt oss nu i efterhand under bearbetningen utav data. Något vi funderar på är vad som kan ha påverkan på varför hon vill att barnen ska städa efter sig när barnen ska gå på rast och dylikt. Är det tidigare erfarenheter, barnsyn, eller är det hur hon är som person kanske (och vill ha
34
ordning och reda runt omkring sig) som gör att hon tänker på detta sätt? Detta är något som hade kunnat vara intressant att sätta sig in i mer.
Vad lek var hade som sagt pedagogerna olika syn på, men de alla kom någon gång in på fri lek och styrd lek. De alla definierade den fria leken på ungefär samma sätt, men det återkommande i intervjuerna är att barnen i den fria leken är fria från vuxna och att den är självvald. I den fria leken får barnen göra vad de vill och vad de känner för just då. Den styrda leken definieras olika utav pedagogerna. Men den styrda leken har alltid ett syfte bakom, d.v.s. något som den vuxne vill att barnen ska lära sig eller vissa spelregler som man måste följa i leken. Några exempel på vad de vuxna kan vilja lära barnen är: konfliktlösning, leksignaler, samarbete och turtagning. Detta för att de ska bli bättre förberedda inför skolstarten men även för att de ska lära sig vissa saker. Pedagog C och A nämner också i sina intervjuer att barn utvecklas i leken, både som individer och i grupp.
Alla tre pedagoger kommer någon gång in på någon utav de olika lekteorier som vi tagit upp i litteraturgenomgången. Många saker de säger i intervjuerna har kunnat kopplas ihop med någon utav teorierna om lek. Pedagog A och B säger båda i sina intervjuer att Vygotskij ligger dem varmt om hjärtat när det gäller olika lekteoretiker. Men efter att vi sammanställt alla intervjuer så har vi fått syn på att de även kan tänkas utgå ifrån andra lekteoretiker som vi också tagit upp i litteraturgenomgången. Frågan är om pedagogerna är medvetna eller icke medvetna om detta? Något som Pedagog A och B tagit upp är hur det kan ske ett lärande genom att en vuxen eller en kamrat lär ett barn något som denna själv kan utföra senare på egen hand, utan handledning utav en vuxen eller kamrat. Frågan är om de är medvetna om att detta är Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, eller om de pratar om detta utifrån sina tidigare erfarenheter i förskoleklassen? Båda pratade som ovan nämnts om Vygotskijs teorier i intervjuerna, men nämnde aldrig honom mer än på sista frågan som löd: Har du någon lekteoretiker du utgår ifrån när det gäller lek? Och hur arbetar du utifrån det i så fall? I denna sista fråga svarade både Pedagog A och B att de utgick ifrån Vygotskijs teorier om lek. Pedagog C sa i sin intervju att hon inte utgick ifrån någon särskild lekteoretiker, utan att hon utgår lite ifrån alla. Hon menar att det gäller att hitta ett sätt som är bra för den grupp man arbetar med. Pedagog Cs tankar om lek har vi endast kunnat koppla till Hangaard Rasmussens teorier om lek. Vi funderar på vilka olika lekteorier hon menar att hon utgår ifrån? Detta är en fråga vi glömt att ställa, men den törs funderas på. Detta kan bero på vårt urval av lekteorier. Pedagog A och B kommer någon gång in på någon utav lekteoretikerna vi nämnt i vår litteraturgenomgång, som vi tolkat som omedvetet. På så sätt har vi kunnat koppla
35
det pedagogerna sagt om dessa olika lekteoretiker. Genom kopplingar med vår litteraturgenomgång och det pedagogerna sagt i intervjuerna, har vi kunnat förstå det pedagogerna säger på ett helt annat sätt. Som när t.ex. Pedagog A pratar om olika nivåer av lek och att barn lär utav vuxna eller kamrater för att sedan lära andra eller lära sig själv. Detta har vi förstått på ett helt annat plan genom Vygotskij och hans teori om den proximala utvecklingszonen.
Vi har även kommit fram till att samtliga pedagoger är involverade i leken på lite olika sätt. Pedagog A till exempel är delaktig i leken genom att observera och se beteendemönster som kan leda till t.ex. mobbning. Pedagog B är involverad i leken genom bl.a. ”organiserad lek” som hon kallar det, där det finns ett syfte bakom det hon gör, till exempel matematiklekar eller språklekar. I dessa lekar är syftet att barnen ska lära sig något. Men hon kan också vara involverad i leken på så sätt att hon styr leken, vilket hon kallar styrd lek, detta kan hon göra om hon känner att det finns något barnen behöver träna på socialt. Pedagog B kan även involvera sig i leken om hon ser att barnen inte kommer överens, då går hon in och hjälper dem att lösa konflikterna och ger dem olika strategier. Hon går även in i leken mycket i början på hösten, för att visa hur material m.m. kan användas. Pedagog C involverar sig i leken genom att hon bl.a. tar en roll i leken och blir på så sätt en del av gruppen som leker. Genom detta kan hon gå in och styra leken till det syftet hon vill. Hon är också ofta med och spelar och leker lekar med barnen.
I Läroplanen (2011, s.9) går det att läsa följande: ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.” Detta är Pedagog A medveten om och hon utgår ifrån detta när hon planerar verksamheten. ”Leken bör vara en central del i förskoleklassen” säger hon i intervjun. Hon menar även att du kan följa läroplanen samtidigt som du leker. Att leka är inte ”bara att leka” menar hon på, utan i leken lär sig barn ”otroligt mycket”. Det är viktigt att tala om detta för föräldrar och andra närstående till barnet, då de kanske kan tro att barnen enbart leker utan ett bakomliggande syfte. Citatet i början i vårt arbete finns på både Pedagog A och Bs arbetsplats och detta är något de båda utgår ifrån i sina samtal med föräldrar. De är noga med att berätta och poängtera varför barn ska leka och vad de lär sig i leken o.s.v. Både Pedagog B och C planerar också sina verksamheter utifrån läroplanen och nämner även de att undervisningen i förskoleklassen bygger på lek. De alla pekar på hur viktig leken är i förskoleklassen och hur mycket barnen lär sig genom lek.
36
Vad är då egentligen lek? Lek är inte något som går att definiera anser vi, då alla har olika syn på lek, vad som är lek och lekens betydelse. Under bearbetningen av materialhar vi tänkt på hur många olika sorters lek det finns, som bl.a. regellek, konstruktionslek, rollek, fri lek och styrd lek. Men dessa är inte lek för alla människor, utan alla människor har sin egen syn på lek. Frågan är vad som styr denna syn på lek? Är det barndom, barnsyn, utbildning, ålder etc. som avgör? Detta kan vara intressant att forska vidare på.
6.1 Fortsatt forskning
I en fortsatt forskning skulle det vara intressant att gå vidare i denna studie med fler intervjuer med pedagoger i olika åldrar. Ett åldersperspektiv eller generationsperspektiv hade då kunnat vara intressant att utgå ifrån. Utifrån detta hade vi då kunnat få en bredare och mer generell bild av vad leken kan ha för betydelse för pedagoger i olika åldrar eller generationer. Vi var inne på detta i början utav vår studie, men då tiden var knapp, var detta för stort område att genomföra en sådan studie på. Därför hade detta varit intressant att forska vidare på i en fortsatt studie.
7 Referenser
Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur Hägglund, Kent (1989). Lekteorier. Solna: Esselte studium
37
Jacobsen, Dag Ingvar (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2., uppdaterade och utök. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket.
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Internetkällor
Henry Egidius. (2013). Psykologilexikon – Piaget, Jean.
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=Piaget%2C+Jean [2013-09-12]
Henry Egidius. (2013). Psykologilexikon – Vygotskij, Lev.
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=Vygotskij%2C+Lev [2013-09-24] Unicef. (2013). Barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen [2013-09-18]
38