Syftet med min studie var att undersöka hur fyra lärares innehåll i undervisningen om EU ser ut. Samt om och i så fall hur EU:s expansion har påverkat och förändrat innehållet i lärarnas undervisning om EU i Samhällskunskap A. Resultatet hade jag för avsikt att jämföra med tidigare forskning.
De konkreta frågeställningarna var:
Hur ser de fyra undersökta lärarnas innehåll gällande EU-undervisning i Samhällskunskap A ut?
Har de tillfrågade lärarna förändrat sin undervisning under årens lopp med tanke på förändringar i kursplanen?
Är det någon skillnad i undervisningsinnehåll mellan lärare som har kort respektive lång erfarenhet av yrket?
Finns det någon skillnad mellan lärare på studieförberedande respektive yrkesförberedande program?
Skiljer sig lärarnas svar mot LPF94 som säger att: ” Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett vart i landet den anordnas”?52
De viktigaste resultaten i min undersökning är att de undersökta lärarna använder sig av ett likvärdigt innehåll i sin undervisning om EU. Det vanligaste innehållet i lärarnas undervisning är EU:s historia, institutionerna (främst då ministerrådet, europaparlamentet och
kommissionen), att koppla EU närmare Sverige och specifika EU-frågor Två lärare säger att deras undervisning förändrades lite i och med förändringen av kursplanen som ägde rum 2008. De andra två menade att de förändrade sin EU-undervisning redan innan. Någon skillnad i innehåll mellan lärare med kort respektive lång yrkeserfarenhet går inte att finna.
Däremot noterades en skillnad i prioriteringar av innehållet mellan lärare på yrkes- och studieförberedande program.
Undervisningen på studieförberedande program framstår som lite mer faktabaserad medan den läraren som enbart är på yrkesförberedande program minskar fakta och mer fokuserar på beslut som påverkar eleverna.
52 LPF94 sid 7 hämtad 2007-09-12
Nedan kommer jag att diskutera innehållet i lärarnas undervisning, skillnader mellan lärarna, mina erfarenheter av intervju som metod samt tankar om vidare forskning.
5.1 Innehållet i lärarnas EU-undervisning och förändringen i kursplanen
Jag har i min studie kunnat konstatera att de fyra lärarna använder sig av ett likvärdigt innehåll. Undervisningen grundar sig i huvudsak på EU:s historia, institutionerna (främst ministerrådet, europaparlamentet och kommissionen), att koppla EU närmare Sverige, EU-frågor samt aktuella händelser med EU-anknytning. Sedan har lärarna olika upplägg och prioriteringar av och för de olika områdena. Att lärarna har ett liknande innehåll anser jag att man kan hänvisa till vad Tomas sa i sin intervju om vad förändringen i kursplanen inneburit. I och med att EU nu är utskrivet i kursplanen för samhällskunskap A så diskuteras det mer mellan lärarna. Lärarna byter erfarenheter och idéer med varandra och därmed fastnar man för vissa grundpelare innehållsmässigt. Att det i skolverkets studie förekom lärare som inte ens undervisade om EU beror troligtvis på att den studien publicerades 2007. Förändringen i kursplanen gjordes 2008. Även om jag själv ser det som skrämmande att man 2007 inte ser EU som en viktig del av internationella relationer så gick det då fortfarande att undervisa i samhällskunskap A utan att ta upp EU. Numera skulle man som lärare begå tjänstefel om man inte tog upp EU vilket skulle kunna vara en potentiell förklaring till varför alla mina
respondenter undervisar om EU och ser det som en självklarhet.
Att integrera EU i andra ämnen och att föra EU närmare eleverna var ett av de vanliga målen som lärarna anpassade sitt innehåll efter. Det skiljer sig gentemot vad de två
läroboksanalyserna jag redogjorde för under tidigare forskning hade kommit fram till.
Böckerna gav snarare sken av EU som en organisation långt bort från Sverige. Det är inte säkert att lärarna använder böckerna särskilt mycket, Tomas nämnde att han slutat med det.
Jag är dock ganska säker på att det kommer ske en förändring även i böckerna. Böckerna utformas nämligen ofta utefter vad som står i kursplanerna. Som syntes i
resultatredovisningen var de böckerna som undersöktes i en av läroboksanalyserna från början av 2000-talet. Många skolor har inte råd att köpa in nya böcker varje läsår, varför det som står i dem ofta kan framstå som lite inaktuellt. Då känns det tryggt att lärarna själva anammat nya tillvägagångssätt. I utkastet för de nya kursplanerna som ska komma att införas på högstadiet står det att EU ska ingå som en central del i undervisningen om det svenska statsskicket.
Därmed kan konstateras att mina respondenter ligger steget för redan nu och inte alls gör att EU blir en organisation långt borta vilken eleverna inte kan identifiera sig med.
I skolverkets studie konstaterades att de områden som fick minst utrymme var specifika frågeområden så som miljö- och invandringspolitik. Den karaktären av frågor får ett stort utrymme hos alla av de lärarna jag intervjuat. Oftast använder man aktuella frågor som EU har att brottas med och låter eleverna fundera över dem. Att det skett en sådan förändring tror jag kan ha att göra med hur vårat samhälle ser ut idag. Det är enfrågepartiernas tid vilket inte minst gick att se i det förra valet till Europaparlamentet.
Ungdomarna själva intresserar sig mer än tidigare för enskilda frågor om nedladdning, klimatfrågan eller avskjutning av vargar. Därmed ställs det också mer frågor till lärarna om EU:s ställning inom specifika områden. Eva-Liz menade att undervisningen måste ha ett innehåll som angår eleverna. Genom specifika frågorna kanske EU kan bli viktigt för dem.
Tomas sa att han prioriterar bort fakta mer och mer för att det inte intresserar eleverna och att han mer satsar på EU-beslut som påverkar elevernas närhet.
5.2 Skillnader mellan lärarna
Jag kunde konstatera att det i mitt resultat inte gick att finna några större skillnader mellan yngre och äldre lärare gällande innehållet i deras EU-undervisning. Att det inte råder någon större skillnad menar jag kan ha mycket att göra med fortbildning. Alla lärarna nämner att samhällskunskap som helhet är ett ämne där man måste hålla sig uppdaterad hela tiden. Som Ulf nämnde så har man inom samhällskunskapen ständig fortbildning. Dels att man går på olika kurser, men främst det egna ansvaret. Sköter man det menar jag att det inte spelar någon roll när man gick sin utbildning.
Den största skillnaden jag fann rådde istället mellan Tomas som undervisar enbart på yrkesförberedande program och de andra som antingen undervisar på både studie- och yrkesförberedande program eller som Ulf bara på studieförberedande program. Ulf talade mycket om hur viktig faktabasen är och att han lägger några lektioner på historian och en lektion på de tre enligt honom viktigaste institutionerna. Tomas menade att faktabasen behövs men att han minskat ned på den delen mer och mer för varje år som gått och istället lagt krutet på att diskutera EU-frågor som eleverna är intresserade av. Titta på beslutsgången hur något beslut tas i EU och hur det sedan påverkar oss och våra intressen i slutändan. I skolverkets studie från 2007 sa lärarna att elever på studieförberedande program ofta har mer kunskaper
med sig när de kommer än elever på yrkesförberedande program. Det menar jag skulle kunna vara en potentiell förklaring till att man som lärare väljer olika upplägg. Att en viss metod inte fungerar på alla klasser har jag i allra högsta grad fått lära mig under min utbildning. Varför jag inte heller ser det som särskilt konstigt att elever med olika mål och olika intressen motiveras på olika sätt. Därför tycker jag att Tomas svar är intressant och det är något jag kommer ta med mig i mitt framtida yrkesliv. Det ovanstående motiverar också att jag ser de fyra lärarnas EU-undervisningar som likvärdiga. Även om de betonar olika delar mer och lägger upp sin undervisning på lite olika sätt så är deras stomme likvärdig. Att det skiljer sig lite grann ser jag personligen mer som sunt förnuft då läraryrket går ut på att kunna anpassa sin undervisning utefter situation.
Att EU-undervisningen de fyra lärarna jag intervjuat genomför är likvärdig ser jag också som viktigt ur ett demokratiskt perspektiv. EU tar mer och mer plats vilket jag var inne på i inledningen. Om olikheterna är för stora i ett ämne som påverkar oss så mycket som EU gör leder det också till skillnader i resten av samhället. Att man på vissa ställen slår hål på fördomar om en organisation som EU medan de på andra ställen får bestå allt för länge. Som jag ser det är det viktigt att man som samhällsmedborgare kan motivera sin inställning till EU.
Oavsett om man är positiv eller negativ så ska man ha möjligheten att ändra sig och skapa sig en egen uppfattning. Ett likvärdigt innehåll bäddar enligt mig för den möjligheten.
5.3 Metoddiskussion
I efterhand kan jag konstatera att min metod fungerat bra. För mig var det första gången med intervju som metod, men troligtvis inte den sista. De uttömmande svaren som mina
respondenter gett mig tror jag inte att jag skulle ha kunnat erhålla med någon annan metod.
Det jag värdesätter mest med intervjuer som metod är möjligheten att ställa följdfrågor.
Många gånger förstod jag inte vad respondenterna menade i förstaläget, men genom en följdfråga kunde saker och ting klarna. Den största svårigheten anser jag vara skillnaden mellan olika intervjuer. Eftersom det var första gången jag använde mig av intervjuer som metod tyckte jag det gjorde mig otrygg till en början. Att aldrig veta vad jag kunde förvänta mig. Men precis som med mycket annat blir man varm i kläderna och otryggheten försvann till de sista intervjuerna. Den osäkerheten som fanns till en början från min sida kan i slutändan ha påverkat min undersöknings reliabilitet.
5.4 Diskussion runt vidare forskning
I den utredning som skolverket gjorde 2007 menade de undersökta lärarna att elever på olika program kom med olika förkunskaper från högstadiet. Under mina intervjuer har jag även fått indikationer av mina respondenter att elevernas förkunskaper över lag är dåliga om EU när de kommer till gymnasiet.
Det tycker jag verkar intressant kanske speciellt med den förändring som kan komma även i deras kursplaner om att EU ska ses som en central del i undervisningen om svenskt statsskick.
Därför skulle det i framtiden vara roligt att genomföra en liknande undersökning som den jag nu gjort fast med lärare som undervisar i grundskolans senare åldrar.
I den här studien har jag valt att i avsnittet tidigare forskning främst lägga ett didaktiskt fokus på vilket innehåll som används i EU-undervisningen och jämföra det med de lärare som jag intervjuat. I ett kommande arbete skulle det vara intressant att jämföra intervjuade lärares innehåll i EU-undervisningen med tidigare didaktisk forskning om innehåll i allmänhet. För att då se om lärarnas syn på sitt val av innehåll, stämmer överrens med tidigare forskning.
Referenslista
Litteratur
Bell, Judith 2006: Introduktion till forskningsmetodik: Lund: Studentlitteratur
Brinkman, Svend och Kvale, Steinar 2009: Den kvalitativa forskningsintervjun: Lund:
Studentlitteratur
Denscombe, Martyn 2009: Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap: Lund: Studentlitteratur
Entwistle ,Noel, Hounsell, Dai, Marton, Ference, 1995: Hur vi lär: Kristianstad: Rabén Prisma
Tallberg, Jonas, 2007: EU:s politiska system: Lund: Studentlitteratur Thurén, Torsten 2006: Vetenskapsteori för nybörjare: Malmö: Liber Uppsats
Ericsson, Jacob (2009): Europaparlamentet i läroböckerna: Karlstad Universitet Uppsatsen finns i författarens ägo
Elektroniska källor
www.eu-upplysningen.se/Aktuellt/Nyheter/Klaus-skrev-under-Lissabonfordraget/ 2009-11-05 www.skolverket.se 2007-09-12 LPF94
www.skolverket.se/sb/d/3107 2009-10-12
www.skolverket.se/sb/d/193/url EU-undervisningen i gymnasieskolan, 2007
www.skolverket.se/content/1/c6/01/05/11/skolfs200810.pdf Kursplan för samhällskunskap A före ändringen 9/5-08, 2009-05-11
www.skolverket.se/content/1/c6/01/05/11/skolfs200810.pdf Kursplan för samhällskunskap A efter ändringen 9/5-08, 2009-05-11
www.skolverket.se/sb/d/682/a/10173 Artikel
Svenska Dagbladet 25/10 2007 sid 21 Efendic, Negra och Malmström, Björn
Bilaga 1
Stor överhängande fråga
.Nu vill jag att du beskriver vad du tänker på när jag säger EU-undervisning. Fokus Samhällskunskap A. Vad är viktigt, vad prioriteras??
Med denna överhängande fråga hoppas jag kunna få reda på vad som prioriteras gällande innehållet. Troligtvis kommer de att beskriva olika upplägg. Där kommer min roll som
intervjuare bli viktig, i och med att jag vill veta vilket innehåll de vill komma åt med hjälp av upplägget.
Kompletterande frågor
När utbildade du dig till lärare?
Vad fick du för utbildning om just EU eller EG?
Hur har du hållit dig uppdaterad med tanke på hur EU har utvecklats (kursplaner)?
Finns det någon skillnad på dina prioriteringar av innehållet om man jämför dagens innehåll med tidigare?
Hur lägger du upp prov innehållsmässigt?
Finns det något du känner att du prioriterar bort?
Hur inleder du området EU?