Genom studiens gång och i informationssökandet kring hur verksamma fritidslärare och grundskollärare samarbetar i skolan har frågorna blivit fler och förståelsen större kring att olika verksamheter ser olika ut. Vår insamling av det empiriska materialet ägde rum på två skolor och på grund av de få pedagoger vi observerade och intervjuade fick vi inga definitiva svar. För att generellt kunna säga något om ett samarbete mellan yrkeskategorierna hade undersökningen behövt vara större och pågå under en längre tidsperiod. På grund av att skolornas verksamheter såg olika ut gav de oss ändå intressant material att analysera.
Fritidspedagogen och fritidsledaren vi observerade arbetade på olika sätt under skoldagen. Stina är utbildad fritidspedagog och arbetade mer med barns sociala utveckling och fick ta en större plats i skolans verksamhet. På Björksskolan har man även samlad skoldag vilket innebär att fritidspedagogiken är inbakad i skolans timplan. Stina arbetade t.ex. med dramapedagogik och hade kill- och tjejsnack under de schemalagda timmarna i skolan.
Kent på Cederskolan är utbildad fritidsledare och arbetade mest som resurs under skoltimmarna vilket ibland innebär att han är resurs till hela klassen och ibland resurs till ett barn med särskilda behov. Resursrollen var svår att inta för Kent på grund av oviljan att vara i skolans verksamhet. Som vi nämner i kapitlet ”Tidigare forskning och teoretisk förankring”, är en av fritidslärarens viktigaste uppdrag att arbeta med barns sociala utveckling. Vilket förmodligen gör fritidsläraren till den pedagog i skolan som har störst kunskaper kring just de barn som är i behov av extra stöd. Problemet kring Kent var förmodligen inte ett bristande intresse för barnet med särskilda behov. Problematiken var att han kände ett utanförskap och hans uppgifter blev åsidosatta. Om vikten av ens arbetsuppgifter blir förminskade brister förmodligen intresset för uppdraget och motivationen minskar.
Grundskollärarna var positiva till samarbetet med fritidslärare och såg det som en tillgång, dock hade de svårt att uttrycka vad en fritidslärare hade för uppdrag. Vår informant som läser till grundskollärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, hade svårigheter med att överhuvudtaget nämna något om fritidspedagogik och fritidslärare. Felicias ovisshet fick oss att fundera över om universitet och högskolor ansvarar för ovetande kring de olika yrkesrollerna. På Malmö högskola läser grundlärare, oavsett inriktning, vissa gemensamma kurser. Är detta kanske ett tillfälle att ha grupparbete mellan inriktningarna för
32
att underlätta förståelsen för varandras kommande professioner? Detta hade blivit ett övningstillfälle att arbeta i arbetslag med olika yrkeskategorier.
John som är student och läser grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem önskar få arbeta med ett informellt lärande under skoltiden och Stina önskade att få arbeta mer med dramapedagogik under skoltiden. Kent beskrev hur han önskade få arbeta med att koppla det praktiska till det teoretiska i skolan som t.ex. att åka på studiebesök till en historisk plats om man hade ett historiskt tema i klassrummet.
Om vi haft denna kunskap innan vi skrev vår studie skulle vi valt att även intervjua rektorer och ledning på skolorna. Fritidspedagoger blir ofta åsidosatta om inte rektorer har förståelse för uppdragets komplexitet. Vi skulle undersöka om det fanns skillnader mellan rektorers utbildningar och bakgrunder. Hur hade t.ex. en skola sett ut om rektorn hade en fritidspedagogisk utbildning i grunden. Skulle fritidsverksamheten hålla högre kvalitet? Vi undrar även om fritidslärares planeringstid och mötestid hade utökats? Som vi beskrivit tidigare i arbetet så är forskningsfältet inom fritidspedagogiken ganska smalt. Forskningens tillgänglighet brister och vi undrar om förståelsen för fritidslärares uppdrag hade förtydligats om det funnits mer litteratur. Det finns dock litteratur om fritidshemmet som verksamhet men när man talar om fritidslärarens roll i skolans verksamhet, blir uppdraget diffust. Vi önskar se mer forskning om samarbete mellan grundskollärare och fritidslärare och hur fritidsläraren ska arbeta i skolan. Om litteraturens omfång kring fritidspedagogiken hade varit större, hade kanske rektorer, lärare och allmänhet haft en vidgad syn.
33
6. Referenslista
Ackesjö, H (2011). – Medspelare och ordningsvakter – barns bilder av fritidspedagogens
yrkesroller på fritidshemmet och i skolan.. I: Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.)
(2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber
Ahlstrand, E., Andersson, I., Eriksson Gustavsson, A. & Persson, U (2008). Erfarna lärares engagemang – livsberättelser som retrospektiv reflektion. I: Ahlstrand, Elisabeth, Aili, Carola,
Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013
Hämtad från(2016-02-13) http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf
Ankerstjerne, T (2015) Fritidspedagogik – Förr nu och i en nära framtid. I: Ankerstjerne, Trine (red.) Perspektiv på fritidshemspedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshemmet (2007) Hämtad från(2015-12-21)
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1727.pdf%3Fk%3D1727
Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (red). Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares
liv och arbete. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Blossing, U. (2008). Blir skolor bättre på att klara av sitt uppdrag? – ett socialpsykologiskt
och organisatoriskt perspektiv på lärares lärande och skolors utveckling. I: Ahlstrand,
Elisabeth, Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (red). Läraren i blickpunkten: olika
34
Broström, S (2015). Fritidshemmet som arena för lärande. I: Ankerstjerne, Trine (red.)
Perspektiv på fritidshemspedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Calander, Finn. (2000) From ´the Pedagogue of Recreation´ to Teacher´s Assistant. Skandinavian Journal of Education Reseach. Hämtad från (2015-12-02)
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/713696671
Dewey, John (1980). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. Stockholm: Natur och kultur
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2012). God kvalitet i fritidshem Grund för elevers lärande,
utveckling och hälsa. (Rapport). Malmö: Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission
för ett socialt hållbart Hämtad från (2015-12-21)
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800084240/God+kvalitet+i+fritidshem_L udvigssonFalkner.pdf
Frelin, A (2008). Professionell närhet och distans – En dimension av lärares arbete ur ett
genusperspektiv. I: Ahlstrand, Elisabeth, Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (red). Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete. Stockholm:
35
Fullan, Michael (1991). The new meaning of educational change. 2. ed. London: Cassell
Fyhr, Gurli (2001). Destruktiva processer då fritids integreras i skolan. I: Psykologtidningen 3, 4-7.
Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg : Univ. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/7609
Hansen Orwehag, M., Mårdsjö Olsson, A (2011). – Lärande i fria miljöer. I: Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker.
Stockholm: Liber
Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Hultman, G., Wedin, A (2008). Lärares arbete och lärande - ett kontextuellt perspektiv. I: Ahlstrand, Elisabeth, Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (red). Läraren i
blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Hämtad från (2016-03-07)
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Ihrskog, Maud. (2007). Kompisar och kamrater barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Växjö University Press
Kane, E. & Petrie, P. (2014). Becoming-player in school-age childcare.
Reconceptualizing Educational Research Methodology
Hämtad från (2015-12-22)
36
Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och
praktiker. Stockholm: Liber
Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag: enligt den nya skollagen. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Mead, George Herbert (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk
ståndpunkt. Lund: Argos
Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling, Samuelsson, Ingrid & Johansson Eva. (2006) Play and learning- inseparable
dimentions in preschool practice.
Hämtad från (2015-12-21)
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/0300443042000302654
Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms
universitets förlag
Rohlin, Malin (red.) (2013). Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt
lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Saar,T. Löfdahl,A. och Hjalmarsson,M. Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem
(2012)Hämtad från(2016-01-29) https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/315/329
Schutz, Will (1997). Den goda organisationen: en modell för utveckling av människor,
37
Schutz, William C. (1958). Firo: a three-dimensional theory of interpersonal behavior. New York
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer – Fritidshem. Stockholm: Skolverket Hämtad från (2015-12-21)
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3301.pdf%3Fk%3D3301
Skolverket. (2011a). Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från(2015-12-21)
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2729.pdf%3Fk%3D2729
Skolverket (2011b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Quennerstedt, A.(2015) Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och
inflytande: en läroplansanalys (Tidskriftsartikel) Örebro: universitet i Örebro.
Hämtad från (2015-12-21) http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/
Tidskriften/2015/M%C3%A4nskliga%20r%C3%A4ttigheter%20som%20v%C3%A4rdefund ament,%20kunskapsobjekt%20coh%20inflytande-%20en%20l%C3%A4roplansanalys.pdf