5. Diskussion
5.3 Slutsats
Hälso-och sjukvården och distriktssköterskorna bör uppmärksamma hur viktigt mötet med patienten med psykisk ohälsa är, så att inte upplevelser som otillräcklighet, rädsla,
frustration och stress skall förekomma hos distriktssköterskorna. För att kunna förbättra mötet med patienten krävs att distriktssköterskorna får mer tid till denna patientgrupp. Att förstå och hjälpa denna patientgrupp kräver intresse och engagemang.
Samarbetet med andra vårdinstanser visade sig inte fungera tillfredsställande.
Distriktssköterskan på hälsocentralen kan inte bära det primära ansvaret ensam för att skapa en helhetssyn av patienten med psykisk ohälsa. En tydlig ansvarsfördelning bör följas mellan olika vårdinstanser.
Att som distriktssköterska känna frustration, otillräcklighet, rädsla och stress kan påverka relationen till patienten som kan leda till ett lidande för individen. Något som är viktigt är handledning/spegling och distriktssköterskorna bör ges utrymme för detta för att kunna hantera situationer i det dagliga arbetet med patienter med psykisk ohälsa.
För att som distriktssköterska kunna förstå och behandla patienter med psykisk ohälsa krävs utbildning. Detta bör ges kontinuerligt då distriktssköterskorna känner att de saknar
kunskap inom detta område. Kunskapen gör att det inte skapas onödigt vårdlidande för patienter med psykisk ohälsa. Eriksson (1994, s 11–108) beskriver människan som lidande, som skall ses som en hel individ i förhållande till människans livssituation. Människan skall inte delas upp i olika delar, utan ska ses som en enhet.
Ytterligare forskning behövs för att distriktssköterskan skall ges mer tid till patienter med psykisk ohälsa och ej känna en upplevelse av stress, otillräcklighet, frustration och rädsla.
Det är i mötet mellan distriktssköterska och patienten som de viktigaste uppgifterna utförs för att lindra lidande. Det är inte alltid som distriktssköterskorna känner att de har resurser till detta. Detta kan skapa distans mellan patient och distriktssköterska då tid inte finns. Det
24
kan leda till att redan från början har distriktssköterskan en negativ inställning till sin patient som skapar problem och leder i sin tur till lidande även för patienten. Det behövs mer
kunskap inom detta område så att patienterna inte blir lidande utan får den hjälp de
behöver. Ett förslag är att samarbetet mellan olika instanser ska vara mer lättillgängligt och bli bättre. Man bör jobba förebyggande mot samma mål vilket medför god vård till
patienterna. Det bör läggas mer tid på patienter med psykisk ohälsa, med tanke på att samsjuklighet kan var något som skapar ett stort lidande i onödan för patienten.
Distriktssköterskorna upplevde att om kunskap och erfarenhet finns om samsjuklighet kan det på längre sikt leda till mindre lidande för patienterna.
6. Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm.
Blomberg, B. & Hedelin, B. (2007). Att få personlig vägledning. Patienters erfarenheter av mötet med en psykiatrisjuksköterska inom primärvården. Vård i Norden 2/2007. 84 (27), ss.
25–26.
Blomqvist, K. Edberg, A-K. Bravell, M. & Wijk, H. (2017). Omvårdnad & äldre.
Studentlitteratur: Lund
Currid, T. J., Turner, A., Bellefontaine, N., & Spada, M. M. (2010). Mental health issues in primary care: Implementing policies in practice. British Journal of Community Nursing, 17, 1.
21–16
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur.
Dardas, L. A., Bailey, D. E., Jr., & Simmons, L. A. (2016). Adolescent depression in the Arab region: A systematic literature review. Issues in Mental Health Nursing, 37(8), 569–585. DOI:
10.1080/01612840.2016.1177760
Day, P. (2017). Improving elderly housebound patient’s mental health. Journal of Community Nursing, 31(4), 58–62.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber
Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport. Hämtad 1 april 2020 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/fol khalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Folkhälsomyndigheten, (2017). Begrepp. Hämtad 24 oktober, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsans utveckling, Årsrapport. Hämtad 1 april 2020 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e54dac4/fol khalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf
Graneheim,U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological for Nursing challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today. 56, 29–
34. DOI:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Gustafsson, L. K., Wigerblad, A., & Lindwall, L. (2013). Respecting dignity in forensic care:
The challenge faced by nurses of maintaining patient dignity in clinical caring situations.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20(1), 1–8. https://doi. org/10.1111/j.1365-2850.2012.01895.
Haddad, M., Plummer, S., Taverner, A., Gray, R., Lee, S., Payne, F. & Knight, D. (2005).
District nurses´ involvement and attitudes to mental health problems: A three-cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing 14, 976-985. DOI:10,1111/j.1365-2702.2005.01196.x
Janlöv, A-C., Johansson, L., Clausson, E. K. (2018). Mental ill‐health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 987–996. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/scs.12540
Johansson, I.M., Skärsäter, I. & Danielson, E. (2007). Encounters in a locked psychiatric ward environment. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, Vol.14(4), pp.366-372
Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården.
Vårdarens gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden 2/2008. 88 (28), ss. 4-8.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund Lindström U.Å., Lindholm L. & Zetterlund J.E. (2006) Katie Eriksson: theory of caritative caring. In: Nursing Theorists and Their Work (eds A. Marriner Tomey & M.R. Alligood), pp.
191– 223. Mosby Elsevier, St. Louis, MO.
Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom. Department of Health Sciences, Faculty of Medicine. ISBN 978-91-86671-23-5 Malterud,K. Dirk Siersma, V. & Dorrit Guassora, A. (2016). Sample size in qualitative interview studies: Guided by information power. Qualitative health research. V: 26 issue:13.(s):1753-1760
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning –En introduktion.
Studentlitteratur: Lund
Nordvedt, P (2001). Needs, closeness and responsibilities. An inquiry into some rival moral considerations in nursing care. Nursing philosophy. 2, 112-21.
Person M and F Friberg. 2009. The dramatic encounter: Experience of taking part in a health conversation. Journal of Clinical Nursing 18: 520– 8.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10th Edition, Wolters Kluwer Health: Philadelphia.
Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. Edberg, A-K., & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder.
Hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sociologiskt lexikon. (2001). Brante T, Andersen H, Korsnes (red.). Natur och Kultur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges riksdag (2010). Juridiska regelverk. Hämtad 24 april 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso-och-sjukvardlag-1982763_sfs-1982-763
Tuckett A. 2005. The care encounter: Pondering caring, honest communication and control.
International Journal of Nursing Practice 11: 77– 84.
Vilhelmsson, A. Tengland, P-A. (2016). Global folkhälsa: om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa. Studentlitteratur: Lund
Vårdhandboken. (2020). Hämtad 26 april från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-
och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/oversikt/
Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J. & Gott, M. (2015). A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple long-term conditions. Journal of Clinical Nursing, 24(17/18), ss. 2562-2570.
WHO. (1948). WHO definition of health. Hämtat 24 oktober, 2020 från WHO.com, https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions
World medical association (WMA), (2019). Declaration of Helsinki –Etical principles of medical ressearch involving human subjects. Hämtad 24 oktober, 2020 från WMA.net, https:// www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
7. Bilaga 1
Till verksamhetschef/enhetschef Sundsvall 2020-04-26
Förfrågan angående deltagande i intervjustudie gällande upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa
Vi önskar utföra en intervjustudie vars syfte är att belysa att belysa
distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa. Studien är ett studentarbete på D-nivå och kommer att presenteras i form av en Magisteruppsats i omvårdnad med inriktning mot
distriktssköterskeutbildningen.
Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer. Studien bygger på frivilligt deltagande och kan när som helst avbrytas av en deltagare utan motivering. Varje intervju beräknas pågå ca 60 minuter och spelas in för att därefter skrivas ut och analyseras. Insamlat material kommer att behandlas enligt god forskningsetik och endast vara tillgängligt för de som utför studien. Resultaten kommer att behandlas konfidentiellt och identiteten kommer inte att kunna utläsas i resultatet.
Vi vänder oss till dig i egenskap av verksamhets-/enhetschef då vi önskar få tillåtelse att genomföra denna studie. Intervjuerna beräknas pågå under månaderna maj/juni.
Tacksam för svar via mail till någon av oss studenter.
Med vänliga hälsningar
Maria Nygren Erica Forsmark
Distriktssköterskestudent Distriktssköterskestudent
Mittuniversitetet Mittuniversitetet
E-post: many0505@student.miun.se E-post: erfo1901@student.miun.se Tfn: 070-3144086 Tfn: 070-2919110
Handledare Lars Lilja, lektor
Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet
E-post: lars.lilja@miun.se Tfn: 010-142 84 11
Informerat samtycke
Härmed ges informerat samtycke till att studenterna får genomföra sin datainsamling som ligger till grund för distriktssköterskeutbildningen D-uppsats.
Underskrift av verksamhetschef/enhetschef
_________________________________________________
Namnförtydligande:
____________________________________________________________
Datum: ________________________
Detta skickas som kopia till studenternas mail.
8. Bilaga 2
Till vederbörande distriktssköterska/sjuksköterska
Du inbjuds härmed till att delta i en intervjustudie var syfte är att belysa
distriktssköterskors/sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa.
För att få denna ökade kunskap som kan leda fram till förbättringar finner vi det intressant att genomföra en studie. Studien är ett studentarbete på D-nivå och kommer att presenteras i form av en Magisteruppsats i omvårdnad med inriktning mot disktriktssjuksköterskevård.
För att finna denna kunskap så vore det värdefullt att få ta del av Dina erfarenheter.
Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer. Studien bygger på frivilligt deltagande och Du kan när som helst avbryta Ditt deltagande utan motivering. Din medverkan kan när som helst avbrytas utan några krav på förklaringar. Varje intervju beräknas pågå ca 60 minuter och spelas in för att därefter skrivas ut och analyseras. Insamlat material kommer att behandlas enligt god forskningsetik och endast vara tillgängligt för dem som utför studien.
Resultaten kommer att behandlas konfidentiellt och Din identitet kommer inte att kunna utläsas i resultatet.
Om du väljer att delta är vi tacksamma att få Ditt informerade samtycke på nedanstående svarstalong. Då ges även tillfälle till att ställa frågor samt att få ytterligare information om studien. Då bestäms även tid och plats för när intervjun ska genomföras.
Vi har även skickat ett brev till Din verksamhetschef/enhetschef för att få deras godkännande till studien. Om Du har några frågor är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare via e-post eller telefon.
Med vänliga hälsningar
Maria Nygren Erica Forsmark
Distriktsköterskestudent Distriktsköterskestudent, Mittuniversitetet Mittuniversitetet
E-post: many0505@student.miun.se E-post: erfo1901@student.miun.se Tfn: 070-3144086 Tfn: 070-2919110
Handledare Lars Lilja, lektor
Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet
E-post: lars.lilja@miun.se Tfn: 010-142 84 11
Svarstalong om deltagande i intervjustudie
Jag ger mitt informerade samtycke till att delta i studien var syfte är att belysa
distriktssköterskors/sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa.
Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst och utan att ange skäl kan avbryta mitt deltagande.
Datum:
Namnunderskrift:
9. Bilaga 3
Intervjuguide
Tack för att du tackat ja till deltagande i vår studie genom att vi får intervjua dig. Vårt syfte med intervjun är att ta del av dina upplevelser av bemötande i möte med psykisk ohälsa på hälsocentral. Intervjun kommer att spelas in på våra mobiltelefoner för att sedan
transkriberas och analyseras. Du har rätt att avbryta ditt deltagande under intervjun när som helst och välja att inte svara på frågor.
Har du några frågor innan intervjun startar?
Bakgrundsfrågor
– Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?
– Hur länge har du arbetet på hälsocentral?
– Vilken utbildning har du?
– Vad är din ålder?
Intervjufrågor
- Beskriv ett bra möte?
- Vad gjorde att det blev ett bra möte?
- Beskriv ett dåligt möte?
- Vad gjorde att det blev ett dåligt möte?
- Vad kan göras för att förbättra mötena?
- Vad saknas för att förbättra mötena?