I samtliga kommuner arbetar de med ekosystemtjänster på olika sätt. Ekosystemtjänster nämns i samtliga undersökta kommuners strategiska dokument. Vikten av ekosystemtjänster lyfts tydligt i dokumenten. Det finns även strategier och åtgärder för att integrera ekosystemtjänsterna i den fysiska planeringen. Konkreta exempel från kommunerna är att planera för spridningsvägar och pollinatörer genom ökade samband med betesmarker och ängsytor och även i brynzoner för att stärka för pollinatörerna. Ytterligare sätt att integrera ekosystemtjänster är genom insektshotell, blommande träd och buskar samt öppna dagvattendammar som gynnar biologisk mångfald. Att bevara och utveckla ekosystemtjänsterna genom att ta hänsyn till dem i den fysiska planeringen är något som kommunerna strävar efter. Det finns flertalet goda exempel på detta i kommunerna som framkommer i resultat och analys.
Av resultatet framkommer även att arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringen är olika utvecklat och inarbetat utifrån varje kommuns egna förutsättningar. Beroende på hur stor kommun det är, storlek och utformning av tätorterna, vilken exploateringsgrad kommunen har, vilken natur som finns och inte minst kommunens resurser samt kunskap bidrar till hur mycket och på vilket sätt som ekosystemtjänster integreras i planeringen. I intervjuerna kommer det även fram att målkonflikter är i princip oundvikliga vid integrering av ekosystemtjänster i planeringen. Däremot skulle det kunna vara så att målkonflikterna varierar från kommun till kommun. Detta är något som tyder på att det även här är viktigt att arbetet med ekosystemtjänster måste ske utifrån kommunens egna förutsättningar, precis så som Sveriges miljömål anpassas till strategier på lokal nivå.
Faktorer som påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen som i detta fall kunnat setts är integrering och implementering, mångfunktionalitet, kunskap, samverkan, kartläggning och värdering samt klimatanpassning. Samtliga faktorer kommer med utmaningar och möjligheter att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen och är länkade med varandra.
Något som efterfrågas och som anses nödvändigt för det vidare arbetet med integrering av ekosystemtjänster i planeringen är att genomföra kartläggningar samt att värdera dem i monetära termer. Att sätta monetära värden på ekosystemtjänster som annars kan upplevas som något komplext och svårgreppbart kan leda till en ökad förståelse. Går det att påvisa hur mycket något faktiskt kostar eller hur mycket det går att tjäna på en nytta skulle det kunna vara en motivering för olika aktörer att sätta sig in i ämnet. På så sätt skulle det kanske upplevas enklare att förstå vad ekosystemtjänsterna bidrar med och vad som skulle kunna gå förlorat. Monetär värdesättning skulle även kunna leda till att det blir enklare att ställa ekosystemtjänster mot andra värden vid målkonflikter och vid beslutsfattande. Även för medborgare kan det vara enklare att förstå en monetär värdesättning än bara en förklaring av varför en speciell ekosystemtjänst är viktig.
32
Kunskap och utbildning om ekosystemtjänster är något som anses vara viktigt för att skapa förståelse inom ämnet. För att göra det önskas bland annat mer samverkan och nätverkande för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. En annan faktor som kan påverkas av kunskap är huruvida ekosystemtjänster tas hänsyn till vid politiska beslut. Ju bättre kunskap och mer resurser en kommun har att lägga på arbetet med ekosystemtjänster, desto större är sannolikheten att kunskapen om ämnet ökar inom politiken och även hos allmänheten. I samtliga kommuners Naturvårdsprogram finns förklaring av begreppet ekosystemtjänster samt andra begrepp som används i samband med ekosystemtjänster som biologisk mångfald, ekosystem och spridningskorridorer. Detta på ett lättförståeligt och kortfattat sätt som finns tillgängligt för alla att läsa vilket kan vara ett sätt att sprida kunskap. Dock är frågan om det räcker som kunskapskälla för att nå ut till allmänheten. Det kan säkert vara en bra källa för aktörer som på ett eller annat sätt är involverade i den fysiska planeringen men för att nå ut till medborgare krävs nog andra tillvägagångssätt.
I intervjuerna framkommer också att samverkan och nätverkande är en viktig faktor i arbetet med ekosystemtjänster. Att samverka och nätverka kan bidra till att kunskap sprids och att kommunerna kan få möjlighet att dela med sig av exempel på hur de bland annat har arbetat med integreringen av ekosystemtjänster i planeringen i olika planer och projekt. I resultatet framkommer att samverkan inte enbart är viktig mellan kommuner och kommuner och Länsstyrelse utan även på nationell nivå. Något som inte framkommer i varken de strategiska dokumenten eller i intervjuerna är det Braat & de Groot (2012) beskriver i att arbete för att öka ekosystemtjänst-tillgångar många gånger snarare leder till degradering av andra. Om endast en ekosystemtjänst främjas påverkas andra negativt då interaktionen mellan ekosystemtjänster är ytterst komplex. Detta komplexa samspel och samband kanske är något som även det kan uppmärksammas genom mer kunskap inom området vilket enligt denna studie saknas idag. I dokumenten och genom intervjuerna framkommer att arbetet med ekosystemtjänster inte enbart bidrar till att förbättra förutsättningarna för ekosystemen och ekosystemtjänsterna i sig. Mångfunktionalitet är något som lyfts på olika sätt i de undersökta dokumenten. Det beskrivs att det ska eftersträvas i planeringen att grönområden och ekosystemtjänster även fyller andra funktioner i form av rekreationsområden, främja estetik, minska buller samt fungera som klimatanpassningsfunktion genom bland annat dagvattenhantering och temperaturreglering inne i tätorter.
6.1 Vidare forskning
För vidare forskning inom ämnet ser vi det intressant att undersöka och analysera hur det rent praktiskt skulle fungera att genomföra monetär värdesättning av ekosystemtjänster. Precis som i denna studie anser vi det intressant att i vidare forskning studera den kommunala nivåns arbete med monetär värdesättning av ekosystemtjänster samt vilka för- och nackdelar det skulle innebära för den fysiska planeringen.
33