Ekosystemtjänster i den fysiska planeringen : En studie av Länsstyrelsen i Östegötland samt Linköpings, Motala och Ödeshögs kommun

Linköpings universitet | Institutionen för Tema Kandidatuppsats, 15 hp | Samhällsplanerarprogrammet Vårterminen 2021 | LIU-TEMA/SAP-G--2021/013-SE

Ekosystemtjänster i den

fysiska planeringen

– En studie av Länsstyrelsen i Östergötland samt

Linköpings, Motala och Ödeshögs kommun

Ecosystem services in spatial planning

– A study of the County Administrative Board in

Östergötland and the municipalities of Linköping,

Motala and Ödeshög

Anna Engström Angelica Thuresson Handledare: Nancy Brett Examinator: Anna Storm Linköpings universitet SE-581 83 Linköping 013-28 10 00, www.liu.se

Sammanfattning

Ekosystemtjänster är de ekologiska funktioner, egenskaper eller processer som bidrar till att främja människors välbefinnande. Mänsklig aktivitet kan ha negativ påverkan på ekosystemtjänster men genom att integrera ekosystem inom flera samhällssektorer och politiska områden kan det strävas efter att dessa genererar viktiga ekosystemtjänster. I denna uppsats undersöks hur ekosystemtjänster integreras i den fysiska planeringen. I undersökningen har en dokumentanalys genomförts tillsammans med att tjänstemän från tre kommuner samt Länsstyrelsen intervjuats. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av den socio-ekologiska planeringsteorin samt begreppet ekosystemtjänster. Resultatet visar på att arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringen är olika inarbetat utifrån varje kommuns egna förutsättningar. Att värna om ekosystemtjänster kan skapa mervärden i samhället. Kunskap och samverkan är något som anses vara viktigt för att skapa förståelse inom ämnet och att i framtiden monetärt värdesätta ekosystemtjänster skulle kunna bidra till en ökad förståelse för vad de bidrar med och vad som skulle kunna gå förlorat.

Nyckelord: Ekosystemtjänster, mångfunktionalitet, samverkan, värdering

Abstract

Ecosystem services are the ecological functions, properties or processes that contribute to promoting human well-being. Human activity can have a negative impact on ecosystem services, but by integrating ecosystems into several sectors of society and policy areas, it can be ensured that these generate important ecosystem services. This essay examines how ecosystem services are integrated into spatial planning today. In the survey, a literature study was conducted together with interviews with officials from three municipalities and the County Administrative Board. The theoretical framework of the thesis consists of the socio-ecological planning theory and the concept of ecosystem services. The results show that the work of integrating ecosystem services into the planning is differently incorporated based on each municipality's own conditions. Protecting ecosystem services can create added value in society. Knowledge and collaboration are considered important for creating understanding within the subject and that in the future monetary valuation of ecosystem services could contribute to an increased understanding of what they contribute and what could be lost.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1

2. BAKGRUND ... 2

2.1 GRÖNSTRUKTUR INOM FYSISK PLANERING ... 2

2.2 EKOSYSTEMTJÄNSTERS INTEGRERING I BESLUTSPROCESSER ... 3

2.3 PLAN- OCH BYGGLAGEN ... 4

2.4 MILJÖBALKEN ... 4

2.5 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA MÅL FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER ... 4

3. TEORI ... 6

3.1 SOCIO-EKOLOGISK PLANERINGSTEORI ... 6

3.1.1 Socio-ekologiskt stadsbyggande ... 6 3.2 EKOSYSTEMTJÄNSTER ... 7 3.2.1 Degradering av ekosystemtjänster ... 8 3.2.2 Värdering av ekosystemtjänster ... 8 4. METOD ... 10 4.1 URVALSPROCESS ... 10

4.2 INTERVJUERNAS UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE ... 11

4.3 TEMATISK ANALYS ... 11 4.4 LITTERATURSTUDIE ... 13 4.5 DOKUMENTANALYS ... 13 4.6 METODDISKUSSION ... 14 4.7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15 4.8 KÄLLKRITIK ... 15

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 17

5.1 INTEGRERING OCH IMPLEMENTERING ... 17

5.1MÅNGFUNKTIONALITET ... 20

5.1.1 Klimatanpassning ... 23

5.2 KUNSKAP ... 24

5.3 SAMVERKAN ... 26

5.4 KARTLÄGGNING OCH VÄRDERING ... 27

6. SLUTSATS ... 31

6.1 VIDARE FORSKNING ... 32

7. REFERENSER ... 33

1

1. Inledning

Majoriteten av världens alla länder har förbundit sig till Parisavtalet som är ett globalt klimatavtal och trädde i kraft år 2016. Parisavtalet syftar till att minska den globala uppvärmningen och begränsa dess konsekvenser. Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen inte överskrida två grader och en begränsning till 1,5 grader eftersträvas (Naturvårdsverket, 2021). Betydande konsekvenser för samhällen och naturmiljöer förväntas av klimatförändringen även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under två grader. Havsnivåhöjning, översvämningar, torka, skogsbränder och förskjuten växtsäsong är väntade effekter som alla ställer krav på åtgärder. Dels åtgärder för att minska klimatförändringens effekter, även åtgärder för att öka samhällets anpassningsförmåga att hantera dessa effekter (Naturvårdsverket, 2020). Vid planering och byggande av städer blir klimatförändringen av stor vikt. Stadsgrönska och ekosystemtjänster kan spela en viktig roll (Boverket, 2020c).

Ekosystemtjänster är de fördelar som människan har av fungerande ekosystem. Ekosystemtjänster är de ekologiska funktioner, egenskaper eller processer som indirekt eller direkt bidrar till att främja människors välbefinnande (Costanza et al., 2017). Stadsgrönska i form av natur, parker, gräsmattor, träd och buskar kan påverka effekterna av klimatförändringen. Om grönska som träd placeras i staden på rätt sätt kan den lokala temperaturen sänkas genom att träden bidrar med skugga och avdunstning. Träd med kronverk kan fånga upp vatten både i blad och rötter vid regn (Boverket, 2020c).

Klimatförändring och förlust av biologisk mångfald är två kriser som är kopplade både med varandra och till mänsklig aktivitet. Klimatförändring påverkar alla typer av ekosystem. Störningar och extrema väderhändelser som torrperioder och värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) belyser att flertalet kraftfulla åtgärder krävs för att begränsa klimatförändringen och dess negativa konsekvenser, och att det är brådskande. Mänsklig aktivitet påverkar också ekosystemen, framförallt genom nyttjande av naturresurser och mark. Mänsklig aktivitet tillsammans med ytterligare påverkan från den globala uppvärmningen gör att flera arter och dess livsmiljöer krymper eller helt försvinner medan andra arter får utökade utbredningsområden. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är betydande för mänskligheten på såväl global, och regional som lokal nivå. Mänsklig aktivitet i synnerhet i form av markanvändning har starkt negativ påverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster (Bergström et al., 2020).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ekosystemtjänster används i den fysiska planeringen. En studie av Länsstyrelsen Östergötland samt Linköpings, Motala och Ödeshögs kommun har genomförts för att besvara frågeställningarna:

Hur integreras ekosystemtjänster i den fysiska planeringen i de undersökta kommunerna? Vilka faktorer påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen?

2

2. Bakgrund

I följande avsnitt redogörs för mål, lagar och beslutsprocesser som berör ekosystemtjänster i den fysiska planeringen samt vilken roll grönstrukturer kan ha för ekosystemtjänster

2.1 Grönstruktur inom fysisk planering

Genom att integrera ekosystem inom flera samhällssektorer och politiska områden kan det säkerställas att ekosystemen genererar viktiga ekosystemtjänster. Vidare leder det till förbättrade möjligheter för samhället att uppnå hållbar utveckling. Genom att förvalta grönstrukturer i städerna gynnas den biologiska mångfalden, ekosystemen och då också ekosystemtjänsterna (Miljödepartementet, 2013). Grönstrukturer i städer är ett exempel på positivt arbete för att främja ekosystemtjänster (MEA, 2005a). Grönstruktur är något som idag fått en större roll i den kommunala planeringen och kan ses som ett nätverk av gröna områden i olika storlek med olika funktion och karaktär. Exempel på grönstrukturer är parker, gröna kilar och privata trädgårdar (Boverket, 2010). Vidare kommer begreppet grönstruktur och grönområden användas i texten som ett samlingsnamn för områden som innehar mycket växtlighet och på olika sätt främjar ekosystem och dess viktiga ekosystemtjänster.

Att planera för ekosystemtjänster kan leda till flera olika positiva synergier, till exempel attraktiva boendemiljöer och klimatanpassning (Miljödepartementet, 2013). En rik grönstruktur tillhandahåller många värdefulla funktioner och tjänster, inte enbart ekologiska utan även sociala och kulturella. Grönstrukturens ekologiska funktion avser dess betydelse för den biologiska mångfalden, ett rikt växt- och djurliv samt stadens luftkvalitet och närmiljö. Vidare fungerar grönstrukturen även som potentiell lösning för dagvattenhantering samt omhändertagande av organiskt avfall. En grönstrukturs sociala funktion innefattar dess betydelse som mötesplats samt plats för hälsa, välbefinnande, rekreation och lek. Grönstrukturens kulturella funktion utgörs av dess betydelse för estetiska upplevelser samt för städers identitet och historia (Boverket, 2010). Värdefulla grönstrukturer som kopplats samman väl ligger till grund för att de ska kunna upprätthålla sina funktioner samt skapar en ökad möjlighet för arter att sprida sig inte bara inom staden och kommunen utan över kommungränserna också (Blomberg et al., 2012).

Grönstrukturers ekonomiska värde är alla de ekosystemtjänster som naturen bidrar med och som i sin tur skapar samhällsekonomiska vinster på ett eller annat sätt. Gröna miljöer med dess bidrag till ökat välbefinnande genom bland annat träd, parker och stadsnära natur har börjat spela en allt större roll för kommuners marknadsföring. Ett exempel på hur grönområden bidrar till ekonomiska vinster för en kommun är att den bostadsnära naturen skapar en attraktivitet som gör att hyrorna höjs och som vidare leder till höjda skatteinkomster i kommunen. Andra exempel på hur grönstrukturer kan bidra till ekonomisk vinst är att den fungerar som dagvattenhantering, dämpar buller, renar luft, ger skugga med mera (Jansson et al., 2013). Detta gör att ekosystemtjänsterna utgör ett ytterst viktigt verktyg för att förbereda samhället på kommande klimatförändringar som också innebär höga ekonomiska kostnader. Att säkerställa grönstrukturfunktioner genom planering kan därför bidra till att minska samhällets sårbarhet

3

(Blomberg et al., 2012). Eftersom ekosystemtjänsterna utgör en bas för välfärden och samhällsekonomin kan förändrade ekosystem och förlorad biologisk mångfald leda till höga samhällsekonomiska kostnader (Miljödepartementet, 2014).

För att säkerställa förvaltning av grönområden i städerna är ett viktigt verktyg den fysiska planeringen i kommunerna (Länsstyrelsen, 2015). I alla kommuner ligger översiktsplaner och detaljplaner till grund för hur frågor som rör just natur och miljö ska ställas i relation till andra intressen, såsom exempelvis markanvändning, sociala förhållanden och samhällsekonomi (Boverket & Naturvårdsverket, 2000). Utöver dessa planer kan varje enskild kommun välja att ta fram andra strategiska dokument som riktlinjer för frågor som berör eller inkluderar natur och miljö. Exempel på sådana dokument är riskbedömningar, omvärldsanalyser och affärsutveckling (Miljödepartementet, 2013). I dessa dokument anpassas då de nationella miljömålen och miljökvalitetsnormer till lokal nivå utifrån den egna kommunens förutsättningar (Boverket & Naturvårdsverket, 2000). I en studie av Boverket (2012) visades att Sveriges kommuner kommit olika långt i sin planering gällande grönstruktur. Kommunerna behandlar grönstrukturer på olika sätt och i olika dokument. Exempel på dokument som kan behandla grönstrukturer utöver översiktsplan och detaljplan i syfte att sammankoppla de gröna ytorna i staden samt att redogöra för hur kommunen planerar och förvaltar sina grönstrukturer är grönstrukturplan eller naturvårdsprogram (Boverket, 2012).

2.2 Ekosystemtjänsters integrering i beslutsprocesser

Miljödepartementet (2013) föreslår 18 olika åtgärder för att integrera biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster i beslutsprocesser. Dessa åtgärder ska ske inom bland annat finanspolitiska beslut, ekonomiska styrmedel, och ekologisk kompensationmen även inom reglering av mark- och vattenanvändning, vilket berör den fysiska planeringen. Åtgärdsförslagen som föreslås varierar i arbetsinsats och komplexitet men gemensamt för dem är att de syftar till att få flera olika aktörer i samhället att se vad ekosystemtjänster bidrar med till respektive verksamhetsområde, samt hur de kan utvecklas vidare. Vad gäller åtgärder inom mark- och vattenanvändning framgår det i Miljödepartementets utredning (2013) att integreringen av ekosystemtjänsters värde i dessa beslutsprocesser bör ske stegvis. Länsstyrelsen spelar en viktig roll med sitt ansvar som vägledare samt tillsynsansvarig över den kommunala och regionala planeringen (Miljödepartementet, 2013). Ett hinder som Miljödepartementet (2013) belyser när det kommer till att integrera begreppet ekosystemtjänster i planeringen är att det inte återfinns i några lagar och förordningar. För att skapa tydlighet i hur lagar ska tillämpas samt underlätta samordning mellan aktörer och balansera ekosystemtjänster i planeringen bör lagstiftningen ses över. Miljödepartementet (2013) anser då främst att det gäller miljöbalken samt förvaltningslagen, men även lagar såsom plan- och bygglagen med flera. Miljölagstiftningen bygger på att skydda människor och natur men saknar perspektiv såsom ekosystembaserade lösningar och åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Detta kan leda till ekosystemtjänster och biologisk mångfald inte uppmärksammas och i vissa fall motverkas istället för att främjas (Miljödepartementet, 2013).

4

2.3 Plan- och bygglagen

Den lagstiftning som reglerar byggande samt planläggning av mark och vatten är Plan- och bygglagen (PBL). Naturens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster påverkas av hur mark och vatten brukas samt hur det planeras och byggs. På så sätt skapar PBL förutsättningar för ekosystemtjänster i planeringen. Vid byggande och förvaltning kan nya ekosystemtjänster skapas vilket blir extra viktigt i områden där det är brist på ekosystemtjänster. I avvägningar mellan olika intressen i planering är det därför viktigt att ekosystemtjänsterna är kända (Boverket, 2020a). Bevarande, utveckling och skapande av ekosystemtjänster i den byggda miljön och landskapet påverkas av byggande, förvaltning och planering. De rumsliga förutsättningarna för ekosystemtjänster utgörs av grönska som natur och parker. Rumsliga och ekologiska samband är viktiga för att grönstrukturen ska kunna leverera de nyttor och värden som kan hjälpa i att hantera utmaningar som en förlorad mångfald och ett förändrat klimat. De beslut som tas i planering, byggande och förvaltning är centrala för de ekosystemtjänster som behövs för platser och samhällen. Dessa beslut påverkar hur grön- och blåstrukturer samt dess funktioner bevaras, utvecklas och skapas (Boverket, 2019a). Ekosystemtjänster nämns inte uttryckligen i PBL men lagstiftningen ger stöd för att ekosystemtjänsternas värden behöver finnas med vid avvägningar. Rumsliga förutsättningar för ekosystemtjänster är skogs- och jordbruksmark, naturmiljöer, vatten och parker. Flera av dessa rumsliga förutsättningar berörs i 2 kap. PBL som allmänna intressen. Kommunen ska ta hänsyn till allmänna intressen i planläggning och andra beslut (Länsstyrelsen Östergötland, 2018). Detaljplanering, översiktsplanering, bygglov, byggprocesser och förvaltning regleras av PBL och blir viktiga verktyg för implementering av ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

(

Boverket, 2020b

).

2.4 Miljöbalken

För att tillgodose ekosystemtjänster har även miljöbalken (MB) inflytande. Miljöbalken kap 7 gällande områdesskydd kan ge möjligheter att skydda natur- och grönområden som behöver långsiktigt skydd. Områdesskydd kan vara vattenskyddsområden, naturminne, reservatsbildning, biotopskydd och naturvårdsavtal. Även strandskydd berörs i 7 kap. MB och har betydelse för ekosystemtjänster som vattenrening, biologisk mångfald, erosionsskydd och spridningskorridorer (Boverket, 2020b).

2.5 Internationella och nationella mål för ekosystemtjänster

Nationellt och internationellt finns målsättningar för grönområden och ekosystemtjänster. Några av de målsättningar som berör ekosystemtjänster internationellt är globala mål som Aichimålen, EU-mål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. De globala hållbarhetsmålet 11 Hållbara städer samt hållbarhetsmål 15 Hållbar utveckling av jordens ekosystem berör särskilt ekosystemtjänster i den byggda miljön. Nationella mål är Etappmål om ekosystemtjänster och stadsgrönska, Mål för hållbar stadsutveckling, Friluftspolitiska mål samt Miljökvalitetsmålen. Flertalet av Sveriges miljökvalitetsmål har bäring på ekosystemtjänster. Målet Ett rikt växt- och djurliv har tydlig koppling till ekosystemtjänster och har åtta preciseringar som alla behandlar ekosystemtjänster. Även målet God bebyggd miljö har en tydlig koppling till ekosystemtjänster (Boverket, 2018).

5

Det finns även en mängd lokala mål och strategier som berör ekosystemtjänster. I Resultat och analys kommer lokala dokument som berör ekosystemtjänster i Linköpings, Motala och Ödeshögs kommun undersökas. Detta kompletteras med intervjuer från respektive kommun samt med Länsstyrelsen Östergötland för att ge en bild av hur ekosystemtjänster används i den fysiska planeringen.

6

3. Teori

I följande avsnitt redogörs för studiens teoretiska ramverk. Vi har valt att använda oss av den Socio-ekologiska planeringsteorin med fokus på det socio-Socio-ekologiska stadsbyggandet utifrån begreppet ekosystemtjänster.

3.1 Socio-ekologisk planeringsteori

Systemteorin Socio-ekologiska system används som ett planeringsverktyg då den till skillnad från den traditionella ekologin som syftar till att skydda naturen från negativ påverkan istället kopplar samman människan och naturen (Tunström et al., 2015). Många ekosystem som idag vill skyddas av naturvården är inbäddade i olika nivåer av social organisation. Insikten i detta har gjort att intresset för socio-ekologiska system har vuxit. Det blir omöjligt med denna integrering att separera människa och natur (Halliday & Glaser, 2011).

Socio-ekologiska resilienta system har nära anknytning till hållbar utveckling (Wilkinsson, 2011). För att förstå den socio-ekologiska resiliensen menar Folke et al. (2010) att det är viktigt att förstå att de sociala, mänskliga, systemen är sammankopplade med de ekologiska och att dessa system tillsammans stärks eller försvagas. Begreppet socio-ekologisk resiliens har i många avseenden en bred inramningsenhet men vanligtvis används begreppet ekosystemtjänster för att koppla förhållandet mellan ekologiska och mänskliga system. Istället för att planeringen skapar planer som sträcker sig över lång tid menar Wilkinsson (2011) att socio-ekologisk resiliens kan användas som utgångspunkt för att skapa anpassningsbara strategier som är möjliga att förändra vilket också gör det till en planeringsteori som inte bara ser till processen utan har större fokus på substans (Wilkinsson, 2011).

3.1.1 Socio-ekologiskt stadsbyggande

Ur det socio-ekologiska systemet som planeringsteori har det socio-ekologiska stadsbyggandet vuxit fram. Det socio-ekologiska stadsbyggandet avser att utgå från de likheter som finns mellan ekologiska och sociala system i städerna. I det socio-ekologiska stadsbyggandet ligger utmaningen i att kunna integrera ekosystem i planeringen utan att det på något sätt påverkar funktioner som exempelvis trygghet och tillgänglighet i staden.

Det socio-ekologiska stadsbyggandet är viktiga för att kunna erbjuda ekosystemtjänster i landskapet (Tunström et al., 2015). Marcus et al. (2010) beskriver att målet med det socio-ekologiska stadsbyggandet är att skapa samverkan mellan ekosystemtjänster och urbana funktioner, ta vara på kulturhistoriska värden och samtidigt främja en hållbar ekonomisk utveckling. Detta görs genom att integrera ekosystem med den fysiska bebyggelsen samtidigt som viktiga ekologiska och sociala processer stöds. Det innebär att i det socio-ekologiska stadsbyggandet strävas det efter att ekosystemen ska integreras i stadsrummet på samma sätt som de ekonomiska och sociala systemen alltid integrerats (Marcus et al., 2010).

För att kunna bygga på ett socio-ekologiskt sätt menar Marcus et al. (2010) att det krävs en del förhållningspunkter. Dessa innebär bland annat att se till hur ett område kan förstärka tidigare svaga samband i ett landskap, vilka biologiska samt kulturhistoriska värden som finns och hur

7

dessa kan förstärkas i ett landskap vid exempelvis exploatering. Vidare måste även hänsyn tas till hur störningskänsliga organismer påverkas av en eventuell exploatering samt planera för hur en nybebyggd plats kan fungera som spridningskorridor för ekosystem.

3.2 Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster kan beskrivas som de processer och förhållanden genom ekosystem och de arter som utgör dem, vilka upprätthåller människors liv (Wilkinsson, 2011). Costanza et al. (2017) menar dock att det är viktigt att skilja mellan ekosystemtjänster och ekosystemprocesser och –funktioner. Ekosystemtjänster är de funktioner och processer som gynnar människor. Dessa finns bara om de kan bidra till människors välbefinnande och inte kan definieras oberoende. Ekosystemprocesser och funktioner beskriver biofysiska förhållandens existens oavsett människors nytta av dem (Costanza et al., 2017).

Flertalet organisationer har försökt kategorisera ekosystemtjänster men enligt McElwee & Shairo-Garza (2020) är den äldsta och mest använda Millenium Ecosystem Assessments (MEA) koncept. MEAs sätt att kategorisera går ut på att dela upp ekosystemtjänster i fyra olika kategorier, stödtjänster, regleringstjänster, tillhandahållande av tjänster samt kulturella tjänster (McElwee & Shairo-Garza, 2020). Stödtjänster innebär exempelvis primärproduktion såsom bland annat nedbrytning och återvinning av organiskt avfall (Bagliani & Pietta, 2010). De stödjande tjänsterna kan även utgöra ett fundamentalt behov till de andra tjänsterna, vattencirkulation och fotosyntes (MEA, 2005a). Regleringstjänster innebär exempelvis vattenrening, pollinering, klimatreglering med mera. Tillhandahållande av tjänster innebär bland annat produktion av föda som möjliggör liv för heterotrofa organismer, vilket människan tillhör. Den fjärde kategorin utgörs av kulturella tjänster så som fritids-, pedagogiska- och estetiska värden (Bagliani & Pietta, 2010).

En tjänst är något som människan drar nytta av och därför är det också viktigt att skilja på begreppen tjänst och funktion. Utan mänskligt behov finns inte heller ekosystemtjänster (Granek et al., 2009). Braat och de Groot (2012) menar att ekosystemtjänster är ett begrepp för det som för människan är ett användbart ekosystem. I ett ekosystem behöver inte alltid en funktion leda till en tjänst. Många gånger kan en funktion leda till flertalet tjänster och flertalet funktioner kan även behövas för att leverera en tjänst (Costanza et al., 1997).

En fundamental möjlighet för ekosystem att leverera de ekosystemtjänster som människan behöver är biologisk mångfald med dess dynamiska och komplexa sammansättning av organismer. Rent vatten, frisk luft och bördig jord är exempel på ting som alla är påverkade av liv på jorden, på ett eller annat sätt. Biologisk mångfald kopplas inte heller till enbart naturliga orörda områden utan även platser som påverkats starkt av människan. Exempel på sådana platser eller områden är jordbruksmark, stadsparker och andra grönområden inne i städer. Dessa har sin egen biologiska mångfald som är av yttersta vikt då de levererar viktiga tjänster för människan (MEA, 2005a).

8

3.2.1 Degradering av ekosystemtjänster

Människan och dess handlingar är en starkt bidragande faktor till att ekosystem runt om i världen förändras snabbare än någonsin. Dessa förändringar sker i ekosystemens processer och funktioner vilket gör att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster påverkas. En orsak till att detta sker är att det tas liten hänsyn till det naturliga kapitalets tillgångar i jämförelse med andra kapital. För ekosystem på land är landskapsförändringar den största orsaken till degradering. Exempel på typ av landskapsförändringar som påverkar ekosystemen är omvandlingen från skog till jordbruksmark eller exploatering. Vad gäller de marina ekosystemen beror degraderingen till stor del på föroreningar i sötvatten eller ökat fisketryck i haven men också uppkomst av invasiva arter. Uppkomsten av invasiva arter och försvinnande av befintliga arter kan störa de processer och funktioner som behövs för att ekosystemen ska kunna leverera ekosystemtjänster (MEA, 2005b). Klimatförändringarna är en annan faktor som påverkar ekosystemen, bland annat då de förutspås kunna öka antalet extrema händelser så som skyfall, orkaner, höjda havsnivåer, torka med mera (MEA, 2005a).

Den mänskliga påverkan på ekosystemen ger inte alltid direkta konsekvenser, ibland kan det ta lång tid innan det upptäcks om ett ekosystem påverkats och det är den typen av påverkan som drabbar kommande generationer (Folke et al., 2010). Arbete för att öka ekosystemtjänst-tillgångar leder många gånger snarare till degradering av andra. Om endast en ekosystemtjänst främjas påverkas andra negativt då interaktionen mellan ekosystemtjänster är ytterst komplex (Braat & de Groot., 2012). MEA (2005a) ger exempel på detta vid ökad matproduktion då det innebär en ökad användning av mark, vatten och gödningsmedel. Detta påverkar skogsarealen och de ekosystemtjänster som levereras av skogen såsom exempelvis vattenreglering och lagring av koldioxid. Vidare påverkar det också tillgång till vatten av god kvalitet. Det är inte enbart människors välmående som påverkas av degradering av ekosystemtjänster utan det uppstår även ekonomiska konsekvenser från individnivå upp på global nivå. Allt från områden på landsbygden till stora städer är beroende av ekosystemtjänster och drabbas alla hårt av tjänsternas degradering (MEA, 2005a).

3.2.2 Värdering av ekosystemtjänster

Ett försök i att motverka degradering av ekosystem är att värdesätta den biologiska mångfalden och ekosystemens värde för människan. Idag innebär det att identifiera, klassificera, värdera och bevara ekosystemtjänster är en viktig drivkraft för miljöhanteringen och politiken. Storskaliga bedömningar av ekosystemtjänster har gjorts på både global samt nationell nivå (McElwee & Shairo-Garza, 2020).

Det finns en rad olika sätt att värdesätta ekosystemtjänster men den allra vanligaste är monetär värdesättning. Enligt Schröter et al. (2014) hjälper den monetära värderingen att öka medvetenheten om ekosystemtjänsters relativa betydelse och lyfta fram både positiva och negativa externa effekter. Trots vissa metodologiska brister möjliggör monetär värdering beräkning av den totala summan av flera ekosystemtjänster tillsammans. Detta då de anges och beräknas inom samma måttenhet. Vidare möjliggör det jämförelser, som exempelvis värdet mellan flera ekosystemtjänster från ett naturligt ekosystem och värdet för ett konverterat

9

ekosystem. Denna typ av jämförelser kan bidra till att belysa avvägningar mellan privata fördelar och offentliga kostnader samt kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser (Schröter et al., 2014).

Vissa kritiska forskare menar att begreppet ekosystemtjänster representerar en antropocentrisk syn på hur naturen bara finns för att tjäna människan. Costanza et al. (2017) menar att begreppet innebär ett erkännande av hur människan är beroende av naturen för sitt välbefinnande och överlevnad. Vidare menar de att kritikerna ignorerar det faktum att människan är en biologisk art och som precis alla andra arter använder resurser för att trivas och överleva. De menar också att om vi inte kan känna igen vårt ömsesidiga beroende av naturen sätts vår arts välbefinnande i fara samtidigt som det globala ekosystemet hotas. Istället för att antyda att människan är det enda som betyder något menar de att begreppet ekosystemtjänster tydliggör hela systemets betydelse. Kopplingarna mellan ekosystemprocesser och funktioner och människors välbefinnande är komplexa och ännu inte helt förstådda (Costanza et al., 2017). Detta innebär att bedömning och värdering av fördelarna med dessa bör ske försiktigt. Enligt Costanza et al. (2017) finns det inte ett rätt sätt att bedöma och värdera ekosystemtjänster. Däremot finns ett felaktigt, att inte värdera dem alls. Även Gómez-Baggethun et al. (2010) menar att metoden att värdesätta ekosystemtjänster monetärt har skapat delade meningar och inställningar till fördelar och nackdelar med metoden. En fördel som framkommer är att det kan var en bidragande faktor till att ekosystemtjänster blivit mer bekräftade och som vidare lett till att allt fler satsningar på bevarande av natur genomförs (Gómez-Baggethun et al., 2010). Trots att förlust av ekosystemtjänster innebär en förlust i kapitaltillgångar inkluderas sällan dessa i nationella kapitalberäkningar. Vilket innebär att ett land skulle kunna urlaka sina resurser och ändå ha en positiv BNP tillväxt. En annan nackdel är att förlusten av vissa ekosystemtjänster, bland annat de kulturella, kan vara svåra att mäta då de har olika högt värde för olika människor (MEA, 2005a). Vid förlust av ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan det också leda till förlust av områden att vistas på för människan. Det innebär att tillgänglighet och valmöjligheter kan gå förlorade och i vissa fall på en oåterkallelig nivå som leder till värdet för bevarandet för kommande generationer kan bli väldigt högt eller till och med ovärderligt (MEA, 2005b). Monetär värdesättning kan därför visa på värdet av ekosystemtjänster och ge det större verkan vid beslutsfattande. Den monetära värderingen av ekosystemtjänster har även bemötts negativt. Bland annat anser vissa att värderingen leder till att ekosystemtjänsterna omvandlas till handelsobjekt (Gómez-Baggethun et al., 2010). Utöver det anses det svårt att värdesätta tjänster som inte finns på marknaden men som ändå kan visa sig ha ett högre värde än de tjänster som finns på marknaden (MEA, 2005a). För att öka medvetenheten om de ekosystem som städer är beroende av och människor lever i har ekologiska ekonomer genomfört värderingsstudier av urbana ekosystemtjänster (Wilkinsson, 2011).

10

4. Metod

I följande avsnitt redovisas insamlingen av uppsatsens empiri. I avsnittet redovisas även urvalsprocess, intervjuernas utformning och genomförande, etiska överväganden samt källkritik. Vidare presenteras analysmetod av intervjuer och dokument.

Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer som kompletterats med dokumentanalys för att besvara uppsatsens frågeställningar. Dokumentstudierna har genomförts på strategiska dokument på kommunal nivå. Detta för att få en bild av hur kommunerna arbetar med ekosystemtjänster i planeringen. Genom de kvalitativa intervjuerna hade intervjupersonerna möjlighet att resonera på ett bredare sätt kring ämnet och ge sin bild av hur de ser på ekosystemtjänster i planeringen än vad som framkommer av dokumenten. Vi har intervjuat en tjänsteman på Länsstyrelsen i Östergötland samt kommuntjänstemän i Linköpings, Motala och Ödeshögs kommun.

4.1 Urvalsprocess

Vi har dels använt oss av att göra ett selektivt urval av intervjupersoner, dels av snöbollsurvalet. Den selektiva urvalstypen innebär att urvalet baseras på intervjupersoner som forskaren anser intressanta och relevanta för studien. Vi valde den selektiva urvalsmetoden då det var viktigt för oss att intervjupersonerna hade kunskap om ekosystemtjänster men även inom planering. Snöbollsurvalet använde vi oss av efter att vi intervjuat Länsstyrelsen. Hen kunde ge oss förslag på personer i olika kommuner i Östergötland som hen visste hade arbetat med ekosystemtjänster inom planeringen och som skulle kunna bidra med vidare kunskap för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.

Vi valde att studera tre kommuner i Östergötland. Dessa kommuner är som tidigare nämnt Linköping, Motala och Ödeshög. Vi valde tre kommuner i samma län då de hör till samma Länsstyrelse. Detta för att kunna undersöka synen på ekosystemtjänster från Länsstyrelsens lite bredare perspektiv för att vidare ta det ned på kommunal nivå. Studiens omfattning och tidsram gjorde att vi fick avgränsa oss till att endast undersöka tre kommuner i länet. Enligt MEA (2005a) är alla områden beroende av ekosystemtjänster, från landsbygd till storstad och drabbas alla hårt om tjänsterna skulle degraderas. Vi valde att undersöka tre kommuner av olika storlek och karaktär för att få en bredare syn i arbetet med ekosystemtjänster.

I figur 1 på sidan 11 har vi listat de intervjupersoner som vi intervjuat samt deras yrkesroll. Till en början var vår ambition att intervjua både en planerare och en ekolog eller biolog från varje kommun. Detta för att få deras olika perspektiv på frågan. Vid närmare undersökning av vilka kommuner vi önskade undersöka insåg vi ganska snart att beroende på kommunens storlek är det inte säkert att de har någon anställd kommunbiolog eller ekolog. Detta ledde till att vi har intervjuat tjänstemän med lite olika roller i de olika kommunerna. Detta är inget vi ser som negativt för resultatet utan det har bidragit till de olika perspektiv vi önskade undersöka.

11

Organisation Tjänst/roll

Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdshandläggare Linköpings kommun Kommunekolog

Motala kommun Kommunekolog

Ödeshögs kommun Planarkitekt

Figur 1. Intervjupersoner samt deras tjänst/roll inom organisationen.

4.2 Intervjuernas utformning och genomförande

Vi valde utforma semistrukturerade intervjuer där frågornas ordning och utformning kunde variera lite beroende på vem som intervjuades. Denna utformning av intervjuerna ansåg vi passade då vi utformade ett antal kärnfrågor som ställdes till alla intervjupersoner. Vidare utformade vi några specifika frågor utifrån intervjupersonens tjänst eller roll i organisationen. En annan fördel vi såg med att genomföra semistrukturerade intervjuer är att de skapar utrymme för spontana följdfrågor under intervjuernas gång som vidare kan bidra till ett material som kan skapa en djupare analys. Frågorna utformade vi av halvstandardiserad karaktär. Även detta för att ge intervjupersonerna möjlighet att resonera mer öppet kring frågorna (David & Sutton, 2016).

Intervjuguiderna baserades på tidigare forskning inom området och utgjordes av fyra huvudsakliga ämnen; arbetet med ekosystemtjänster, integrering av begreppet ekosystemtjänster i planeringen, samverkan och målkonflikter. Vi skapade en intervjuguide som riktade sig till tjänstemännen i kommunerna och en intervjuguide som riktade sig till Länsstyrelsen.

Inför intervjuerna förberedde vi ett samtyckesdokument som intervjupersonerna i förväg fick ta del av. Under rådande omständigheter med Covid-19 och Folkhälsomyndighetens rekommendationer genomfördes intervjuerna digitalt via Microsoft Teams. Intervjuerna tog 30–40 minuter och spelades in. Intervjuerna transkriberades i sin helhet men vi valde att exkludera pauser då vi ansåg att det inte skulle bidra med något till analysen.

4.3 Tematisk analys

För att analysera intervjumaterialet valde vi att genomföra en tematisk analys av våra transkriberingar. Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som används för att identifiera, analysera och beskriva teman i insamlad empiri. Den tematiska analysen ansåg vi värdefull för vår studie då den möjliggör sammanställning av data från flera olika källor för att kunna jämföra svar och identifiera mönster, inte enbart i likheter utan även skillnader (Braun & Clarke, 2006).

12

En tematisk analys kan ha antingen en induktiv eller deduktiv ansats. Har analysen en deduktiv ansats innebär det att teman har förutbestämts. Har den istället en induktiv ansats utarbetas teman ur materialet (The University of Auckland, 2021). Vi valde en induktiv ansats för vår analys då det öppnade upp för att se saker i materialet som annars kanske uteblivit.

Enligt Braun och Clarke (2006) går tematisk analys ut på att data analyseras i fem steg för att identifiera olika teman i det insamlade materialet och det sjätte och sista steget skrivs själva rapporten. Steg ett utgörs av transkriberingen och genomläsningar för att bekanta sig med materialet. Steg två går ut på att på ett systematiskt sätt koda materialet för att i steg tre analysera koderna och gruppera dem i underteman. I steg fyra ses de givna temana över och ändras vid behov för att i steg fem definieras och namnges (Braun & Clarke, 2006). I figur 2 redogör vi för exempel på några koder samt teman som framkommit i analysen av transkriberingarna.

Utdrag ur

transkriberingen

Kodning Undertema Tema

” nästa steg är att få till mer underlag där det faktiskt går att räkna på det i monetära termer.” Värdering av ekosystemtjänster Värdering/kartläggning Värde ”När området projekterades hade Länsstyrelsen en hel del Workshops tillsammans med kommunen där de tittade på vad som gick att göra med området...”

Nätverkande mellan organisationer

Nätverkande/samarbete Samverkan

”...man ofta tar hänsyn till biologisk mångfald i planer och att det är något som väger tungt.”

Indirekt arbete med ekosystemtjänster i planeringen

Ekosystemtjänster i planeringen

Integrering

”Är det en kommun som har tjänstemän som aktivt kan jobba med det frågan så leder det till en ökad kunskap även bland politikerna i nämnderna...” Kunskap om ekosystemtjänster Förståelse Kunskap

13

” ...även om det finns mycket skrivet och tankar om det så är det svårt att översätta vad en ekosystemtjänst är vid samtal med

exempelvis byggherrar och inom kommunen med politiken.” Kunskap om begreppet ekosystemtjänster Förståelse Kunskap

”...tydlig skillnad mot innan är att det i vissa fall kräver fler utredningar.”

Implementering i planeringsprocessen

Implementering Implementering

”...det har börjat räknas på ekosystemtjänsters värde i pengar som bidragit till att många har fått upp

ögonen för hur viktigt det är.”

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering/kartläggning Värde

Figur 2. Tabell som visar på exempel ur den tematiska analysen av transkriberingarna.

4.4 Litteraturstudie

För att samla in relevant information om ämnet genomförde vi en litteraturstudie. Det som studerats är vetenskapliga artiklar för det teoretiska ramverket samt nationella utredningar och rapporter från myndigheter för bakgrundsavsnittet.

4.5 Dokumentanalys

För att stärka resultatet av intervjuerna har kommunala planer, program och strategier analyserats genom en dokumentanalys. I figur 3 på sidan 14 redovisas vilka dokument som analyserats. Tillskillnad mot den tematiska analysen av intervjuerna som antog en induktiv ansats har dokumentanalysen genomförts med en deduktiv ansats. Att dokumenten analyserades med en deduktiv ansats innebär att vi hade tre förutbestämda teman som vi sökte efter i dokumenten. Vi valde att utgå från tre teman, ekosystem, ekosystemtjänster samt

biologisk mångfald. Temat biologisk mångfald valde vi att söka efter då det indirekt bidrar till

ekosystemtjänster. Genom att använda de förutbestämda temana kunde vi hitta relevanta delar i respektive dokument som var av intresse för studiens resultat och analys. I figur 4 på sidan 14 redogörs exempel på hur vi identifierat dessa tre teman i dokumenten.

14

Organisation Dokument

Linköpings kommun Riktlinjer för ekosystemtjänster, Naturvårdsprogram

Motala kommun Miljöprogram med miljöpolicy, Naturvårdsprogram

Ödeshögs kommun Översiktsplan, Naturvårdsprogram Figur 3. Tabell som visar undersökta dokument för respektive kommun

Organisation Dokument Sökt tema Sida i

dokumentet Exempel på relevant text Linköpings kommun Naturvårdsprogrammet, Handlingsplan för naturvården i Linköpings kommun 2018- 2022.

Ekosystemtjänster 22 ”Ta fram

informationsmaterial i lämplig form för att visualisera och tydliggöra konkreta värden av ekosystemtjänster i Linköping” Motala kommun Miljöprogram med miljöpolicy

Ekosystem 7 “Genom en fortsatt

satsning på

utomhuspedagogik skapas tidigt en förståelse för

ekosystemets funktion hos barn och

ungdomar. “ Ödeshögs kommun Översiktsplan Biologisk mångfald, Ekosystem 25 “Värna den biologiska mångfalden och de ekosystem vi har”

Figur 4. Tabell som visar exempel på hur vi identifierat teman i dokumenten.

4.6 Metoddiskussion

Då vi undersökt tre kommuner inom samma län blir inte studien generaliserbar för alla län och kommuner då alla har olika förutsättningar. Till viss del kan studien endast bli applicerbar inom den geografiska avgränsning som gjorts. Dock gjordes denna avgränsning medvetet utifrån studiens omfattning och tidsram.

15

Det går att argumentera för studiens reliabilitet då resultatet går i linje med vad tidigare forskning säger om ämnet. Som tidigare nämnts har totalt fyra intervjuer med en tjänsteman från respektive kommun samt Länsstyrelsen genomförts i studien. Detta gör dock att det resultat vi fått fram inte helt säkert är representativt ens inom de undersökta organisationerna. För att säkerställa resultatet hade fler intervjuer inom varje organisation behövt genomföras.

Vi som forskare är medvetna om att våra tolkningar påverkar att resultatet i uppsatsen redovisas utifrån dessa.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Att vara forskningsetisk som forskare innebär att olika överväganden ska göras för att finna en balans mellan kunskapsproduktionen samtidigt som individen och dess integritet ska skyddas (David & Sutton, 2016). Etiska överväganden inom kvalitativ forskning handlar om hur undersökningar genomförs och framställs. Den etiska diskussionen inom kvalitativ forskning handlar ofta om deltagarna i undersökningen (Braun & Clarke, 2013). Vad gäller forskningsetiska överväganden ska dessa utgå från individskyddskravet med tillhörande huvudkrav (David & Sutton, 2016). De fyra huvudkraven är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Gällande informationskravet kontaktade vi våra respondenter via mail med ett informationsbrev där vi presenterade oss som forskare, studiens syfte samt information om intervjuernas tänkta genomförande. När respondenterna tackat ja till att ställa upp på en intervju skickade vi ut ett samtyckesdokument med information om personuppgiftsbehandling samt inspelning av intervjun som de fick godkänna före intervjun. För att säkerställa att varje respondent tagit del av samtyckesdokumentet inledde vi varje intervju med att läsa upp samtyckesdokumentet och även få ett muntligt godkännande av varje respondent utöver det skriftliga. Då intervjuerna genomfördes via internet användes applikationen Microsoft Teams via Linköpings universitets servrar för att säkra konfidentialiteten. För studiens syfte fanns ingen anledning att samla in några personuppgifter på respondenterna. Vi valde däremot att ange intervjupersonernas yrkestitlar då vi ansåg det viktigt i förståelsen för deras kunskap och perspektiv på ämnet. Genom samtycke av intervjupersonerna fick vi möjlighet att inkludera detta i studien. Detta är annars något som kan vara problematiskt då det kan vara relativt lätt att identifiera personerna och inskränka deras integritet (David & Sutton, 2016).

Utifrån nyttjandekravet har inhämtad information endast använts till denna studie och inte för annat syfte. Vidare anser vi att genom att undvika känsliga samt personliga frågor, genomföra en noggrann transkribering av intervjumaterialet har vi som forskare genom hela studien upprätthållit etik samt ärlighet.

4.8 Källkritik

För att hitta relevant litteratur har vi använt sökord som: ecosystem services, ekosystemtjänster i planeringen, socio-ekologisk planeringsteori. Utifrån relevant litteratur vi hittat har vi använt källor för att skapa uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Den socio-ekologiska planeringsteorin

16

är relativt ny, vilket gör att det finns lite litteratur kring den men då ekosystemtjänster är ett stort begrepp inom teorin valde vi att lägga fokus på att utveckla det i teoriavsnittet. En del av den vetenskapliga litteraturen som rör ekosystemtjänster är inte skriven i svensk kontext men trots detta ansåg vi den relevant för ämnet. Den socio-ekologiska planeringsteorin och det socio-ekologiska stadsbyggandet är forskning som är framtagen vid KTH i Stockholm vilket gör att vi anser att den som helhet speglar den svenska kontexten.

I bakgrunden presenterar vi vad statliga myndigheter och den svenska lagstiftningen säger om ekosystemtjänster inom fysisk planering. Detta avsnitt utgörs då av dokument från statliga myndigheter som inte får räknas till vetenskaplig litteratur, vilket gör att det inte kan inkluderas i det teoretiska ramverket. Trots detta anser vi dokumenten viktiga för att skapa en förståelse för hur arbetet med ekosystemtjänster inom den fysiska planeringen fungerar.

17

5. Resultat och analys

Nedan presenteras det resultat och analys som framkommit av intervjuerna med tjänstemän på Linköpings, Motala, och Ödeshögs kommun samt Länsstyrelsen Östergötland. Detta ihop med de undersökta strategiska dokumenten som berör ekosystemtjänster i respektive kommun. I intervjuerna samt de undersökta dokumenten framkommer några viktiga faktorer gällande integreringen av ekosystemtjänster i kommunernas fysiska planering. Dessa faktorer har delats in i temana integrering och implementering, mångfunktionalitet, kunskap, samverkan, kartläggning och värdering samt klimatanpassning. Resultat och analys kommer presenteras under respektive tema.

5.1 Integrering och implementering

Under detta tema redovisas och analyseras kommunernas och Länsstyrelsen syn på integrering och implementering av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen idag, samt hur detta redogörs för i de undersökta dokumenten.

Att implementera ekosystemtjänster i planeringsprocessen kan i vissa fall kräva mer utredningar förklarar naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen under intervjun. Detta innebär oftast ökade omkostnader och en längre process vilket är något som skulle kunna skapa en motvilja hos vissa kommuner i arbetet med ekosystemtjänster. Men trots det menar naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen att hen upplever att begreppet ekosystemtjänster används mer de senaste åren och att många kommuner har börjat inse nyttan av att arbeta med frågor som rör ekosystemtjänster. Naturvårdshandläggaren menar vidare att utredningar spelar en viktig roll för att kunna analysera och påvisa följderna av en plan eller ett projekt ur ett ekosystemtjänst-perspektiv. Något som kanske även i vissa fall leder till ökad medborgerlig förståelse och acceptans när det går att visa på bra exempel. Hen påpekar vikten av att visa på exempel där det arbetats med ekosystemtjänster och vilka mervärden det gett. Att göra det kan ge ringar på vattnet menar naturvårdshandläggaren. Monetär värdesättning av ekosystemtjänster skulle kunna hjälpa till och motivera att dessa kostsamma utredningar behövs. Kan den monetära värderingen tillsammans med utredningen visa på vilka nyttor och vilken vinst en plan eller ett projekt skulle innebära, alternativt hur kostsamt det skulle bli kan även det fungera som utbildande kunskapsunderlag och kanske exempel för andra kommuner att ta del av (Naturvårdshandläggaren, 2021).

I samtliga undersökta dokument redogörs vikten av ekosystemtjänster. Dokumenten är framtagna som stöd i planeringen och genom att ekosystemtjänster redogörs i dessa ökar möjligheten för hänsyn till dem i planeringen. Samtliga kommuner har Naturvårdsprogram med tillhörande handlingsplan samt en översikt över viktiga naturområden och arter. I Naturvårdsprogrammens handlingsplaner finns strategier och åtgärder för att verkliggöra naturvårdsarbetet och i alla dokumenten finns kopplingar till ekosystemtjänster. I Naturvårdsprogrammen kan även en tydlig förankring till Sveriges miljömål ses men med lokalt anpassade strategier och åtgärder. Samtliga kommuner berör ekosystemtjänster i de undersökta dokumenten men endast Linköpings kommun har ett separat dokument med riktlinjer för ekosystemtjänster.

18

I intervjun med kommunekologen i Linköpings kommun förklarar hen att de vid intervjutillfället är i uppstarten med att implementera Riktlinjer för ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Hen beskriver vidare att om de lyckas implementerar de nya riktlinjerna för ekosystemtjänster samt ekologisk kompensation så anser hen att de tagit ett stort steg framåt med att integrera ekosystemtjänster i planeringen.

I Linköpings kommuns dokument om Riktlinjer för ekosystemtjänster (2020) samt

Naturvårdsprogrammet (2018a) nämns fyra kategorier av ekosystemtjänster: De stödjande, de

försörjande, de reglerande och de kulturella. Det skiljer sig från den mest använda kategoriseringen av ekosystemtjänster som enligt McElwee & Shairo-Garza (2020) är MEAs koncept. I Linköping har man valt att använda Naturvårdsverkets kategorisering som använder

försörjande istället för tillhandahållande av tjänster som är med i MEAs koncept. Enligt

McElwee & Shairo-Garza (2020) är huvudsaken inte vad man kategoriserar utan hur det arbetas med så att hänsyn tas till ekosystemtjänsterna.

Figur 5. Kategorier av ekosystemtjänster i Linköpings kommun. Bildkälla: Linköpings kommuns Riktlinjer för ekosystemtjänster (2020:6)

Uppkomsten av invasiva arter och försvinnande av befintliga arter kan störa de processer och funktioner som behövs för att ekosystemen ska kunna leverera ekosystemtjänster (MEA, 2005b). I samtliga Naturvårdsprogram beskrivs problemet med förlust av ekosystem, arter och naturtyper. Ett exempel som beskrivs i Linköpings kommuns Naturvårdsprogram (2018a) är att den ökade förlusten av naturtyper, arter och ekosystem, även kallad förlust av biologisk mångfald, är ett stort globalt problem. Inom Linköpings kommun finns flertalet sällsynta eller rödlistade arter. Kommunen har utsett 12 ansvarsarter som är viktiga att planera för och genomföra åtgärder för att bevara och utveckla (Linköping, 2018b). Kommunekologen i Linköpings kommun menar att även om begreppet ekosystemtjänster är relativt nytt inom planeringen så har de sedan länge värnat om till exempel naturvärden, kulturmiljö och rekreation i alla planer. Hen menar också att integrering av ekosystemtjänster i planeringen skulle kunna bidra till att fler gröna aspekter tas med som annars kan falla mellan stolarna. Det kan även bidra med att mindre naturvärden lyfts upp, jämfört med om man till exempel bara hade gjort en naturvärdesinventering.

Motala kommun har flera dokument där ekosystemtjänster nämns men de har ingen specifik plan för ekosystemtjänster som Linköpings kommun har. Detta är något som både kommunekologen i Motala kommun och Länsstyrelsen menar kunde vara intressant att ta fram

19

i Motala. Kommunekologen i Motala menar att det är något som borde tas fram i samband med nästa översiktsplan. Kommunekologen i Motala kommun menar att de ofta tar hänsyn till biologisk mångfald i planer och att det är något som väger tungt. Kommunekologen förklarar att det inte görs någon separat undersökning av ekosystemtjänsters påverkan i planer men att det berörs genom att hänsyn till biologisk mångfald tas samt att det ingår i delar gällande natur eller dagvatten. Kommunekologen menar att de i kommunen borde bli bättre på att arbeta separat med ekosystemtjänster. Hen berättar i intervjun att som kommunekolog försöker hen i planeringsprocessen lägga fram argument för att få in grönområden och grönstrukturer. Hen menar att detta fungerat bra hittills och att man i dagsläget tar hänsyn till natur och med det ekosystemtjänster. Dock påpekar hen att det blir mer komplicerat med avvägningar gällande exploatering och naturområden då de oftast redan bebyggt den marken med mindre höga naturvärden tidigare. Kommunekologen förklarar att det blir hårdare konkurrens om mark och att det framöver kommer bli tydligt vad som prioriteras i en kommun när den mindre naturvärdefulla marken redan bebyggts. Hen menar att de inom kommunen sedan hen började 2015 varit duktiga på att planera in grönområden och ta hänsyn till dem men att det kommer visa sig i kommande detaljplaner om de fortsätter göra det eller inte.

Kommunekologen i Motala berättar att konkreta exempel på hur de arbetar med ekosystemtjänster i Motala är inom dagvatten, med spridningsvägar och pollinatörer. De arbetar med flera projekt kopplade till pollinatörer där kommunen arbetar för att öka sambandet med betesmarker och ängsytor och även i brynzoner för att stärka för pollinatörerna. De sätter upp insektshotell och planterar blommande träd och buskar. De arbetar även med att ta fram en ny dagvattenpolicy och i den ingår hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska gynnas. Det handlar bland annat om att genomföra dagvattenutredningar, övergripande och mer detaljerade samt att planera och projektera för att ha så mycket öppna dagvattendammar som möjligt då det gynnar både biologisk mångfald och kan vara en tillgång för människan i form av rekreation.

I Ödeshögs kommun anser planarkitekten att de kunskapsmässigt inom naturvård och klimat ligger i framkant gällande bland annat inventering. Hen förklarar att de gjort flertalet naturinventeringar och nyckelbiotopsinventeringar kopplat till den biologiska mångfalden, och även kopplat till klimatanpassning. Planarkitekten i Ödeshögs kommun upplever dock att de inte arbetar aktivt med ekosystemtjänster när det kommer till projekt. Hen menar att trots att ekosystemtjänster beskrivs i dokument som naturvårdsprogrammet och visionen i översiktsplanen så har de hittills inte arbetat aktivt med just ekosystemtjänster. Planarkitekten beskriver att det mer är något som finns med i bakgrunden. Hen förklarar vidare att det är något som skulle kunna ändras i och med den nya miljönämnden då nya rutiner ska utvecklas. En sådan rutin menar planarkitekten kan vara att få in ekosystemtjänster i ett tidigt skede i planeringen och på en lagom nivå. ”Vi har ju inte de resurserna att vara bäst i Sverige på att

jobba med ekosystemtjänster men att hitta en nivå som passar oss i Ödeshög.” (Planarkitekt

Ödeshögs kommun, 21-04-22). Det hen menar med citatet är att avancerade analyser och värdering i minsta detalj är svårt att genomföra när Ödeshögs kommun håller sig på en övergripande nivå inom andra områden. Planarkitekten i Ödeshögs kommun menar att det är viktigt att kunna arbeta med ekosystemtjänster och värdering på en, för kommunen, lagom nivå.

20

Hen menar att något som är intressant i Ödeshögs kommun är att de just är en liten kommun med en liten tätort som har mycket kvartersmark, så kallad privat mark i form av villatomter. Villatomterna fungerar till viss del som spridningskorridorer som kopplas mycket till ekosystemtjänster. Dock har inte kommunen samma rådighet över villatomterna som över den offentliga marken som kommunen ansvarar för förklarar planarkitekten. MEA (2005a) menar att en fundamental möjlighet för ekosystem att leverera de ekosystemtjänster som människan behöver är biologisk mångfald med dess dynamiska och komplexa sammansättning av organismer. Biologisk mångfald kopplas inte enbart till naturliga orörda områden utan även till platser som påverkats starkt av människan. Exempel på sådana platser eller områden är jordbruksmark, stadsparker och andra grönområden inne i städer. Dessa har sin egen biologiska mångfald som är av yttersta vikt då de levererar viktiga tjänster för människan. Vilket innebär att även om Ödeshögs kommun inte arbetar direkt med begreppet ekosystemtjänster så gör de det indirekt genom att värna om naturvården.

I det socio-ekologiska stadsbyggandet ligger utmaningen i att kunna integrera ekosystem i planeringen utan att det på något sätt påverkar funktioner som exempelvis trygghet och tillgänglighet i staden (Marcus et al., 2010). Marcus et al. (2010) menar att det krävs en del förhållningspunkter för att uppnå socio-ekologiskt stadsbyggande, bland annat innebär det att se till hur ett område kan förstärka tidigare svaga samband i ett landskap, vilka biologiska samt kulturhistoriska värden som finns och hur dessa kan förstärkas i ett landskap vid exempelvis exploatering. Vidare måste även hänsyn tas till hur störningskänsliga organismer påverkas av en eventuell exploatering samt planera för hur en nybebyggd plats kan fungera som spridningskorridor för ekosystem. Ett exempel på när hänsyn till flera olika värden togs tidigt i planeringsprocessen beskrev naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen vara i ett projekt i ett område i Djurgården i Linköping. Djurgården är ett område som inte börjat byggas än men som kommer anläggas i närheten av Vallastaden. Där finns ett område som är skyddat både som naturreservat och Natura 2000-område alldeles intill det planerade bostadsområdet. Naturvårdssamordnaren förklarar att de behövt tillgodose de värdena när området planlagts. Bland annat berättar hen att det finns utter i vattnet intill området som de då behövde planera för så den får så bra möjligheter som möjligt att fortsätta leva där.

5.1 Mångfunktionalitet

Under detta tema redovisas och analyseras kommunernas samt Länsstyrelsen syn på hur planering för ekosystemtjänster kan bidra till mångfunktionalitet och vice versa. Vidare redogörs det för hur ekosystemtjänster kan bidra till klimatanpassning samt vilka målkonflikter som kan uppstå när ekosystemtjänster ska integreras i planeringen.

I dokumenten och genom intervjuerna framkommer att arbetet med ekosystemtjänster inte enbart bidrar till att förbättra förutsättningarna för ekosystemen och ekosystemtjänsterna i sig. Mångfunktionalitet är något som lyfts på olika sätt i de undersökta dokumenten. Det beskrivs att det ska eftersträvas i planeringen att grönområden och ekosystemtjänster även fyller andra funktioner. Ett tydligt exempel på detta kan ses i Ödeshögs kommuns översiktsplan (2020:64) där de delat in ekosystemtjänster och funktioner som kan eftersträvas i planeringen i fem kategorier:

21

-

Klimatanpassning, som innebär temperaturreglering och dagvattenhantering.

-

Öka den ekologiskt aktiva ytan genom gröna väggar och tak.

-

Gynna biologisk mångfald med träd, buskar och urbana ängar.

-

Hälsa och rekreation för att gynna människors hälsa, främja estetik samt sociala relationer.

-

Bullerreducering genom att använda grönska för att reducera ljud.

Dessa kategorier visar på en bredd av olika funktioner som kan möjliggöras av ekosystemtjänster och visar på tendenser av socio-ekologiska stadsbyggande. Indelningen i Ödeshögs översiktsplan (2020) går i linje med det som Marcus et al. (2010) beskriver att målet med det socio-ekologiska stadsbyggandet är, att det skapas en samverkan mellan ekosystemtjänster och urbana funktioner. Att ekosystemen integreras i stadsrummet på samma sätt som de ekonomiska och sociala systemen alltid integrerats är det som eftersträvas i det socio-ekologiska stadsbyggandet (Marcus et al., 2010).

Ett exempel som naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen anger i intervjun när det kommer till att integrera ekosystemtjänster med andra funktioner i staden är Smedstadsbäcken i Vallastaden i Linköping. Smedstadsbäcken som rinner genom Vallastaden var från början ett djupt, rakt dike som inte hade värdefulla värden för varken biologisk mångfald eller som miljönytta. Därför planerades det för att bäcken skulle få ett naturligt och meandrande vattenlopp. Bäcken genom Vallastaden fungerar inte enbart som funktion för den biologiska mångfalden och dagvattenhantering. Miljön runt bäcken är planerad på ett sätt att den ska fungera som social mötesplats och rekreationsområde. Utvecklingen av bäcken genom Vallastaden kan ses som ett exempel på hur Marcus et al. (2010) menar att det krävs att se till hur det går att förstärka tidigare svaga samband i ett landskap, vilka biologiska värden som finns och hur dessa kan förstärkas i ett landskap vid exploatering för att uppnå socio-ekologiskt stadsbyggande.

Ett annat exempel i Vallastaden är att några av de etablerade husen är byggda i trä. I intervjun förklarar naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen att det finns en diskussion om vinsten med långlivad nytta av träråvaror. När träden i skogen avverkats blir pappers- eller trämassan oftast till kortlivade produkter som papper, kartong eller biobränsle som förbrukas snabbt. Naturvårdshandläggaren beskriver vidare att det finns ett ökat behov av att produkterna ger längre livslängd, som till exempel genom användning i hus eller andra anläggningar. Detta är ett exempel på hur ett försörjande ekosystem som trävirke genom planering kan bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Vad gäller Vallastaden berättar naturvårdshandläggaren att redan i utformningen av området tittade de på hur de kunde få in trä som ett material i området samtidigt som det kunde höja upplevelsevärdet. Detta exempel i Vallastaden går även att koppla till det Jansson et al. (2013) menar med att grönstrukturer och ekosystemtjänster kan användas som marknadsföring. De menar att ekosystemtjänster och naturen bidrar med samhällsekonomiska vinster i form av gröna miljöer som bland annat träd, parker och stadsnära

22

natur som ger ett välbefinnande och därför har börjat spela en allt större roll för kommuners marknadsföring.

Ytterligare ett exempel på projekt från Linköping är en fiskväg i Nykvarn i Kinda Kanal, Stångån där ett omlöp gjorts för att fisken ska kunna passera en dammanläggning. Detta projekt menar naturvårdshandläggaren är en stor insats för de arter som lever i naturen där samtidigt som det också skapat ett fint rekreationsområde. Rekreationsområdet går att koppla till de kulturella ekosystemtjänsterna enligt kategoriseringen av ekosystemtjänster som MEA (2005a) skapat. Området är ett exempel på ett projekt som skapat mervärde då ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden gynnas samtidigt som området nyttjas som en park och för estetiska värden.

Ett exempel som naturvårdshandläggaren på Länsstyrelsen tar upp i intervjun som finns i Östergötland gällande att utveckla ekosystemtjänster i ett befintligt bostadsområde för att höja andra värden är Vilbergen i Norrköping. Det är ett projekt som vid intervjutillfället precis klubbats igenom i Norrköping. Projektet i Vilbergen är också det ett exempel på hur Marcus et al. (2010) beskriver det socio-ekologiska stadsbyggandet som ska bidra till hållbar utveckling. Att skapa samverkan mellan ekosystemtjänster och andra urbana funktioner samtidigt som det kan främja en hållbar ekonomisk utveckling. Marcus et al. (2010) menar att det finns vissa förhållningspunkter för att bygga på ett socio-ekologiskt sätt, bland annat innebär det att se till hur ett område kan förstärka tidigare svaga samband i ett landskap. Vilka biologiska samt kulturhistoriska värden som finns och hur dessa kan förstärkas i ett landskap vid exempelvis exploatering. Projektet i Vilbergen är ett förtätningsprojekt där de ska tillföra nya bostäder i området. I detta projekt förklarar naturvårdshandläggaren att de tittat på hur det går att integrera både de socio-ekonomiska men också de miljömässiga ekosystemtjänsterna i den fysiska planeringen. Hen förklarar att Vilbergen är ett område som har utmaningar med segregation och att ett sätt att vända den negativa trenden är att förtäta. Hen betonar att förtätningen behöver ske på ett sätt som ger en mångfald av befolkning i området samtidigt som grönytor behöver finnas för att skapa ökad tillgänglighet och trivsel. Om förtätningen och utvecklingen av de redan befintliga grönområdena blir lyckat kan det leda till att området blir ett populärt bostadsområde som också kan bidra till en ekonomisk utveckling. Dock menar naturvårdshandläggaren att förtätning är en ganska svår fråga idag och ett laddat ämne. Det gör att målkonflikter kan uppstå. I det socioekologiska stadsbyggandet ligger utmaningen i att kunna integrera ekosystem i planeringen utan att det på något sätt påverkar funktioner som exempelvis trygghet och tillgänglighet i staden. Detta är något som går att ifrågasätta, hur genomförbart det i praktiken är att alla värden kan få samma utrymme. Däremot menar naturvårdshandläggaren att det finns exempel där förtätning kan vara motiverade och nödvändigtvis inte behöver betyda att intrång görs i det gröna utan att det snarast handlar om att använda marken på ett smart sätt.”...det är nog svårt att undvika målkonflikter tror jag, men

det gäller ju att man har med sig det här begreppet eller perspektivet i ett tidigt skede så man inte låter enkla snabba lösningar få styra allt för mycket.” (Naturvårdshandläggare på

Länsstyrelsen i Östergötland, 21-04-19).

Kommunekologen i Linköpings kommun menar att målkonflikter i princip alltid uppstår mellan gröna värden som innefattar ekosystemtjänster och annat som önskas uppnås i en plan, till