I denna uppsats har det redogjorts för vilka effekter ett införande av subventionerat bosparande för unga skulle få i Sverige. Utgångspunktenför arbetet var att analysera om systemet kommer bidra till några lättnader för unga att finansiera sin första bostad och därmed skapa en mer lättillgänglig bostadsmarknad för ungdomar. Denna studie visar att det finns delade åsikter om vilka åtgärder Sverige behöver vidta för att underlätta för unga på bostadsmarknaden, men att någon form av reglering behöver införas är enhälligt.
Resultatet av denna undersökning visar att ett subventionerat bosparande inte skulle göra dagens situation sämre, men att systemet förmodligen endast skulle ge marginell effekt. Fördelarna med systemet kan tyckas överväga de nackdelar som finns, särskilt med tanke på att den kostnad staten skulle bidra med kan anses befogad för det ändamålet. På så sätt är det svårt att svara för varför bosparsystemet inte skulle införas. Däremot leder nackdelarna oss fram till att denna åtgärd inte anses helt fullständig för att ge den effekt som önskas. Det kan därför göras en slutsats gällande att det i samband med denna typ av reglering kräver en kombination med något annat, exempelvis med startlån. Det tros kunna ge betydligt större effekt, vilket det också gjort i Norge.
För att slutligen komma fram till ett resultat av denna rapport ska vi återkomma till våra inledande frågeställningar. För att besvara frågan om ett införande av motsvarande Boligsparing for ungdom i Sverige kommer påverka ungdomars förmåga att finansiera sin första bostad har vi kommit fram till att systemet skulle ge unga en bättre möjlighet till att spara en större mängd kapital än om systemet inte fanns. De summor som systemet kan uppgå till räcker relativt långt i Stockholms kranskommuner men nödvändigtvis inte i Stockholms innerstad. Därmed skulle ungdomar som väljer att nyttja systemet ha bättre förmåga att finansiera sin första bostad än vad de har i dagsläget. Slutsatsen blir därför att systemet anses som positivt ur denna aspekt.
På frågeställningen om det skattesubventionerade bosparsystemet skulle göra bostadsmarknaden mindre svårtillgänglig för unga skulle man i stora drag kunna svara ja. Genom systemet skulle unga kunna spara en större mängd kapital, vilket i sig leder till ökade möjligheter på bostadsmarknaden. Det som bör poängteras är att den sparande behöver ha ekonomisk förmåga att spara pengar varje månad för att systemet ska kunna vara gynnande. Därmed kan systemet sammantaget verka avhjälpande på det sättet att det öppnar upp för fler möjligheter, men faktum kvarstår att bostadsmarknaden fortfarande skulle vara en svårtillgänglig marknad för unga oavsett införande av ett subventionerat bosparsystem. På den sista frågeställningen om motsvarande Boligsparing for ungdom skulle få samma positiva effekt i Sverige som i Norge är svaret svårdefinierat. Att systemet skulle ge några radikala effekter i Sverige menar vissa är en orealistisk förhoppning, dels på grund av att Norges nuvarande bostadsmarknad är bättre utformad för att systemet ska fungera bra. Ett av de mest betydelsefulla resultaten av undersökningen visar att ett subventionerat bosparande skulle bidra till en positiv sparkultur och således skapa ett incitament hos unga att börja spara till det specifika ändamålet. Det som skulle behövas för att systemet ska få samma positiva effekt i
Sverige är att det kombineras med fler åtgärder. Genom en kombination av flera regleringar skulle systemet vara mer användbart för fler ungdomar och inte bara för de med bättre ekonomisk förmåga.
Resultatet som detta arbete slutligen leder fram till är att ett subventionerat bosparande är ett steg i rätt riktning, men som behöver kombineras med fler åtgärder för att få fullt önskad effekt. För att ungdomar i Sverige lättare ska kunna finansiera en första bostad och på så vis ta sig in på bostadsmarknaden krävs statliga åtgärder som signalerar vikten av att spara pengar i ett tidigt skede. En tydlig signalpolitik om att spara pengar som ung kan vara det som behövs för att väcka en större sparmotivation bland unga, vilket är det första steget mot en mer tillgänglig bostadsmarknad för ungdomar.
7. Källförteckning
7.1 Webbsidor/elektroniska källor
BlueStep Bank. 2018. KALPhttps://www.bluestep.se/vi-berattar/ordlista/content/banksvenska/k/kalp (Hämtad: 18-05-08) Bostadsförmedlingen, 2018. Statistik för bostadskön 2017.
https://bostad.stockholm.se/statistik/summering-av-aret-2017/ (Hämtad: 18-05-15) Boupplysningen, u.å. Bolånetaket (85%).
http://www.boupplysningen.se/finansiera/bolanetaket (Hämtad: 18-03-22) Boupplysningen, 2018. Amorteringskravet
http://www.boupplysningen.se/finansiera/amorteringskravet (Hämtad: 18-03-22) Finansinspektionen. 2016. Amorteringskrav på nya bolån. Finansinspektionen
https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2016/amorteringskrav-pa-nya-bolan/
(Hämtad: 2018-03-23)
Finansinspektionen. 2017. Frågor och svar om skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder. Finansinspektionen. https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2017/fragor-och-svar- om-skarpt-amorteringskrav-for-hushall-med-stora-skulder/. (Hämtad: 18-03-23)
Finansinspektionen. 2018. Om hushållens skulder. Finansinspektionen
https://www.fi.se/sv/finansiell-stabilitet/hushallens-skulder/om-hushallens-skulder/ (Hämtad: 18-03-26)
Finansinspektionen. 2018. Den svenska bolånemarknaden
https://www.fi.se/contentassets/e50ed7ac94454af191625a898190073b/bolan_2018.pdf
(Hämtad: 18-05-02)
Hagson, Anders. 2015. Varför byggs det dubbelt så många bostäder i Norge som i Sverige. Centrum för Management i byggsektorn, CBM.
https://www.cmb-chalmers.se/wp-content/uploads/2015/10/CMB_kortrapport_Hagson_2015- 4.pdf (Hämtad: 18-03-28)
Husbanken. 2017. Historie.
https://husbanken.no/om-husbanken/historikk/ (Hämtad: 18-04-12) Husbanken. 2014. Hva er startlån?
Husbanken. 2010. Hva kan jeg få startlån til?
https://www.husbanken.no/startlaan/til-hva/ (Hämtad: 18-04-13) Husbanken. 2018. Inntektsgrenser
https://www.husbanken.no/bostotte/inntektsgrenser/ (Hämtad: 18-04-13) Husbanken. 2018. Kan jeg få bostøtte?
https://www.husbanken.no/bostotte/hvem-kan-fa-bostotte/ (Hämtad: 18-04-13) Husbanken. 2014. Kriterier for grunnlån – Privatpersoner.
https://www.husbanken.no/grunnlaan-privat/kriterier/ (Hämtad:18-04-13) Husbanken. 2017. Veileder for Husbankens grunnlån.
https://nedlasting.husbanken.no/Filer/7b14.pdf (Hämtad: 18-04-13)
HSB projektpartner/Bospar. 2015. Du väljer den sparform som passar dig i HSBs
bosparande. HSB. https://www.hsb.se/stockholm/bospar/sparformer/ (Hämtad: 18-03-26) HSB projektpartner/Bospar. 2015. Så här funkar HSBs bosparande. HSB.
https://www.hsb.se/stockholm/bospar/sa-fungerar-det/ (Hämtad: 18-03-26)
HSB Riksförbund. 2017. HSBs Bosparregler. HSB. https://www.hsb.se/globalassets/centralt- innehall/media/bilder-per-omrade/bospar/blanketter/hsbs-bosparregler-fr.o.m.-2018.pdf
(Hämtad: 18-03-26)
Nordea, u.å. BSU-konto – Boligsparing for ungdom. Nordea
https://www.nordea.no/privat/vare-produkter/sparing-og-investering/sparing-pa-konto/bsu- konto.html (Hämtad: 18-03-26)
Nordea. 2018. Kontovilkår- BSU (Boligsparing for ungdom). Nordea
https://www.nordea.no/Images/152-253151/BSU-vilkar.pdf. (Hämtad: 2018-03-26)
Prognoscentret. 2018. Spara eller slösa?. HSB
https://www.hsb.se/contentassets/38ddb7d6bd1e4ea8841e0ff4ab5e1883/spara-eller-slosa.pdf (Hämtad: 18-04-24)
Riksbyggen, Riksbyggen Förtur,
https://www.riksbyggen.se/bostad/fortur (Hämtad: 18-04-11) Riksbyggen, Villkor Förtur,
Skatteetaten, BSU - Boligsparing for ungdom,
https://www.skatteetaten.no/person/skatt/hjelp-til-riktig-skatt/bank-og-lan/bsu/ (Hämtad: 18- 03-22)
Sparebank1. U.å. BSU-Boligsparing for ungdom. Sparebank1.
https://www.sparebank1.no/nb/bank/privat/sparing/spare-pa-konto/bsu.html (Hämtad: 18-03- 26)
Veidekke. 2014. Bostadsägarlandet.
http://bostadspolitik.se/wp/wp-content/uploads/2017/03/rapport-bostadsacc88garlandet.pdf (Hämtad: 18-04-12)
Veidekke. 2017. Den svenska bostadsmarknaden.
http://veidekke.se/incoming/article26126.ece/binary/Den%20svenska%20bostadsmarknaden,
%20nr2%202017 (Hämtad: 18-03-27)
7.2 Tryckta källor
Institutet för värdering av fastigheter, Samfundet för fastighetsekonomi. 2008. Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt – Fastighetsnomenklatur. Upplaga 10. Stockholm: Fastighetsnytt Förlag AB.
Frank, R., & Cartwright, E. 2013 Microeconomics and behaviour. Maidenhead: McGraw-Hill Education
7.3 Personlig kommunikation
Arques, Arturo; Privatekonom på Swedbank. 2018. Personlig intervju 10 april
Eliasson, Elin; Politisk sakkunnig åt finansministern. 2018. Intervju över mail 19 april Lind, Hand; Professor inom fastighetsekonomi. 2018. Intervju via Skype 16 april Jonsson, Linda; Analytiker på Veidekke. 2018. Personlig intervju 9 april
Lövgren, Linda; Bostadsanalytiker på WSP. 2018. Personlig intervju 11 april Matic, Linn; Samhällspolitisk chef på HSB. 2018. Intervju över mail 16 april Nolén, Ulf; Tillförordnad finanschef på HSB. 2018. Intervju över mail 17 april
7.4 Figurer
Figur 3.1; Institutet för värdering av fastigheter, Samfundet för fastighetsekonomi. 2008. Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt – Fastighetsnomenklatur. Upplaga 10. Stockholm: Fastighetsnytt Förlag AB.
Figur 3.2; Institutet för värdering av fastigheter, Samfundet för fastighetsekonomi. 2008. Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt – Fastighetsnomenklatur. Upplaga 10. Stockholm: Fastighetsnytt Förlag AB.
Figur 3.3; Statistiska centralbyrån. 2018. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110F/Tab1
DispInk/chart/chartViewLine/?rxid=3e7df043-66f5-4ffd-8a17-c5628952864e (Hämtad: 18-
04-25)
Figur 3.4; Riksbanken. 2018. Sök räntor och valutakurser.
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/?g2-
SECBREPOEFF=on&from=1994-03-24&to=2018-04-24&f=Year&c=cAverage&s=Comma (Hämtad: 18-04-24)
Figur 3.5; Mäklarstatistik. 2017. Prisutveckling.
https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/stockholms-lan/#/bostadsratter (Hämtad: 18-04- 24)
Figur 3.6; Prognoscentret. 2018. Spara eller slösa?. HSB
https://www.hsb.se/contentassets/38ddb7d6bd1e4ea8841e0ff4ab5e1883/spara-eller-slosa.pdf (Hämtad: 18-04-24)
Figur 4.1; Arques Arturo, Falkenhäll Madelén. 2016. Aktuell analys. Swedbank
https://bergslagenssparbank.se/download/18.538719a2153858aa2914ddd7/1459321642001/H