Resultatet av min studie visar att synen och tankarna kring barn med diagnos och bemötandet av barn med diagnos är väldigt olika. Det visar stora skillnader mellan synen, arbetet samt bemötandet i Sverige och Montenegro. Pedagoger och föräldrar upplever att det finns en hel del skillnader på hur man arbetar med barn som behöver extra stöd i Sverige samt Montenegro. Jag upplever att arbetet är bättre i Sverige och att man arbetar efter barnens förutsättningar och arbetar för att hjälpa barnen utvecklas med extra stöd. Det finns även annat sorts stöd i Sverige som jag inte upplever finns på alla skolor i Montenegro som till exempel, IT-utrustning samt extra resurser. Resultatet visade även att det fanns lite oroligheter kring barn med diagnos i Montenegro och en brist på kunskap när det kommer till detta ämne. I Sverige visade resultatet
32
att det inte alltid finns tillräckligt med resurs, personal, tid med mera för att driva detta ämne framåt samt hjälpa barnen på bästa sätt. Imsen (1999) belyser att det kan vara olika från skolan till skolan eftersom det är ledaren som är ansvarig för personal, klasstorlek och ekonomi.
6.5 Framtida forskning
Studien har gett mig en fördjupad kunskap kring barn med diagnoser i Sverige samt Montenegro, hur man bemöter dessa barn samt synen kring diagnosticerade barn i skolan. Jag har genom intervjuer undersökt pedagogers och familjers tankar kring detta. Något jag anser är viktigt att forska vidare kring är hur utvecklingen kommer att se ut i Montenegro. Kommer man att börja arbeta mer likt Sverige eller kommer barn med diagnos fortsätta att ses som ett stort ”problem”? Samt hur det kan se ut i de större städerna i Montenegro. Är synen och bemötandet likt småstäderna eller är man mer ”modern” i storstäderna?
Jag anser också att det är viktigt att undersöka familjer till barn med diagnos och varför det ser ut som det gör, varför det finns en sådan negativ synd och varför man inte ser efter barnens behov.
33
7 Referenser
Asmervik, Sverre (2001). Vad är specialpedagogik I. S. Asmervik, T. Ogden § A-L Rygvald (red.), Barn med behov av särskilt stöd (s. 7-13) Lund: Studentlitteratur.
Assarson, Nils § Hofsten, Gudrun (1997). Familjeterapi för barn med neuropsykiska handikapp. Stockholm: Liber.
Attention (2006). Hämtad september 2015http://attention-riks.se/npf/adhd/.
Bengtar, Annika & Iwarson, Birgitta (2000). Varför vill ingen leka med Dennis? Att tala med barn
om ADHD/DAMP. Sävedalen: Säve.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Brostedt, Erica (2011). God vård till alla. Hälsö och sjukvårdsförvaltningen: Stockholms läns landsting.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Duvner, Tore (1999). ADHD. Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB.
Egidius, Henry (1997). Term lexikon.
FN:S barnkonvention
Hämtat 2015-10-18 https://unicef.se/barnkonventionen.
Gillberg, Christoffer (2013). Ett barn i varje klass. Stockholm: Cura bokförlag.
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Luleå. Luleå tekniska universitet.
Guva, Gunilla (1998). Föräldrar som samspelare. I. B. Wrangsjö (red.), Barn som märks-
Utvecklingspsykologiska möjligheter och svårigheter (s.229-251). Stockholm: Natur och kultur.
Hallerstedt, Gunilla (2006). Diagnosens makt om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Dandalas.
Hjörne & Säljö (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag Imsen, Gunn (1999). Lärarnas värld. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Ingalill (2002) Diagnos i skolan- En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos.Göteborg: Göteborgs universitet
Johanisson, Karin. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, Gunilla (red.), Diagnosens makt - om kunskap, pengar och lidande.(s. 29-42) Gäteborg:Dandalas
Kvale, Steiner (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kuli, Majls L (2010). Poducavanje dece s poremecajima mentalnog zdravlja i ucenja u redovnoj
nastavi. Beograd.
34
Kvale, S (1997). Den Kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB.
Kärfve, E (2000). Hjärnspöken. Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm. Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet om olikhet i förskolan som diskursiv praktik.(Malmö Studies in Education Sciences No.63) Malmö Högskola.
Pehar Lidija (2013) Specialna pedagogija hämtad oktober 2015.
http://documents.tips/documents/dr-sc-lidija-pehar-specijalna-pedagogija-radni-materijal.html
Persson, B (2007) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm Liber. Rønhovde Iglum, Lisbeth (2006) Om de bara kunde skärpa sig! Lund: Studenlitteratur. SFS (2010:800). Skollagen.
Socialstyrelsen (2002) ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialtjänsten. Skolski Zakon (2010) Crna Gora. Hämtad september 2015.
file:///C:/Users/bebe/Downloads/Zakon%20o%20vaspitanju%20i%20obrazovanju%20djece%20s a%20posebnim%20obrazovnim%20potrebama%20(1).pdf
Skolverket (2010). Läroplan för föskola, grunskolan och fritidshem. Skolverket (2015). Hämtad september 2015.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/1505_ratt_%20till_kun skap_sarskilt_st%C3%B6d.pdf
Sjöström, Ulla (2011). Starrin, B & Svensson, PG (Red.).
Stanojevic, Jasna (2013) Djeca i mladi sa posebnim potrebama na margini drustva. Hämtad oktober 2015. http://www.slobodnaevropa.org/content/djeca-i-mladi-sa-posebnim-potrebama-na- margini-drustva/25002288.html
Svenska Unecsorådets skriftserie (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Tideman, M (2000.) Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur
Unicef (2010) Inkluzija djece sa smetnjama u Crnoj Gori. 2010 Ipsos.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad augusti 2015, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wrangsjö, Björn (2000). Barn som märks. Utvecklingspsykologiska möjligheter och svårigheter Stockholm: Natur § Kultur.
35
Bilaga
Bilaga 1: Intervjufrågor till pedagoger
Hur länge har du arbetat som pedagog?
Hur bemöter/arbetar ni med elever som har diagnos?
Vilket samarbete har ni med föräldrarna till barnen?
36
Bilaga 2: Intervjufrågor till föräldrar
Hur länge har du bott i Sverige?
Vilket samarbete har ni med skolan?