I detta kapitel beskrivs de slutsatser som vi kommit fram till utifrån de teoretiska och analytiska delarna samt intervjuerna som underlag. Det vi frågade oss i problemformuleringen besvaras här fullständigt.
5.1 Hur ser inkubatorföretagens/medlemmarnas behov av rådgivning ut?
Att komma undan de faror, problem, som vi tar upp i den teoretiska referensramen kan vara svårt. Risken för missförstånd mellan människor kommer alltid att finnas då två eller flera individer, till och med organisationer, ska samarbeta för att lösa samma problem. Risken är att missförstånd och oklarheter dem emellan leder till att rådgivningen riskerar att inte alls leverera det som var tanken. Den kan till och med ställa till med problem eller vara slöseri med dyrbar tid. Kanske stöds teorin som säger att konsultationen går ut på något annat än att ge råd. Kanske förmedlar den ett budskap utåt och intern och fyller en sorts funktion, bara inte den tänkta. Utifrån våra undersökningar har vi dock kommit fram till slutsatsen att småföretag tycks behöva rådgivning och stöd men att de inte efterfrågar eller utnyttjar den fullt ut, vilket går i enlighet med vad Johansson (1997) menar. Detta gäller framförallt Företagarnas medlemmar och inte i samma utsträckning hos Inovas inkubatorföretag.
Vi finner att ett behov av rådgivning finns inom Karlstadregionen då de småföretag vi intervjuat inte har de resurser som krävs och att det är viktigt att de får dessa eftersom de utgör en viktig stomme av näringslivet. Varför den externa rådgivningen inte utnyttjas fullt ut av småföretagarna delar vi upp i följande fem kritiska punkter:
• Entreprenörens anda. Vi anser att det finns ett visst motstånd bland entreprenörer att söka hjälp. Liksom teorin beskriver (Curran 2000), så vill entreprenören arbeta självständigt och undviker därför hjälp som inskränker på deras arbete.
• Organisationens engagemang för deras medlemmar. Om en organisation arbetar aktivt för sina medlemmar och verkligen ger intrycket av att de vill hjälpa sina medlemmar tycks engagemanget från medlemmarna öka.
• Medlemmarnas förtroende mot den stödjande organisationen. Om en medlem inte har förtroende för den stödjande organisationen känner medlemmen sannolikt inget intresse i att ta hjälp av den. Förtroendet kan bli lidande om organisationen anses byråkratisk, okvalificerad eller utgå ifrån ett egenintresse. Om förtroende saknas lämnar dock medlemmen antagligen organisationen inom en snar framtid.
• Geografiskt avstånd. Att sitta som företag och arbeta i samma lokaler som den externa organisationen underlättar kontakt för frågor etcetera. Denna närhet underlättar också engagemang från organisationens sida till sina medlemmar, vilket kan skapa närmare relationer dem emellan.
• Psykologiskt avstånd. Ett stort antal medlemmar kan innebära att stora avstånd skapas inom organisationen, att sammanhållningen mellan medlemmarna blir svagare. Risken finns att man endast blir en i mängden. Ett konkret exempel skulle kunna vara en skolklass. Vi menar att en klass med 100 elever inte får lika nära band bland klasskamraterna eller mellan förhållandet lärare – elev, jämförelsevis med vad en klass på fem elever får.
5.2 Vad erbjuds för externt stöd?
Vi har funnit att båda organisationerna försöker skapa bättre förutsättningar för företag. Det de erbjuder sina medlemmar/inkubatorföretag skiljer sig dock något åt mellan organisationerna. Inova arbetar på ett tydligare sätt gentemot sina inkubatorföretag. Företagarna har en betydligt bredare uppgift vilket gör det svårt att få alla företag att känna sig viktiga inom organisationen. Eftersom Inova är inriktade mot ett fåtal nyetablerade företag medan Företagarna riktar sig mot alla etablerade företag så är detta ingen överraskning. Det vi har märkt att organisationerna har gemensamt är att de båda syftar till att skapa nätverk och erbjuda rådgivning till sina medlemmar/inkubatorföretag. När ett företag startas upp är dock den ekonomiska faktorn avgörande. Inova skiljer sig därför här från Företagarna eftersom de kan erbjuda kostnadsfri vägledning, praktiska lösningar och visst ekonomiskt stöd. Vid ett etablerat företag blir lagtexter och andra bestämmelser mer intressanta för företagen. Företagarna skiljer sig därför från Inova i att de för en påverkan mot både offentlig och privat sektor.
Linde och Lundberg (2007) tar upp att olika externt stöd sökes av företag beroende på i vilken utvecklingsfas företaget befinner sig i. Inkubatorföretagen på Inova befinner sig i de faser som Linde och Lundberg benämner som förberedelsefasen och uppstartsfasen. De menar att företag i förberedelsefasen söker hjälp med finansiering, bärande affärsidé och en hållbar affärsplan. De i uppstartsfasen riktar sig mer mot att bygga ett nätverk, att knyta framtida affärskontakter. Vi har märkt att det är precis dessa områden som inkubatorföretagen är intresserade av, i enlighet med Linde och Lundberg (2007), det vill säga främst mjuka effekter. Medlemmarna av Företagarna befinner sig i etableringsfasen och tillväxtfasen. Sådana företag söker kompetensutveckling, möjligheter för att ta sig in på nya marknader och avancerad rådgivning som exempelvis inom skattefrågor. Vi anser att även detta stämmer överens med vad som framkommit från Företagarnas medlemmar under intervjuerna, att det är de tjänster som Företagarnas medlemmar söker.
5.3 Vad har inkubatorföretagen/medlemmarna för inställning till Inova/Företagarna?
Utav de olika områdena som Inova erbjuder hjälp inom ansågs deras förmedling av ett nätverk vara deras främsta styrka. Den främsta svagheten var dock att de inte har tillräckligt med tid till övers för inkubatorföretagen. Bland det som Företagarna erbjuder ansågs deras påverkan som den främsta styrkan medan deras engagemang för medlemmar beskrevs som den främsta svagheten.
Vidare så upplever vi inte att Inova karaktäriseras av de statliga drag som förekommer inom statliga stödorganisationer till småföretag. Inkubatorföretagen menar att de har förtroende för Inova. De anser dessutom att Inova är kvalificerade för sitt arbete då de har erfarenhet inom många områden, en bred kompetens. De anses heller inte uppträda byråkratiskt, med undantag i vissa fall. Vi kan inte heller se några statliga drag i Företagarnas fall, även om detta var föga överraskande eftersom Företagarna inte är statligt ägda.
Slutligen vill vi avrunda inställningen till Inova och Företagarna som så att inkubatorföretagen anser sig vara nöjda med vad Inova presterar medan medlemmarna inom Företagarna är av en något mindre positiv karaktär. Anledningen till hur de ställer sig i den frågan beror på vad de förväntat sig få ut av organisationens stöd. Vi ser därmed att Inkubatorföretagen vid Inova har fått sina förväntningar besvarade till en högre grad än vad Företagarnas medlemmar har fått. G. Larsson säger att han ser ”ingen nytta av Företagarna” i sin organisation och planerar att lämna Företagarna. Med detta i åtanke anser vi att sett ur medlemmarnas perspektiv tror vi Inova fyller ett större syfte för inkubatorföretagen än vad Företagarna gör för sina medlemmar.
6. Förslag till fortsatta studier
I detta sista kapitel vill vi presentera förslag till fortsatta studier.
Förslag på fortsatta studier
Under tiden som uppsatsen tagit form så har vi funnit att det har gjorts viss efterforskning av extern finansiering i småföretag. Studier angående extern rådgivning finner vi dock som ett relativt outforskat område. Vi anser att det därför finns ett intresse i att fortsätta titta djupare och bredare på vad det finns för fler organisationer som erbjuder stöd speciellt till småföretag på både lokal och regional basis. Det kan vara av intresse att se om deras medlemmar anser sig behöva hjälpen och stöttningen de får eller om de inte kan motivera den kostnad eller arbetsinsats som det krävs från företagarnas sida. Vidare skulle det vara intressant att se om det är någon speciell typ av företag eller företag inom någon specifik bransch som söker sig till extern stöttning. De som kanske behöver hjälpen mest kanske inte har möjlighet att ta den till sig vilket skulle kunna ses vidare som ett problem att undersöka.
Litteraturförteckning
Alvesson, M. (1993). Organizations as Rhetoric: Knowledge Intensive Firms and the Struggle with Ambiguity. Journal of Management Studies, [Elektronisk], 30 (6), 997-1015.
Andresen, R. (2002). Sociala nätverk, grupper och organisationer – praktiskt arbete och
teoretisk reflexion. Stockholm: Natur och Kultur.
Arbets- och miljömedicin (2008):
http://www.ammuppsala.se/default.asp?headId=5&pageId=120 (2008-11-04) Boter, H. & Lundström, A. (2005). SME perspectives on business support services: The role of company size, industry and location. Journal of Small Business
and Enterprise Development, [Elektronisk], 12 (2), 244-258.
Chisnall, P. (1997). Marketing Research. Europe: McGraw- Hill Companies. Clark, T. (1995). Managing Consultants: Consultancy as the Management of Impressions. Buckingham: Open University Press.
Curran, J. & Blackburn, R.A. (2000). Panacea or White Elephant? A Critical Examination of the Proposed New Small Business Service and Response to the DTI Consultancy Paper. Regional Studies, [Elektronisk], 34 (2), 181-206.
Curran, J. (2000). What is small business policy in the UK for? Evaluation and assessing small business policies. International Small Business Journal, 18 (3), 36-50. Dalley, J. & Hamilton, B (2000). Knowledge, Context and Learning in the Small Business. International Small Business Journal, [Elektronisk], 18 (3), 51-93.
Ejlertsson, G. (1996). Enkät i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur:
Företagarna (2008): http://www.foretagarna.se/ (2008-11-29)
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metode. Lund: Studentlittertur.
Inova (2008):
http://www.inova.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=27&Item id=46 (2008-11-29)
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, J. K. (1993). Intervju- konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur. Johannisson, B. (2005). Entreprenörskapets väsen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, A.W. (1997). Att förstå rådgivning till småföretagare. Bjärred: Academia adacta.
Karlstads kommun (2008)
http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/FDDFC04CFB 2A3E10C125744F00247527 (2008-12-16)
Linde, O., Lundberg, M. (2007). Stöd för nyföretagande i Karlstadsregionen. SWECO EuroFutures.
Lundahl, U. & Skärvad, P.H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.
Major, E.J. & Cordey-Hayes, M. (2000). Enganging the Business Support Network to Give SMEs the Benefit of Foresight. Technovation, [Elektronisk], 20 (11), 589-602.
Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal
Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, [Elektronisk], 83 (2), 340-363.
Mole, K. (2002). Business Advisers’ Impact on SMEs: An Agency Theory Approach. International Small Business Journal, [Elektronisk], 20 (2), 139-162. Ramsden, M. & Bennett, R.J. (2005). The benefits of external support to SMEs. “Hard” versus “soft” outcomes and satisfaction levels. Journal of Small Business and
Enterprise Development, [Elektronisk], 12 (2), 227-243.
Regeringskansliet (2008): http://www.regeringen.se/sb/d/5709/a/88123 (2008-11-04)
Shane, S. A. (1998). Making New Franchise Systems Work, Research Notes.
Strategic Management Journal, [Elektronisk], 19 (7), 697-707.
SOU 1972:78. Företagsservice för utveckling av mindre och medelstora företag : betänkande /
avgivet av Delegationen för de mindre och medelstora företagen. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
SOU 1996:69. Kompetens och kapital: betänkande / av Företagsstödsutredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Statens kvalité- och kompetensråd (2003). Nätverk för lärande och utveckling – Den här
boken ger svar på frågan: varför nätverk? Statens kvalité- och kompetensråd.
Svensson, L., Jakobsson, E. & Åberg, C. (2001). Utvecklingskraft i Nätverk – om
lärande mellan företag. Stockholm: Santérus.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber. Trost, J. (2005). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.