Studiens syfte var att synliggöra förskolepersonalens inställning till IKT-verktyg samt deras uppfattning om barns IKT-användning i förskolan. Ipad är det IKT-verktyg som dominerar i användningen hos både barn och personal på förskolan, tätt följt av pro- jektor. Variationen mellan olika IKT-verktyg uppstår utifrån barngruppens behov och efterfrågan, och de olika IKT-verktygen används i sociala samspel nästan dagligen på förskolan. De populäraste aktiviteterna där IKT-verktyg används i förskolan, är att lyssna på musik eller genomföra en sagostund med barnen. Förskolepersonalen ser användningen av IKT-verktyg i förskolan som något positivt och utvecklande. Vidare skattar de sin kompetens i huvudsak som måttlig eller god, de instämmer delvis eller i hög grad till att de får möjligheten till kompetensutveckling på arbetsplatsen gällande digitalisering. Slutsatsen av studien belyser vikten av det kollegiala lärandet inom digitalisering, mellan de två yrkesprofessionerna. Utbytet av erfarenheter och kunskaper kring IKT-verktyg kan bidra till att främja barns digitala kompetens och stödja dem till att bli framtidens digitala samhällsmedborgare.
7.1 Förslag på fortsatt forskning
Vid bearbetning av studiens datainsamling och sökning av tidigare forskning upp- täcktes nya infallsvinklar för fortsatta studier. Ett intressant område är att fördjupa sig i de olika generationer som finns, utöver Generation Alpha, i förskolan bland förskole- personal, barn och vårdnadshavare. En tanke som uppstod är att förskolan är en arena där många olika åldersskillnader möts, och hur det i sin tur kan påverka barns digitala kompetensutveckling. Vilka olika kompetenser synliggörs mellan de olika genera- tionerna? Vilken attityd speglar de olika generationerna kring digitalisering, i relation till barns utveckling och lärande? Finns det någon likhet eller skillnad, i så fall varför? Ett annat intressant område efter denna kvantitativa studie, är att utveckla och fördjupa sig ytterligare i studien, genom att intervjua eller observera förskolepersonal i samspel med barn och IKT-verktyg. Varför är Ipad det IKT-verktyg som är mest efterfrågat? Hur erbjuds andra IKT-verktyg i barngruppen för att skapa en variation? Vilka IKT-verktyg tycker barnen om att använda och varför? Samt hur tillämpar sig barn nya digitala kunskaper i förskolans miljö? Genom att genomföra en kvalitativ
studie kan man få en djupare inblick i hur förskolepersonalens praktiska arbete genomförs med IKT-verktyg i samspel med barngruppen. Vilket i sin tur kan leda till en inblick i hur barns adekvata digitala kompetens uppfylls på förskolan.
Referenslista
Arucaj Ferizi, C., Einestam, J., Freiman, M., Frimodig, E., Jelacic, A., Judit, U., Kaill, K., Karis, E., Lehto, L., Lundgren, K., Melin, J., Roth, C., Rubenson, E., Stenholtz, A., & Swende, H. (2019, 27 februari). Små barn behöver inte mer skärmtid.
Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/a/7lrpB8?refpartner=link_copy_app_share
Bruce, B., & Riddersporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I S. Kjällander, B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 41 - 63). Natur & Kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Dunkel, E. (2019). I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. I S. Kjällander, B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 283 – 299). Natur & Kultur.
Dunkel, E. (2020). Skärmtid är ingenting. I E. Kyrk Seger (Red.), Digitalt meningsskapande i förskolan (s. 39–53). Lärarförlaget.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken. Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur.
Enochsson, A-B., & Forsling, K. (2021). Digitala medier och verktyg i förskolan. I A. Löfdahl Hultman, K. Ribaeus (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 97–108). Liber.
Enochsson, A-B., & Ribaeus, K. (2020). “Everybody has to get a Chance to Learn”: Democratic Aspects of Digitalisation in Preschool. Early Childhood Education Journal, 24(3), https://doi.org/10.1007/s10643-020-01117-6
Fleer, M. (2017). Digital role-play: The changing conditions of children’s play in preschool settings. Mind, Culture, and Society, 24(1), 3–17.
https://doi.org/10.1080/10749039.2016.1247456
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling – Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3–4), 152–170.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2462/2241
Kjällander, S. (2019, 28 februari). Digitala verktyg behövs – för våra barns bästa. Aftonbladet.
Läroplanen för förskolan. (2018). Skolverket.
Löfdahl Hultman, A. (2021). God forskningssed – regelverk och etiska
förhållningssätt. I A. Löfdahl Hultman, K. Ribaeus (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 31–41). Liber.
Magen-Nagar, N., & Firstater, E. (2019). The Obstacles to ICT Implementation in the Kindergarten Environment: Kindergarten Teachers’ Beliefs. Journal of Research in Childhood Education, 33(2), 165 -179.
https://doi.org/10.1080/02568543.2019.1577769
McCrindle. M., & Fell, A. (2020). Understanding Generation Alpha. McCrindle Research Pty Ltd. https://mccrindle.com.au/wp-
content/uploads/reports/Understanding-Generation-Alpha-Report-2020.pdf Moberg, E. (2021). Teori som analysverktyg i uppsatsarbete – digitala medier i
förskolan. Natur & Kultur.
Niss, G., Valsö, M., Victorin, Å., & Wester, M. (2019, 28 augusti). Ogenomtänkta reformer riskerar barns hälsa. Dagens Samhälle.
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/ogenomtankta-reformer- riskerar-barns-halsa/
Palaiologou, I. (2016) Teachers’ dispositions towards the role of digital devices in play-based pedagogy in early childhood education. Early Years - An
International Research Journal, 36(3), 305-321. https://doi.org/10.1080/09575146.2016.1174816
Pedersen, P. (2015). Delaktighet och digitala resurser – Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden (Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik, 60) [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. Stockholm University Publications Electronic Archive.
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1391351&dswid=5829 Regeringsbeslut U2017/04119/S. Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f 3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
SFS 2010:800. Skollagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4041
Skolverket. (2021, 26 mars). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan.
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/forskolan
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Läroplanen och förskolans undervisning – ett forskningsperspektiv. I S. Sheridan., & P. Williams (Red.), Undervisning i
förskolan – en kunskapsöversikt (s. 20–28). Skolverket.
SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden – digital kompetens.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2015/03/sou-201528/
SOU 2015:91. Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-
utredningar/2015/12/sou-201591/
Säljö, R. (2015). Lärande - En introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Walldén Hillström, K. (2020). I samspel med digitala medier - Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker (Uppsala Studies in Education No 141) [Avhandling, Uppsala universitet]. Uppsala universitets publikationer. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-408910
World Health Organization. (2019). To grow up healthy, children need to sit less and play more. https://www.who.int/news/item/24-04-2019-to-grow-up-healthy- children-need-to-sit-less-and-play-more
Åström, I. (2020). Adekvat digital kompetens – varför, vad, hur och när?. I E. Kyrk Seger (Red.), Digitalt meningsskapande – i förskolan (s. 55–75). Lärarförlaget.