Med utgångspunkt från frågan om pedagogernas förutsättningar och hinder verkar det största hindret vara tiden som det är stor brist på, enligt vad som setts i litteraturen, för att lära känna varandras pedagogiska synsätt och arbetssätt eller metodisk samsyn. Olika arbetssätt och en gemensam grundsyn är också hinder i sin tur därför att de ser olika på utveckling och
inlärning vilket gör att de strävar mot olika mål. Den formella samverkan finns det avsatt tid till att men där finns inte tid vare sig till det som pedagogerna behöver diskutera eller till att argumentera hur de valt att lägga upp skolarbetet när de arbetar i arbetslag. Rektorns stöd till pedagogerna är inte stort vilket påverkar samarbetet negativt. Trots att förskollärarna och
lärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sitt samarbete med varandra så är det bra att de försöker lära sig så mycket som möjligt om varandras stadier. För att samverkan mellan dessa pedagoger ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen behandlat, för samverkan finnas och hinder övervinnas.
Med tanke på de svar som frågeställningarna gett så skulle det vara intressant att undersöka vad man skulle kunna göra ytterligare för att underlätta pedagogernas samarbete. Ett problem ligger i systemets strukturella villkor, att pedagogerna behöver få ersättning för extra mötestid så att de får möjlighet att lära sig mer om varandras verksamheter. En framtida
forskningsfråga kan handla om organisationens uppbyggnad, om vad skolledningen konkret kan göra för pedagogernas samarbete. Att undersöka hur dagens läraraspiranter skulle vilja att utbildningen förändras så att förskollärarnas och lärarnas samverkan i grundskolan blir ännu bättre. Frågeställningarna i denna uppsats skulle kunna användas för att göra en intervju bland förskollärarna och lärarna i förskolan och grundskolan.
Avslutningsvis gör jag en reflektion om samverkan mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Jag började med att tala om mitt intresse för kommunikationen mellan
förskollärare och lärare och anser att de ska ha en god kunskap om varandras arbetssätt. Även om de inte arbetar tillsammans så ska de utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra under den formella samverkan. Att förskollärarna och grundskollärarna trots detta har svårt att närma sig varandra kan vara att utbildningen tidigare varit olika för förskollärare och
grundskollärare och även gymnasielärare. Nu är ju grundutbildningen lika för alla lärare och många ämnen likaså men det skulle kunna startas kurser som behandlar denna samverkan och som behandlar utvecklingspsykologiska och inlärningspsykologiska frågor.
Att det största hindret för samverkan att tiden inte räcker till kan man nog inte göra så mycket åt därför att då måste arbetstidsavtalen ses över. Under den tid som den formella samverkan sker tycker jag att man skulle kunna skära ner på andra frågor till förmån för mer pedagogiska frågor som rör samverkan mellan de båda verksamheterna. Det gäller bara att få stöd av skolledningen och argumentera för det.
REFERENSER
Ahlstrand, Elisabeth (1995): Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor. Studier av
fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Linköping: Linköping Studies in Education and
Psychology, 43.
Boström, Ann-Kristin (1999): Samarbete i skolan. Implementering av nya måldokument i
skolan. En fallstudie. FoU-rapport 1999:25.
Stockholm: Socialtjänstförvaltningen. Forsknings- och utvecklingsenheten.
Bonniers svenska ordbok (1983). Stockholm: Bonnier fakta
Davidsson, Birgitta (2002): Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och
grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 174.
Ds 1997:10. Samverkan för utveckling.
Ejvegård, Rolf (1993, 1996): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson, Gunilla (1993): Integration förskola, skola, fritidshem – utopi och verklighet. Ett försök att skapa en annorlunda skola i en traditionell miljö.
Stockholm: HLS Förlag.
Förskola-skola-kommittén (1982): På väg mot samma mål: förskola-skola i samarbete/
Förskola-skola-kommittén (U 1981:01)
Stockholm: Liber Distribution.
Gran, Birgitta (1982): Från förskola till grundskola. Villkor för barns utveckling i åldrarna
kring skolstarten.
Haug, P. (1992): Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational
programme for 6-year-olds (1986-1990) and the subsequent reform. Stockholm: HLS
Förlag.
Jancke H. & Johansson I.: Mellan förskola och skola, Erfarenheter från
sexårsverksamheter i Stockholm. FOU-rapport 1995:9. Socialtjänsten,
Stockholm.
Johansson, Inge: Samarbete, effektivitet, kvalitet – integrerade verksamheter för sexåringar,
skola och fritidshem. FoU-rapport 1999:5. Stockholm: Forsknings- och
utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Johansson, Inge: Innehållet i den nya skolan – erfarenheter från verksamheter som innehåller
förskoleklass, skola och fritidshem. FoU-rapport 2000:8. Stockholm: Forsknings- och
utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, Tage (1979): Förskola-grundskola i samverkan. Förutsättningar och hinder. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 33.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Munkhammar, Ingmarie (2001): Från samverkan till integration. Arena för gömda
motsägelser och förgivet tagna sanningar. En studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan.
Luleå: Institutionen för Lärarutbildning. Centrum för forskning i lärande, 2001:15
Prop 1975/76:39. Skolans inre arbete.
Sigurdsdotter Wiechel, Anita (1994): Erfarenheter från lokala utvecklingsprojekt angående
samverkan mellan förskola och skola. En expertbilaga ur Betänkande av utredningen om
förlängd skolgång SOU 1994:45 ss 453-486. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik Lärarhögskolan nr 812.
Skollagen (SFS 1985:1100)
Skolverket (1998): Integration mellan barnomsorg och skola. Beslut, genomförande och
ekonomiska konsekvenser i tolv kommuner.
Stockholm: Liber Distribution.
SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det
svenska skolväsendets utveckling.
SOU 1967:8. Familjeberedningen. Samarbete barnstuga – grundskola.
SOU 1972:27. Barnstugeutredningen.
SOU 1974:53. Utredningen on skolans inre arbete, SIA-utredningen.
SOU 1985:22. Förskola-skola. Betänkande av förskola-skola-kommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1997:21. Barnomsorg och skolakommittén, BOSK.
SOU 1994:45. Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Betänkande av Utredningen om förlängd skolgång. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1997:21. Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes.
SOU 2000:8. Innehållet i den nya skolan. Erfarenheter från verksamheter som innehåller förskoleklass, skola och fritidshem. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen. Forsknings- och utvecklingsenheten.
SOU 2001:5. Det rör på sig. Hur gick det när förskoleklass, skola och fritidshem möttes?
Erfarenheter från ett forskningsprojekt. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen. Forsknings-
och utvecklingsenheten.
Söderlund, Anita (2000): Barn i skola och fritidshem. En studie kring samverkan. Göteborg : HLS Förlag, Studies in Educational Sciences,22.
U 1981:01. Förskola-skola-kommittén.
Wiechel, Anita (1981): Olika personalgruppers åsikter om barn i förskola och på lågstadium. Lund: LiberLäromedel.
Dokument från Internet
Skurupsposten (20041210)
http://www.fhsk.skurup.se/skurupsposten/skurupsposten10dec.pdf (Hämtad 2005-12-09)
Svenska Akademiens Ordbok (Senast uppdaterad 2005-05-18) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (Hämtad 2005-12-09)