7. Diskussion
7.3 Slutsats och fortsatt forskning
Undervisningsplanering ur ett inkluderande perspektiv är ett komplext ämne som inbegriper en rad olika aspekter med dilemman på olika nivåer att ta ställning till. Syftet med studien är att tillföra kunskap om vilka uppfattningar svensklärare har om sin planering och utvärdering av inkluderande undervisning och huruvida de uppfattar dilemman i samband med inkluderande undervisning. Vår studie bekräftar till stor del de slutsatser som framkommer i internationella studier samt i de få svenska studier som finns inom fältet. På så sätt kan vår studie sägas bidra till att stärka en redan existerande bild av inkluderande
undervisning och ytterligare fördjupa bilden av inkluderande undervisning under svenska förhållanden.
Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv indikerar vår studie att svensklärarna inte har ett utvecklat, professionellt och ämnesdidaktiskt språk när de talar om sin undervisning. Detta kan tyda på att den allmänpedagogiska ämneskompetensen brister vilket kan försvåra arbetet mot inkluderande svenskundervisning. Enligt Ahlberg (2015) är specialpedagogikens uppdrag att skapa villkor och förutsättningar som främjar elevers lärande och delaktighet. Ett första steg i en inkluderingsprocess där allmänpedagogik och specialpedagogik möts är att skapa förutsättningar för att lärare ska kunna sätta ord på sin undervisning i kollegiala samtal. Utan ett gemensamt professionellt språk är det svårt att utveckla undervisningen. Det vore därför intressant att ytterligare undersöka det professionella ämnesdidaktiska språket i förhållande till inkluderande svenskundervisning genom exempelvis fallstudier där ett ämneslag följs i sina diskussioner, planeringar samt i undervisningen.
Resultatet visar att specialpedagogers och speciallärares kunskap värderas högt hos lärarna. De önskar ökad tillgång till egen specialpedagogisk fortbildning men också ökat stöd av speciallärare/specialpedagog med fördjupad specialpedagogisk kompetens i klassrummen. I framtida studier skulle det vara givande att studera hur specialpedagoger/speciallärare uppfattar sin roll i förhållande till att utveckla inkluderande undervisning i skolan.
Så länge elever inte kan tillgodogöra sig undervisningen och därmed inte lyckas nå målformuleringarna i styrdokumenten behövs fortsatt forskning samt arbete i skolpraktiken för att utveckla förståelse för hur inkluderande svenskundervisning skapas.
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik I Ideologi, Teori Och Praktik: Att Bygga Broar. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Almqvist, Lena, Malmqvist, Johan, & Nilholm, Claes (2015). Vilka stödinsatser främjar
uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Vetenskapsrådets rapporter.
Armstrong, Derrick, Armstrong, Ann Cheryl, & Spandagou, Ilektra Inclusion: By Choice or by Chance? International Journal of Inclusive Education 15, no. 1 (2011): 29-39.
Ainscow, Mel, Tony Booth, & Dyson, Alan (2006). Improving Schools, Developing
Inclusion. London: Routledge.
Avramidis, Elias & Norwich, Brahm (2002). Teachers’ attitudes towards
integration/inclusion: a review of the literature. European Journal of Special Needs
Education, 17(2), 129-147.
Boyle, Christopher, Topping, Keith, & Jindal-Snape, Divya. Teachers’ Attitudes towards Inclusion in High Schools. Teachers and Teaching, 2013, 1-16.
Brodin, Jane. & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm. Liber
Cameron, David Lansing. Teacher Preparation for Inclusion in Norway: A Study of Beliefs, Skills, and Intended Practices. International Journal of Inclusive Education 21, no. 10 (2017): 1028-044.
Capp, Matthew James. The Effectiveness of Universal Design for Learning: A Meta-
Analysis of Literature between 2013 and 2016. International Journal of Inclusive Education
21, no. 8 (2017): 791-807.
Corbett, Jenny. Teaching Approaches Which Support Inclusive Education: A Connective Pedagogy. British Journal of Special Education 28, no. 2 (2001): 55-59.
De Boer, Anke, Pijl, Sip Jan, and Minnaert, Alexander. Regular Primary Schoolteachers' Attitudes towards Inclusive Education: A Review of the Literature. International Journal of
Inclusive Education 15, no. 3 (2011): 331-53.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dunne, Linda. Discourses of Inclusion: A Critique. Power and Education 1, no. 1 (2009): 42-56
Emanuelsson, Ingemar (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I JanTøssebro, (red.).
Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas, and Robert Thornberg (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Ferguson, Dianne L. International Trends in Inclusive Education: The Continuing Challenge to Teach Each One and Everyone. European Journal of Special Needs Education 23, no. 2 (2008): 109-20.
Florian, Lani, and Black-Hawkins, Kristine (2011). Exploring Inclusive Pedagogy. British
Educational Research Journal, 37(5), 813-828.
Gibbons, Pauline, Sandell Ring, Anniqa (2016). Stärk språket, stärk lärandet : Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (4.,
uppdaterade uppl. / översättning: Kristina Aldén ; granskning: Anniqa Sandell Ring. ed.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gidlund, Ulrika (2018). Why teachers find it difficult to include students with EBD in mainstream classes. International Journal of Inclusive Education, 22(4), 441-455.
Gunnþórsdóttir, Hermína, and Jóhannesson, Ingólfur Ásgeir. Additional Workload or a Part of the Job? Icelandic Teachers' Discourse on Inclusive Education. International Journal of
Inclusive Education 18, no. 6 (2014): 580-600.
Hattie, John A. C. (2008) Visible Learning: A Synthesis of over 800 Meta-analyses Relating
to Achievement. London: Routledge.
Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan (4., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Kotte, Elaine. (2017). Inkluderande undervisning: Lärares uppfattningar om
lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. (Doctoral
thesis, Malmö Studies in Educational Sciences) Malmö: Malmö högskola.
Kugelmass, Judy W. Collaboration and Compromise in Creating and Sustaining an Inclusive School. International Journal of Inclusive Education 5, no. 1 (2001): 47-65.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.
Mintz, Joseph, and Wyse, Dominic. Inclusive Pedagogy and Knowledge in Special
Education: Addressing the Tension. International Journal of Inclusive Education 19, no. 11 (2015): 1161-171.
Molbaek, Mette. Inclusive Teaching Strategies – Dimensions and Agendas. International
Journal of Inclusive Education, 2017, 1-14.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund. Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i ”behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes, Göransson, Kerstin. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? FOU-rapport, skriftserie 3. Hämtad från www.spsm.se
Nilholm, Claes & Malmqvist, Johan. (2014). Forskarrapport. Särskilt stöd och kunskapsmål. Bilaga 4 i Fristående skolor för elever i behov av särskilt stöd – en kartläggning. Stockholm: Skolverket.
Norwich, Brahm and Ann Lewis. How Specialized Is Teaching Children with Disabilities and Difficulties? Journal of Curriculum Studies 39, no. 2 (2007): 127-50.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå
framgång med alla elever. Stockholm: Liber
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans-kvalitativa metoder i samhällskunskap. Lund. Studentlitteratur.
SFS. Skollag. 2010:800. Stockholm. Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2012). Kvalitetsgranskning 2012:1. Rektors ledarskap. Med ansvar för
den pedagogiska verksamheten. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2018). Hämtad 2018-06-02, från https://www.skolverket.se/kompetens-och- fortbildning/larare/specialpedagogik-for-larande-en-kompetensutveckling-for-alla- grundskollarare-1.251359#specped
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Spratt, Jennifer and Florian, Lani. Inclusive Pedagogy: From Learning to Action. Supporting Each Individual in the Context of ‘everybody’. Teaching and Teacher Education 49 (2015): 89-96.
Uljens, Michael (1997). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I M. Uljens (Red.), Didaktik – teori, reflektion och praktik (s.166-197). Lund: Studentlitteratur.
Van De Putte, Inge & Elisabeth De Schauwer (2015). ”Becoming a Different Teacher…” Teachers' Perspective on Inclusive Education. International Journal of Whole Schooling,
11(1), 245-264.
Van Reusen, Anthony K., Shoho, Alan R., and Barker, Kimberly S. High School Teacher Attitudes toward Inclusion. High School Journal 84, no. 2 (2001): 7-20.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.