Syftet med den här uppsatsen har varit att diskutera och undersöka på vilka sätt hållbar utvecklingen implementeras i undervisning, samt vilka möjligheter och utmaningar lärare möter i arbetet med det.
Lärare har haft olika typer av utmaningar kring undervisningen i hållbar utveckling, speciellt då det är otydligt och vagt vad det är som ska undervisas inom hållbar utveckling. Forskarna har undersökt olika lärosätt för att se vilka lärosätt som fungerar bra och mindre bra. Det finns mycket fakta om hur lärarna ska lära ut, men mindre kring vad de ska lära ut i de olika ämnena, samtidigt som det uppstår en tendens att lärare talar om vad elever ska lära sig istället för hur elever ska lära sig. Lärare kan hjälpa sina elever med kunskapsutveckling för att de ska utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling, där elevernas vilja och förmåga att påverka sin och andras livsstil och levnadsvillkor. Möjligheter för lärare att gå mer djupgående om vad det är de ska lära ut inom hållbar utveckling, men även när de känner sig säkra inom området så ökar det elevernas förståelse i undervisningen, deras intresse och vilja för förändring.
Hållbar utveckling har på ett visst sätt implementerats i undervisningen i de olika länderna. Beroende på vilket land man utgår ifrån, exempelvis har Sveriges läroplan fastställt att hållbar utveckling ska vara en del i undervisningen medan Frankrikes skolor och universitet är självständiga och rektorerna väljer själva om de ska ha en undervisning som inkluderar hållbar utveckling. Skolorna i Polen har ett krav att lära ut om hållbar utveckling men lärare väljer bort detta i undervisningen, medan universiteten i Schweiz fick rekommendationer om att implementera hållbar utveckling om det inte fanns i lärarstudenternas kursplan.
Fortsatt forskning
En aspekt som kom till under arbetet är vidare forskning inom detta område. Det hade varit intressant att forska vidare kring ett land, inom EU:s gränser, som sägs applicera hållbar utveckling i undervisning enligt dess läroplan, för att sedan ta reda om de uppfyller det som står i läroplanen eller om de avviker från läroplanen och varför det avviker. Det som kan vara intressant att ta med i samma studie är att forska kring om ett icke EU-land implementerar hållbar utveckling i undervisning och på vilket sätt. Därmed skulle man kunna jämföra om det finns skillnad och likheter mellan implementeringen av hållbar utveckling i ett EU-land och ett
icke EU-land. Då vi fann väldigt få skrivna forsknings artiklar kring ämnet så lär det gynna mer om man går ut på fält observation och forskar kring detta ämne, samtidigt som man får uppleva det.
”En utveckling som ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”64 är definitionen av hållbar utveckling som togs fram
i Brundtlandkommissionen. Kommande generation behöver ha en klar undervisning genom olika undervisningsformer för hållbar utveckling, implementering av hållbar utveckling som tema inom olika ämnen skulle medföra en utökad förståelse kring ämnet. Som tidigare nämnt bidrar handlingskompetens bland lärare till en konkretiserad undervisning för hållbar utveckling, där man ökar förståelsen och elever samt studenters kunskaper kring området. Att göra hållbar utveckling till ett ämne skulle även det kunna underlätta även för lärare, det krockar inte med deras ämnesområden utan istället så blir det ett obligatoriskt ämne som exempelvis matematik, svenska och engelska.
Våra kommande generationer står inför en utmaning med en icke hållbar värld, och därmed behövs det en konkret plan på vad och hur hållbar utveckling ska undervisas.
Referenser
Albareda-Tiana, Silvana. Vidal-Raméntol,Salvador& Fernández-Morilla, Mónica.
“Implementing the sustainable development goals at University level.” International Journal
of Sustainability in Higher Education Vol. 19 No. 3, 2018
Almers, Ellen. Handlingskompetens för hållbar utveckling – tre berättelser om vägen dit. Doktorsavhandling i didaktik, School of Education and Communication. Jönköping Universitet. Dissertation No.6, 2009.
Andrews, Anna Lena. Granath, Berith. FN – fakta. Hållbar utveckling .nr 2/12. Hämtat från:
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
[2019-12-01]
Borg, Carola. Gericke, Niklas. Höglund, Hans-Olof & Bergman, Eva. The barriers encountered by teachers implementing education for sustainable development: discipline bound differences and teaching traditions. Research in Science & Technological Education, 30:2, 2012.
Corney, Graham. Education for Sustainable Development: An Empirical Study of the Tensions and Challenges Faced by Geography Student Teachers, International Research in
Geographical and Environmental Education, 15:3, 2008: 224-240
Hensley, Nathan.Educating for sustainable development: Cultivating creativity through mindfulness. Journal of Cleaner Production. Vol.243, 2020.
Långström, Sture & Vitra, Arja. Samhällskunskapsdidaktik – Utbildning i demokrati och
samhällsvetenskapligt tänkande. Studentlitteratur: Lund, 2016
Mironenko, Olga. Lucas, Paul,L. Tasasova, Natalia. Zlinszky, Janos. Why do we need them?
Missimer, Merlina & Connell, Tamara. Pedagogical Approaches and Design Aspects to Enable Leadership for Sustainable Development.Sustainability: The Journal of Record. Vol
5 No.3, 2012:172-181
Naturskyddsföreningen. Hämtat från: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-
gor/klimat/konsekvenser-global-uppvarmning [2019-11-29]
Ocetkiewicz,Iwona. Tomaszewska, Barbara & Mróz, Anna. Renewable energy in education for sustainable development. The Polis experience. Renewable and Sustainable Energy
Reviews. Vol 80, 2017:92-97.
Robin, Vincent. Pache, Alain. Perpignan, Catherine & Dessagne, Denis. (2017) Serious games to promote Education for Sustainable Development, a French and Swiss
experimentation. 2017 IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON) 2017:806-814
Sjögren, Hanna. Sustainability for Whom? The Politics of Imagining Environmental Change
in Education. Department of Thematic Studies, Linköping University, Linköping. Linköping
Studies in Arts and Science No.678, 2016.
Skolverket, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2014. SKOLFS 2010:37
Skolverket. Läroplan för gymnasieskola 2011. (SKOLFS 2011:144)
Skolverket, Utmärkelsen Skolan för hållbar utveckling. 2020
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling, hämtad 8 januari 2020.
(SOU 2004:104) Att lära för hållbar utveckling – Betänkande av kommittén för utbildning
för hållbar utveckling. 2004.