Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Konsumtionsuppsats, 15 hp | Ämneslärarprogrammet Vårtermin 2020 | LIU-IEI-FIL-G--20/02298—SE
Från tolkning till implementation
– En litteraturstudie om de globala målen för hållbar utveckling och dess
påverkan på undervisning från lärares perspektiv
From interpretation to implementation
– a literature study about the SDG goals and its
impact on teaching from teachers’ perspective
Jasmina Demirović Hana Šuta
Handledare: Karin Skill
Examinator: Per – Olof Hansson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Abstract
This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education.
The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students.
In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums.
Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching.
Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.
Förord
Detta examensarbete skrivs i utbildningen ämneslärarprogrammet med inriktning inom samhällskunskap på Linköpings Universitet i Linköping. Examensarbetet ingår i kursen 93XSH1, forskningskonsumtion, som omfattar 15 högskolepoäng.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Karin Skill som har med sitt stora engagemang bidragit med värdefulla synpunkter i studien, konstruktiv kritik samt god stöttning genom uppsatsprocessen.
Jasmina Demirović Hana Šuta
Sammanfattning
Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling.
Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats.
De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever.
I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats.
Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem.
Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka.
Nyckelord:
Utbildning för hållbar utveckling, skola, läroplan, globala mål för hållbar utveckling, undervisning.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 8
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
1.2CENTRALA BEGREPP ... 9
1.2.1 Hållbar utveckling och Brundtlandkommissionen ... 9
1.2.2 Milleniemålen ... 9
1.2.3 Agenda 2030 och de Globala hållbarhetsmålen ... 9
1.2.4 Handlingskompetens ... 10
2. BAKGRUND ... 10
3. METOD OCH MATERIAL... 13
3.1ATT GENOMFÖRA EN LITTERATURSTUDIE ...13
3.2ATT SÖKA OCH VÄLJA UT MATERIAL ...14
3.3SÖKNING AV MATERIAL ...15
3.4MATERIAL ...16
4. RESULTAT ... 19
4.1 ESD i Sverige ... 19
4.2 Lärarutbildning och dess hinder... 21
4.3 Handlingskompetens, medvetenhet och pedagogik ... 23
4.4 Undervisning och hinder ... 26
4.5 Implementering av hållbar utveckling med handlingskompetens... 29
5. DISKUSSION ... 31
6. SLUTSATS ... 35
FORTSATT FORSKNING ...35
1. Inledning
Hållbar utveckling skall vara inkluderat i undervisning enligt svenska läroplaner och i internationella policydokument uttrycks förväntningar på implementering av hållbar utveckling som påverkar lärare men även elevens vardag. Hållbar utveckling ska integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Undervisning för hållbar utveckling ska bidra till elevers förståelse kring målen i Agenda 2030, som har 17 hållbarhetsmål, och därmed öka medvetenhet om hållbarhetsproblematik i världen. Om flera är medvetna om hur man kan påverka går det att styra mot en mer hållbar framtid. I uppsatsen undersöker vi hur hållbarhetsmålen utvecklats sedan 1992 fram till nuvarande Agenda 2030, som vi kommer att fördjupa oss i senare. Denna studie behandlar innebörden av hållbar utveckling, samt forskning om hur undervisning för hållbar utveckling implementeras i undervisningen i världen samt hur lärare och pedagogisk personal ska kunna tackla oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem med undervisning för hållbar utveckling. När det gäller undervisningen så har vi inte begränsat oss till specifika årskurser, men behandlar undervisning i högstadiet till universitet.
Som blivande samhällslärare har vi inte bara ett intresse av detta från ett vetenskapligt perspektiv utan vi ser det också som ett aktuellt tema som hela världen egentligen borde uppmärksamma. Som lärare har vi möjligheten att påverka våra elever och undervisa om hur individer och grupper kan påverka framtiden till en mer hållbar värld och därför vill vi undersöka möjligheter och utmaningar med undervisning kring hållbar utveckling. Vårt mål är att bidra till att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare, som det sägs i läroplanerna, så att de kan göra aktiva val och utveckla sitt kritisk tänkande och agera för ett bättre och mer hållbart samhälle.
1.1 Syfte och frågeställning
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka och diskutera på vilka sätt undervisning för hållbar utveckling implementeras i undervisning, och vilka möjligheter och utmaningar lärare möter i arbetet med detta. Vi kommer att undersöka detta genom att besvara följande frågeställningar:
1. På vilka sätt implementeras hållbar utveckling i undervisning? 2. Hur bedrivs undervisningen ?
3. Vilka olika möjligheter och hinder lyfts fram med att undervisa för hållbar utveckling?
1.2 Centrala begrepp
1.2.1 Hållbar utveckling och Brundtlandkommissionen
Det finns många olika tolkningar på begreppet ”hållbar utveckling”. Men den tolkning som är relevant för denna studie är tolkningen av Brundtland-kommissionen 1987, som är ”En utveckling som ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”1. Hållbar utveckling berör de tre olika perspektiven:
miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
1.2.2 Milleniemålen
Milleniemålen trädde i kraft år 2000 och gällde till 2015. De hade fortsatt fokus på hållbar utveckling och helhetssyn på olika faktorer som fred, säkerhet, fattigdom, mänskliga rättigheter, demokrati, utbildning, miljö och hälsa. De utgjordes av åtta mål för utveckling där 147 stats- och regeringschefer hade enats om att de hade ett kollektivt ansvar för en positiv utveckling.2
1.2.3 Agenda 2030 och de Globala hållbarhetsmålen
De globala hållbarhetsmålen fokuserar på alla länder i världen, inte bara på FN:s medlemsstater. Fokus ligger på att förändra situationen på 4 olika områden, avskaffande av extrem fattigdom som även bearbetades i de tidigare milleniemålen, minska ojämlikhet och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa, och lösa klimatkrisen. De globala målen är del av Agenda 2030 och är satta mellan år 2015–2030.3 På engelska förkortas de globala
hållbarhetsmålen SDG, vilket vi kommer att använda i den här uppsatsen.
1Andrews, AnnaLena & Granath, Berith. “FN – fakta. Hållbar utveckling” FN-förbundet UNA Sweden
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf, hämtad 1 december
2019
2 Milleniemålen – Så kom milleniemålen till,http://www.millenniemalen.nu/malen-2/sa-kom-malen-till/,
hämtad 13 december 2019.
1.2.4 Handlingskompetens
Handlingskompetens är ett begrepp för att förstå hur människor kan använda sin kunskap om ett område som hållbar utveckling för att bidra till att använda sina färdigheter inom området. Med kompetens så beskriver Ellen Almers i sin avhandling det som ”stärkande för viljan att agera och att engagera sig. Förmåga att kritiskt tänka och involvera sig som individ med andra i ansvarsfulla handlingar och mot-handlingar för en mänskligare/barmhärtigare värld.” 4
Handlingskompetens inom hållbar utveckling gynnar hur individer ser och agerar i världen utifrån ett hållbart förhållningssätt. Det medför att målet om undervisning för hållbar utveckling implementeras i skolvärlden på ett ESD sätt.
2. Bakgrund
I dagens värld talas det om att man ska värna om planeten, att de unga är vår framtid. I skolorna så ska lärare undervisa om samhällets utveckling så elever förstår innebörden av hur miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer i samhället påverkar varandra. Genom att undervisa elever om innebörden av hållbar utveckling, där de ska få en inblick kring miljöperspektiv, hur de ska medverka för att hindra skadlig miljöpåverkan men även ges en inblick i globala frågor. Samtidigt är det en viktig del att se det globala sammanhanget och kunna skapa internationell solidaritet, (som det uttrycks i den svenska läroplanen för gymnasie (GY11) och grundskola (Lgr11) att förbereda eleverna för samhället med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser enligt den svenska läroplanen. Men vissa studier menar att det inte finns någon policy i utbildning för hållbar utveckling, då det är upp till läraren att välja om denne vill undervisa i hållbar utveckling eller inte. Exempel på länder där denna sorts policy finns är skolorna i Polen som nämns i artikeln Sustainability for Whom? – The Politics of
Imagaining Environmental Change in Education, samt skolorna i Frankrike nämner en
oenighet i artikeln IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON). Läraren ska få undervisningen att utformas så att elever förstår vilka funktioner det finns i samhället som leder till att det kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling5.
Om vi tar ett historiskt perspektiv på hållbar utveckling var det 1983 som Gro Harlem Brundtland fick i uppdrag att leda the World Commission on Environment and Development
4 Almers, Ellen, Handlingskompetens för hållbar utveckling – tre berättelser om vägen dit. School of Education
and Communication. Jönköping Universitet. Dissertation No.6, 2009. Skolverket. Läroplan för gymnasieskola. SKOLFS 2011:144, 2011, s.3
och hitta verktyg för hur det internationella samhället ska agera effektivare kring miljöproblem, samt att hitta lösningar för att nå en hållbar värld. Arbetet presenterades för FN 1987.6 I juni
1992 var det dags igen för en konferens i Rio de Janeiro, Brasilien. Konferensen fick namnet ”Earth Summit”. Där utarbetades definitionen att all utveckling skulle vara hållbar samt att de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågorna skulle vara en stor del av allt beslutsfattande från och med nu. Resultatet blev Agenda 21, som var en plan och riktlinjer för hur man skulle skapa hållbar utveckling samtidigt som fattigdom skulle utrotas. Miljöfrågorna började uppmärksammas och eliminering av miljöhoten skulle åtgärdas, samtidigt som den globala uppvärmningen skulle börja kontrolleras.7 8 Det här skulle komma att få betydelse för
undervisningen.
Arbetet med hållbar utveckling förtydligades i Milleniemålen. De togs fram år 2000 vid ett FN-möte, där 189 nationer diskuterade hur de skulle samarbeta för ett mer hållbart samhälle. Åtta mål skrevs upp och med olika delmål, som var en prioritering för hur nationerna skulle uppnå ett hållbart samhälle till år 2015. Framför allt låg fokus på att minska extrem fattigdom och hunger, att alla barn skulle få lika utbildning, att öka jämställdheten samt att säkra en hållbar utveckling. De olika länder som medverkade vid detta FN-möte, menade att de länder som hade möjligheten skulle hjälpa andra utsatta länderna. Målsättningen var att alla länder skulle uppnå Milleniemålen tillsammans, och ett fortsatt globalt samarbete var därför aktuellt9.
Ungefär samtidigt som milleniemålen rullade i verksamhet så valde FN att arrangera ”The United Nations Decade of Education for Sustainable Development, även kallad för DESD, mellan åren 2005-2014. Där skulle man mobilisera resurser för att hjälpa till att skapa en hållbar framtid genom utbildning. Målet var att integrera regler, principer, värderingar och praktiska medel för en hållbar utveckling i alla aspekter av utbildning och undervisning. Att skapa ett medvetande i undervisningen kring miljö, ekonomi och samhällsutveckling för att öka kunskapen bland elever om deras hållbara framtid, där de ska förstå innebörden av hur de kan påverka gemensamma intresse om att skapa en god, fredlig och miljövänlig värld för dem och
6 United Nations, Report of the World Commission on Environment and Development, 1997 7 Andrews,& Granath, FN – fakta. Hållbar utveckling .nr 2/12,
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf, hämtad 1 december 2019, s. 2.
8 Naturskyddsföreningen, Den globala uppvärmningens konsekvenser,
https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/konsekvenser-global-uppvarmning, hämtad 1
december 2019
9 Mironenko, Lucas, Tarasova, Zlinszky. Why do we need them? Social Evolution & History, Vol. 14 No.2.
kommande generationer.10 I uppsatsen så kommer Education for Sustainable Development
(ESD) att användas som förkortning för utbildning för hållbar utveckling som introducerades 2004 och löpte till 2015.
När perioden för arbetet med milleniemålen var över så introducerades de Globala hållbarhetsmålen 2015, i den så kallade Agenda 2030, där FN bröt ned milleniemålen från åtta till 17 mål med 169 delmål och 230 globala indikatorer. Globala målen och Agenda 2030 anses vara den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling11. Till år 2030 ska världens
ledare med hjälp av Globala målen uppnå att: • avskaffa extrem fattigdom
• minska ojämlikheter och orättvisor i världen • främja fred och rättvisa
• lösa klimatkrisen
I den senaste läroplanen som Skolverket tog fram 2011 för gymnasiet, GY11, som är ett styrdokument för lärare, elever och lärarstudenter som vägleder arbetet i undervisning, introduceras hållbar utveckling som ett centralt begrepp i flera av de undervisade ämnena.12
Även i läroplanen Lgr11 står det att ”undervisning ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling”.13
FN:s Brundtlandkommission utarbetade på 1980-talet en definition av hållbar utveckling som “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.14 Men även om hållbar utveckling är fastställt i våra
läroplaner i Sverige så är det inte en självklarhet att det får utrymme i undervisningen. Denna uppsats behandlar på vilka olika sätt som de globala målen för hållbar utveckling implementeras i undervisning internationellt. Tidigare forskning visar på möjligheter och utmaningar samt vad vi som framtida lärare kan lära oss av det, och att vi vill hitta utmaningar
10 UNESCO. UN Decade of ESD,
https://en.unesco.org/themes/education-sustainable-development/what-is-esd/un-decade-of-esd, hämtad 1 december 2019
11Globala målen, https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ , hämtad 1 december 2019.
12 Skolverket, 2011, s 6
13 Skolverket, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2014. SKOLFS 2010:37,
s 4
14 Skolverket, Utmärkelsen Skolan för hållbar utveckling,
som verkar generella med att undervisa om eller för hållbar utveckling oavsett i vilket land läraren befinner sig.
Vid utvärderingar av Milleniemålen 2000-2015 uppnåddes inte de målsättningar på hållbar utveckling som FN satt upp, även om flera problem halverades under perioden, som exempelvis fattigdom. Mironenko diskuterar i artikeln ”Why do we need them?” med hänvisning till just milleniemålen, vilka skillnader som fanns i vilka problem och lösningar som lyftes upp. Till exempel var övergången till förnybar energi då inte ett aktuellt mål där ekonomierna växer och utveckling sker, och det finns möjlighet för miljontals människors arbetsliv att utvecklas. Om utvecklingen ökar så leder det till flera jobbmöjligheter för människor. Mironenko menar att industrin för förnybar energi kommer att öka globalt men måste öka på ett sätt där den inte skadar klimatet, miljön eller att det inte skapar politisk spänning. Det här handlar om en diskussion om ifall det är möjligt att kombinera miljöomsorg med ekonomisk utveckling och social rättvisa, på det sätt som definitionerna av hållbar utveckling lyfter fram det.15
3. Metod och material
3.1 Att genomföra en litteraturstudie
Detta examensarbete är en litteraturstudie. I början av examensarbetet gjordes en generell litteratursökning för att hitta potentiellt material för arbetet som är relevant. Med en litteraturgenomgång så visar man hur man ska välja ut och läsa på ett vetenskapligt sätt utifrån sitt intresseområde som man valt, som i detta fall är ”hållbar utveckling i undervisning”. Litteraturgenomgången behandlar tidigare publicerad forskning i olika länder. Den bidrar till en utökad förståelse kring ämnet för oss men även att vi fick fram olika perspektiv på undervisning för hållbar utveckling utifrån var studierna hade utförts, i vilka länder och hur det påverkar lärare i förhållande till elever i undervisning.
3.2 Att söka och välja ut material
Det urval av artiklar som har använts i denna studie har hämtats från databaserna ERIC, Scopus, och Google scholar och det har även gjort manuella sökningar. Den sistnämnda Google scholar är en öppen allmän databas. Men material har även hämtats från Globala hållbarhetsmålens hemsida globalamalen.se, Milleniemålen hemsida milleniemalen.nu, Unesco hemsida en.unesco.org samt läroplaner från Skolverkets hemsida, Skolverket.se. Sökning av material för arbetet började med att vi valde vissa sökord som vi använde i de olika databaserna som vi ansåg var relevanta för arbetet. När vi letade efter artiklar kring vårt ämne valde vi att begränsa oss till sökorden;
1. Hållbar utveckling. (Sustainable development) 2. Skola. (School, -s)
3. Läroplan. (Curriculum)
4. Globala hållbarhetsmålen. (SDG) 5. Undervisning. (Teaching)
Vi har även använt tilläggsorden ”in”, ”and” och ”with”.
Som uppmärksammats ovan kommer vi i uppsatsen att använda förkortningen ESD för Education for Sustainable Development, på svenska; utbildning för hållbar utveckling, som introducerades i samband med DESD 2004 och löpte till 2015.
3.3 Sökning av material
Databas Ord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
ERIC ”Sustainable development” and ”school” 1,374 17 (”Europe”) 4 1 ERIC "Sustainable Development Goals" "curriculum" "Europe" 4,566 5,616 11 3
ERIC Education for
sustainable development 4,012 1452 (“in schools") 3 3 ERIC "Sustainable Development Goals" "curriculum" 21 2 0 0 SCOPUS SDG in teaching 58 0 0 0
Google scholar sustainable development goals in school, teachers
667 000 423 000
(teaching)
33 0
Manuell sökning Handlingskompetens - - - 2
Total: 677031 430 087 51 9
I tabellen ovanför framgår de ord och begrepp vi använt oss av vid sökning i de olika databaserna. ERIC var databasen som gav oss mer material än de andra databaserna. Alla artiklar var även peer reviewed. I urval 1 så valde vi att lägga till ord som: ”in school” för att begränsa inom skolan, ”education” för att begränsa till utbildning, ”Europe” valdes för att begränsa vissa artiklar inom Europas gränser, ”teacher perspective” där lärarperspektivet är relevant samt för att kunna besvara vår frågeställning och ”teaching” i undervisning för att begränsa till uppsatsens frågeställning. Dessa ord användes för att hitta relevanta artiklar och tidigare forskning inför denna uppsats. Det gick dessvärre inte som planerat, vissa ord gav oss mer sökträffar vid vissa tillfällen. När vi addera flera av de ord vi valde, så utökade det träffarna i urval 2, vilket medförde ännu mer läsning.
Därav i Urval 2 läste vi sammanfattningar på de artiklar vi hittade relevanta från urval 1. Vi läste inte alla tusentals artiklar från Google scholar eller ERIC utan utgick utifrån de första 300 artiklarnas titlar för att kunna hitta relevanta artiklar för att sedan gå vidare till läsning av sammanfattningarna. Efter urval 2 så valde vi de artiklar som vi ansåg skulle vara relevanta för vår studie. Flera av de 51 artiklarna som vi läste sammanfattningarna i urval 3 hade liknande resultat därav valde vi 7 artiklar som var olika på sitt sätt, så som hur hållbar utveckling berörs i olika länders undervisning istället för att välja ut 3 artiklar som bara berörde Sverige, detta för att sedan kunna se likheter och skillnader i undervisning om hållbar utveckling i skolor i världen, i detta fall Europa.
Vi använde oss även av manuella sökningar som gav oss en åttonde artikel och en doktorsavhandling som vi ansåg skulle vara relevanta för denna litteraturstudie.
3.4 Material
Det material som vi valt ut som vi anser är relevant för denna uppsats är följande: “Education for Sustainable Development: An Empirical Study of the Tensions and Challenges Faced by Geography Student Teachers” (2008). Detta är en kvalitativ studie som utförts av Graham Corey, där han lyfter utmaningar som lärarstudenter i geografi tacklar. Studie relaterar till samhällskunskapen med ett geografiskt perspektiv på hur hållbar utveckling används i gymnasielärarstudenters undervisning för hållbar utveckling. I studien bearbetas intervjuer med lärarstudenterna om hur de bemöter och hanterar olika utmaningarna kring implementering av hållbar utveckling i undervisningen, deras uppfattning om hållbar utveckling, samt vad de undervisar om i förhållande till läroplaner.
I artikeln “Pedagogical Approaches and Design Aspects to Enable Leadership for Sustainable Development” (2012) analyserar Merlina Missimer och Tamara Connell hur lärare på ett pedagogiskt sätt ska applicera och använda sig av de globala målen för hållbar utveckling i undervisningen. De visar på ett flertal exempel på olika pedagogiska verktyg för att locka elevers intresse för de olika målen. Den innehåller ett ramverk för hur lärare ska planera och undervisa kring hållbar utveckling.
Ocetkiewicz, Tomaszewska och Mróz har publicerat artikeln “Renewable energy in education for sustainable development. The Polish experience” (2017). Denna studie handlar om polska
lärare i gymnasieskolor som inte är utbildade, engagerade eller medvetna om vad hållbar utveckling är och hur det används i undervisningen eller används enligt läroplanen. I studien argumenterar forskarna om hur viktigt det är med kunskap för hållbar utveckling och de globala målen från Agenda 2030 för att kunna undervisa i olika ämnen. Studien omfattar ämnen så som språk och litteratur. Språket är ett redskap för kommunikation som främjar förståelse och utveckling då det är ett mångkulturellt samhälle vi lever i, där språkinlärning är ett de facto, därmed ser vi en relevans mellan språk och samhällskunskap. Men de visar även att det är viktigt för att bidra till att förändra framtiden för eleverna på ett positivt sätt, där de nämner att utbildning bidrar till en hållbar framtid för världen. Lärare bidrar med olika verktyg för att eleverna ska kunna påverka, samt ett sätt att utveckla handlingskompetens; med förmågan att söka lösningar, diskutera och kritiskt värdera alternativ och ta beslut.
Polen har tidigare varit del utav Baltic 21 som var ett handlingsprogram, som omfattade Östersjöregionen. År 2000 valde man även att lägga till utbildning i listan över hållbar utveckling och antogs på en utbildningsministerkonferens år 2002, med namnet, Baltic 21 Education 16.
“Serious games to promote Education for Sustainable Development, a French and Swiss experimentation” (2017) Denna studie handlar om lärare i franska och schweiziska skolor. Robin, Perpignan, Pache, och Dessagne, skriver i studien om hur lärare får en omfattande utbildning, men att vissa områden som de är förväntade att undervisa om själva inte kommer med, så som hållbar utveckling. Denna studie undersöker hur lärare ska planera och utföra denna typ av undervisning för olika årskurser med fokus på hållbar utveckling. Ett projekt som heter PEERS (Student and Teacher-Researcher Social Network Partnership Project) nämns i studien som ska förbättra kvaliteten av träning för hållbar utveckling för framtida lärare genom internationella projekt som ska gynna lärarstudenter och lärare.
“The barriers encountered by teachers implementing education for sustainable development: discipline bound differences and teaching traditions” av Borg, Gericke, Höglund och Berman (2012). Denna studie berör lärare i svenska skolor. Forskarna antar ett holistiskt perspektiv på hållbar utveckling i läroplanen eller inte och hur dess tolkning ska appliceras då lärarna tolkar läroplanen som omfattar hållbar utveckling på olika sätt. Detta resulterar i att undervisningen
16 SOU 2004:104, Att lära för hållbar utveckling – Betänkande av kommittén för utbildning för hållbar
sker på ett varierande sätt beroende på lärare, ämne och skola. Även om alla ska utgå från samma läroplan så sker undervisningen på olika sätt. Lärare ser till att arbeta fram lösningar, där undervisningen ska bidra till att alla elever får samma utbildning och kunskap om de globala målen för hållbar utveckling.
“Educating for sustainable development: Cultivating creativity through mindfulness” (2019) är en artikel där Nathan Hensley argumenterar om hur lärare ska få elever att lära sig hållbar utveckling och inte bara hur de kan påverka. Då flera elever inte vet exakt vad hållbar
utveckling är utan de lär sig bara att de ska på något sätt kunna påverka, men utan handlingskompetens om område så är det svårt att påverka. Då hållbar utveckling kan kopplas till samhällskunskap som omfattar ekonomi, sociala och miljöfrågor. Hensley använder begreppet mindfulness som ett relaterat begrepp till handlingskompetens för att analysera sitt material. Det vill säga att utan mindfulness så kan ingen påverka eller agera som en god samhällsmedborgare. Det brister i undervisningen när lärare talar om vad
eleverna ska lära sig, istället ska man framför hur eleverna ska lära sig om hållbar utveckling
“Sustainable Development Goals: Why do we need them?” avMironenko, Lucas, Tasasova och Zlinszky (2015) undersöker inte specifikt undervisning utan skillnaderna mellan Milleniemålen och Globala målen. De konstaterar att Globala målen visar sig vara ett bättre alternativ än Milleniemålen för ett hållbart samhälle. I studien förklarar och beskriver forskarna hur ett hållbart samhälle ska skapas med hjälp av målen. Att en förändring har skett på många olika områden, men att miljöfrågan är fortfarande ett problem. Därför ska de Globala målen vara en riktlinje för Agenda 2030. Denna studie har vi valt att exkludera från resultat och diskussionen men är därmed inkluderad i bakgrund för en förtydliga skillnaden mellan Milleniemålen och Agenda 2030.
Sustainability for Whom? The Politics of Imagining Environmental Change in Education
(2016) är en avhandling skriven av Hanna Sjögren. Där lägger hon fram frånvaron av kritiska frågor kring hållbar utveckling. Studien granskar kritiskt hur utbildning som en institution ska utbilda goda framtidsmedborgare till att tänka och agera mot miljöförändringar. Den hållbara utvecklingens utformning i klassrummen och undervisning samtidigt som diskussion uppstår till vad utbildningen för hållbar utveckling är och vem den är för, vem gynnar den.
I avhandlingen Handlingskompetens för hållbar utveckling – tre berättelser om vägen dit (2009) behandlarEllen Almers handlingskompetens för hållbar utveckling. Målet var att bidra till kunskapsutveckling, att kunna påverka livsstil och levnadsvillkor med vilja och förmåga. Under avhandlingens gång har Almers skrivit tre berättelser om Karin, Carl och Mathilda. Tre ungdomar som vill väl för de kommande generationerna, att ge dem möjligheter till en god framtid och hur man som enskild individ kan påverka samhället.
4. Resultat
Undervisning för hållbar utveckling har inte varit så aktuell i alla länder som ingår i FN, även om FN fastslagit utbildningens nyckelroll för att kunna uppnå förändringar i det som var ett årtionde för utbildning inom hållbar utveckling mellan 2005-201417. Det är flera länder som
saknar hållbar utveckling i undervisning och det är även lärare som inte fått ta del av någon utbildning om just hållbar utveckling, vilket gör det svårt för dem att implementera den i sin undervisning. Ocetkiewicz m.fl. (2017) tar fram i artikeln att lärare i Polen som undervisar i språk och litteratur ser ett måste för implementering av hållbar utveckling i undervisningen. Undersökningen som utfördes visade även att lärare som hade gratis åtkomst till ESD material, valde att inte använda det. Varje skola i Polen ska följa idén om hållbar utveckling som tagits fram av FN, där lärare ska vara skyldiga att inkludera hållbar utveckling i undervisning.18 Även
om Polen har varit delaktig i andra policys så avviker de från att följa dessa fullt ut, så som i Baltic 21 Education. Polska lärare har valt att avvika från hållbar utveckling i sin undervisning även nu, då de inte ser sig själva som väl förberedda att kunna applicera det i sin undervisning. De är inte medvetna av behoven hållbar utveckling, samtidigt som de inte tar ansvar för dem. Även om de vet att hållbar utveckling som omfattar det ekonomiska, sociala och miljöfaktorerna är centralt i Europa och resterande världen. 19
4.1 ESD i Sverige
Som tidigare nämnt så har definitionen av hållbar utveckling ett brett spektrum, vilket lämnar utrymme att tolka den svenska läroplanen på varierande sätt. I den svenska läroplanen har alla lärare ansvar att integrera på ett holistiskt synsätt på hållbar utveckling när de gäller, ekonomi,
17Almers. 2009, s.16
18 Ocetkiewicz, Iwona et al . “Renewable energy in education for sustainable development. The
Polish experience”. Renewable and Sustainable Energy Reviews, vol 80, 2017. s.96
ekologi och sociala aspekter. Borg et al. lyfter att ett holistiskt perspektiv på hållbar utveckling sker när man använder sig av vad han kallar ett ESD-metodundervisande förhållningssätt, det vill säga att man använder sig av material som inkluderar hållbar utveckling som kan appliceras på olika ämnen. Det medför diskussioner och argumentationer samt förståelse för de globala målen20. Detta innebär att man använder sig av strategier för att utveckla kritiskt tänkande,
medverkande i beslutsfattning samt värdebaserat lärande. Utmaningar uppkommer när det holistiska perspektivet används för hållbar utveckling i undervisning. Perspektivet ifrågasätts och kritiserar när disciplinär undervisning kommer i kontakt med utomstående ramverk, då den påverkar den primära agendan i undervisningen på ett negativt förfaringssätt nämner Borg et al. Exempel på hur hållbar utveckling kan användas i naturvetenskaplig undervisning, med ett fragment av ekonomisk och social aspekt från tvärdisciplinärt ramverk i undervisningen, blir en utmaning för lärarna. Att avbryta en lärares disciplinära arbete för att använda sig av ett tvärdisciplinärt ramverk kan leda till att lärare och eleverna inte håller sig till undervisningens agenda men även där innebörden av hållbar utveckling i ämnesområden inte kan appliceras på ett korrekt sätt.21
Även i Sverige så använder man sig av ett ESD tillvägagångsätt i undervisning som beskrivs i Skolverkets regelverk. Kritiskt tänkande är ett av de viktiga begreppen i läroplanen för gymnasiet menar Skolverket. De skriver: ”Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta”22
Enligt läroplanen ska lärarna se till att eleverna utgår från målen som finns i kursplanen för respektive ämne, för att eleven ska uppnå ett fullständigt betyg samt att undervisning i de olika ämnen ska hjälpa eleverna att få perspektiv och allmän lära för att utveckla deras personliga ståndpunkt, men även att kunna koppla de olika ämnen för en bredare helhetsbild. Så arbetar även lärare i de olika ämnen med varandra i undervisning, de berör varandra och ger lärarna möjlighet till samarbeten. 23
20 Borg, Carola et al., “The barriers encountered by teachers implementing education for sustainable
development: discipline bound differences and teaching traditions”, Research in Science & Technological Education, 30:2, 2012, s.186
21 Borg et al. 2012, s.187 22 Skolverket. 2011, s.3
Även om lärare tycker att det är bra med undervisning för hållbar utveckling så ser de olika ämneslärarna det från olika perspektiv, nämner Borg. De som lär ut samhällskunskap använder sig oftast av klassdiskussioner för att elever ska kunna diskutera med varandra och dela med sig av tankar och åsikter, medan lärare i naturvetenskap oftare arbetar med faktakunskap som inte ger lika mycket utrymme till diskussion bland eleverna. Detta gör det även svårt för lärare som undervisar i naturvetenskap att utgå från ESD.24 Detta skapar utmaningar bland de olika
ämnesområden vilket leder till ett svårare samarbete mellan dem i undervisningssyfte. Lärare använder olika undervisningsmetoder för att eleverna ska vara delaktiga i undervisningen, därav sker inte bara det traditionella katederundervisning utan möjligheten till att eleverna styr en lektion visar sig vara effektivt. Eleverna ska kunna lära sig och utveckla deras demokratiska process i klassrummet, vilket är relevant i ESD där alla ska få komma till talan och uttrycka sig.25
4.2 Lärarutbildning och dess hinder
Utbildning om hur lärarstudenter ska undervisa inom hållbar utveckling behandlas av Robin i artikeln om spel för att motivera undervisning för hållbar utveckling. Fokus i artikeln är både om hur lärarstudenter upplever denna typ av metod som bra eller dålig i ett undervisningssyfte. Hon visar också hur eleverna anser denna typ av undervisningsmetod vara bra eller dålig ur lärarstudenternas perspektiv. Robin menar att barnen ska i en tidig ålder visa kännedom kring konceptet hållbar utveckling, utifrån läroplan. Eleverna ska kunna reflektera, lära sig och ges möjlighet till en djup förståelse för begreppet26.
I Frankrike är lärarutbildningen organiserad av ESPE, Graduate School of Education. ESPE arbetar med universiteten i Frankrike för att utöka lärarutbildningen med hjälp av Frankrikes ministrar inom utbildningsdepartementet i de olika regionerna. Men eftersom universiteten är självständiga, är diplomen för varje ESPE olika. Det innebär att det inte finns en enighet i utbildningen för hållbar utveckling. Utbildning för hållbar utveckling ses mer som ett alternativ och inte ett krav för lärarstudenter, då universiteten är självständiga. Det här är ett exempel på hur undervisning för hållbar utveckling ser olika ut beroende på olika system i olika länder.
24 Borg et al,. 2012, s.191 25 Ibid., 200
26 Robin, Vincent et al., “Serious games to promote Education for Sustainable Development, a French and Swiss
I Schweiz fick rektorer rekommendationer att de skulle implementera hållbar utveckling i lärarstudenters kursplaner. Dessa rekommendationer ledde till att professorer kunde undersöka om deras dåvarande kurser innehöll frågor kring hållbar utveckling27. I projektet testade
lärarstudenter ett spel som fokuserade på hållbar utveckling för barn i olika åldrar, samt i olika situationer. Spelet utgår från olika personer och miljöer, där eleven ska värdera vad som är bäst ekonomiskt, socialt och för miljön. Eleven får också en förklaring till de olika besluten den tar i spelet för att ha koll på varför det är ett bra eller dåligt beslut. Målet var att se om denna typ av lärosätt påverkade barnens kunskaper och inställningar. Lärarstudenterna som testade detta projekt i Schweiz och Frankrike ville se hur lärosättet påverkade barnens lärande och förståelse efter en vecka och sedan efter flera månader framåt28.
Lärarstudenter i Frankrike och Schweiz kom fram till olika resultat bland sina elever. Lärarstudenten i en klass med elever som var i åldrarna 10–11, ansåg att han inte var säker på om eleverna hade förstått vad hållbar utveckling var samt att det är ett komplicerat begrepp som är svårt att förstå. Eleverna visade goda kunskaper i spelet, men lärarstudenten tyckte det var svårt att starta en debatt på grund av spelets utformning då många av eleverna hade gått igenom spelet och inte fördjupat sig. Lärarstudenten ansåg i slutet på lektionen att detta var ett dåligt lärosätt eftersom han inte kunde gå vidare med fördjupning. Resultatet i en klass med elever i åldrarna 12-13, var i detta fall att eleverna skulle komma fram till vad spelet gav dem för kunskaper29. Det visade sig att eleverna i denna klass hade bättre förutsättningar delvis på
grund av åldern vilket visade sig då de förklarade vad de lärt sig och vilka handlingar de förknippar med hållbar utveckling.
Robin menar att generellt inom undervisning är det viktigt att förklara för eleverna innan och efter lektioner vad som är kärnan i området för att de ska ha förståelse, bearbeta sina reflektioner och kunskaper. Lärarstudenten i Frankrike valde att efter två månader testa sina elever kring hållbar utveckling, om kunskaperna fortfarande var kvar. Denna klass bestod av elever i åldrarna 10-11, där eleverna skulle göra mindmaps om vad de ansåg att hållbar utveckling förknippades med. Bedömningen baserades på om eleverna hade skapat en förståelse för hållbar utveckling, och om de kunde förknippa olika begrepp och ord till hållbar
27 Robin, V et al., 2017, s.808 28 Ibid.,808
utveckling. Eftersom övningen baserades på ett spel ifrågasatte man om det var på grund av spelet som eleverna lärde sig eller om de ville svara rätt för att vinna. Eleverna visade mer intresse för att spara pengar, det vill säga den ekonomiska aspekten, än den sociala biten som solidaritet med andra inom hållbar utveckling. Spelet syftade till att ge eleverna handlingskompetens för hållbar utveckling. Robin argumenterar att eleverna som inte hade någon tidigare kunskap om vad hållbar utveckling var, utökade sin kunskap med spelet om hållbar utveckling och dess innebörd, och kunde tillämpa den i vardagen med sina färdigheter inom området. Robin är intresserad både av vad eleverna lär sig och hur lärarstudenterna som undervisade uppfattade arbetet. Resultatet av projektet visade för lärarstudenterna att arbeta med mer struktur under sina lektioner, men att inte glömma bort att tänka på elevernas kunskaper, vilket är lätt hänt. Att det är viktigt att utvärdera sitt arbete för att utvecklas och lära sig vad som funkar bra och mindre bra. Samtidigt var denna typ av metod (det vill säga spelet) lärorikt då lärarstudenter fick chansen att visa sin professionella nivå samtidigt som det relaterar till läraraktiviteter. Eleverna i forskningen visade olika resultat beroende på åldrarna. De yngre eleverna var lärarstudenterna osäkra på om eleverna hade svårt att fördjupa sig i ämnet då de fokuserade mer på att få ”rätt” svar i spelet. Medan de äldre eleverna kunde utveckla förståelse och fördjupa sig kring begreppet hållbar utveckling. Samtidigt argumenterar Robin att eleverna som inte hade någon tidigare kunskap kring hållbar utveckling, utvecklade förståelse och kunskaper kring begreppet genom spelet. Men att de yngre eleverna hade svårt att fördjupa sig då fokus lades mer på att ”spela”. Analysen kring spelet är att barn är mer fokuserade på själva spelet än begreppet hållbar utveckling. Detta tolkar forskarna som att barn har svårt för att koppla vissa begrepp med hållbar utveckling, till t.ex. etik och moral, liksom att koppla kunskaper med verkliga händelser, samt har svårt för att formulera problem och lösa dem. För att komma runt dessa utmaningar menar Robin att spel i klassrummet leder till ett mer öppet sinne kring hållbar utveckling30.
4.3 Handlingskompetens, medvetenhet och pedagogik
Handlingskompetens är begreppet Nathan Hensley kretsar kring i sin artikel ”Educating for sustainable development: Cultivating creativity through mindfulness”. Att arbeta mer med medvetande inom högre utbildningar, samt handlingskompetens för hållbar utveckling som tillför ett tankesätt som gynnar arbetet med globala mål för hållbar utveckling är viktigt enligt
honom. Det ger studenter mer utrymme att reflektera, förnya och integrera målen för att tackla utmaningar som uppstår vid undervisning för hållbar utveckling. En lärares handlingskompetens för hållbar utveckling bidrar till studenternas kunskapsutveckling.
I undervisning så blir lärare och elever givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Det uppstår en tendens att lärare talar om vad eleverna ska lära sig istället för hur eleverna ska lära sig. Första steget när implementering av hållbar utveckling sker i undervisning ska en lärare informera hur man ska lära sig, för att eleverna ska ta till sig och förstå dess innebörd. Hållbar utveckling är något som påverkar hela den sociala världen ur ett ekonomiskt, socialt och miljöperspektiv, dvs att det inte enbart är faktakunskap som vi lär oss, utan även något som kan påverka ens vardag.31
Hensley refererar till Albert Einsteins kommentar om att: ”we cannot solve problems with the same kind of thinking that we used in creating them”.32 Med det ska medvetenhet om dagens
globala värld diskuteras i undervisning, där elever och studenter inte ska förhasta sig i beslutsfattande kring deras möjligheter att påverka. De ska kunna tänka och agera utifrån vad de har lärt sig i undervisning, att tänka och agera realistiskt som de goda samhällsmedborgarna de är. Att vilja samhällets bäst. Med handlingskompetens inom området hållbar utveckling skapas först en medvetenhet bland eleverna genom ämnets undervisning, som behövs för att utveckla elevernas handlingskompetens. Att skapa medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, anses här vara första steget i att kunna påverka med hjälp av kreativitet. Med ett medvetet tillvägagångsätt så kan lärare hjälpa sina elever att få utrymme för att reflektera kring och eventuellt få en annan syn och uppfattning om hållbar utveckling. Det är en del av människans vardag, hur de ska kunna tackla oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem med undervisning för hållbar utveckling. Lärare har även möjlighet att utvecklas de med, då elever kan framföra åsikter, tankar och teorier som ibland lärare kanske aldrig tidigare berört. Det är viktigt för eleverna att lära sig och utvecklas samtidigt som lärarna lär sig av sina elever.
Medvetenhet kring hållbar utveckling, som Hensley använder, förklaras som en kärna, där olika parter som vill lära sig ska lyssna, sakta ned med sina tankar, kommunicera och analysera. På
31Hensley, Nathan. “Educating for sustainable development: Cultivating creativity through
mindfulness”, Journal of Cleaner Production. Vol.243, 2020, s.1. Ibid.,2
så vis utvecklar studenter, elever och lärare möjligheten att förstå information. Samtidigt som Hensley definierar medvetenhet med att man ska vara uppmärksam om ändamål i nuvarande stund på ett icke dömande sätt, det vill säga att man ska vara mottaglig för information om hållbar utveckling. Med informationen och medvetenhet om hållbar utveckling utvecklas handlingskompetens inom området, däremot är information bristfällig, då individer inte lär sig hur de kan agera för hållbar utveckling utan bara ett utökande av dess information om vad innebörden verkligen representerar. Det kan dock även uppstå utmaningar. Brist på handlingskompetensen inom området hållbar utveckling, resulterar i sämre resultat bland eleverna i deras undervisning, därmed anser Hensley att om man skulle använda sig av informationen och medvetenheten så skulle det gynna alla inom skolväsendet. Som lärare inom samhällskunskap så är vårt mål att fostra elever till goda och demokratiska samhällsmedborgare. Där eleverna utvecklas och kan agera på ett demokratiskt förhållningsätt i sin vardag, där de agerar utifrån samhällets bästa. Vi som lärare vill se till att våra elever lär sig om hur man är en god samhällsmedborgare, där de går ut med goda betyg, röstar i aktiva val, inte diskriminerar andra och dylikt. Med all information som eleverna lär sig under sin skolgång vill vi som lärare att de ska kunna delta i samhället och därmed agera utifrån vad de lärt sig i skolan. Dessvärre kan vi inte garantera att alla elever agerar ute i samhället men som lärare vill vi lära ut så våra elever blir kunniga och förhoppningsvis blir de goda, demokratiska medborgare som aktivt deltar i samhället.
Pedagogiken är viktig i klassrummet, där lärare har ansvar för sin undervisning. Lärare ska kunna framföra det eleverna ska lära sig, men är också förväntade att ge sina elever handlingskompetens för hållbar utveckling, för att eleverna sedan ska kunna utveckla sina kunskaper inom hållbar utveckling. Läroplaner som berikar hållbar utveckling medför en god möjlighet för lärare att utgå från styrdokument. Däremot finns det ingen klar relation mellan läroplan och implementering av den. Idag beskrivs det vad eleverna förväntas sig veta efter utförd kurs, i samhällskunskap, istället för tydliga direktiv av vad en lärare ska lära ut. Detta ger ett handlingsutrymme för lärarna som då kan påverka elevernas betyg beroende på vilken skola de går på eller vilken lärare de har. Kunskapskraven utgår från ”grundläggande, goda och mycket goda” vilket gör det inte till en vattentät likvärdig bedömning bland lärarna. 33 Däremot
33 Långström, Sture & Vitra, Arja. Samhällskunskapsdidaktik – Utbildning i demokrati och
så ska en lärare se till att inkludera hållbar utveckling i sitt ämne för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem, vad de ska lära sig, men även hur.34
Hensley introducerar begreppet medvetande som ett instrument för undervisning för de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. Han menar att det är ett hjälpmedel för att skapa ett medvetande i undervisningen, för att elever ska ta del av informationen om vad hållbar utveckling är och även delta i hållbar utveckling. Genom mindfulness menar han att elever aktiveras att arbeta igenom komplexitet, och dessutom utveckla empati och föreställa sig nya sätt att tänka, att vara och agera i världen, för att föreställa och realisera en mer hållbar framtid.35
4.4 Undervisning och hinder
En annan kvalitativ studie genomfördes av nyexaminerade geografilärare där Graham Corney undersökte hur de lärde ut hållbar utveckling i Storbritanniens grundskolor. Lektioner genomfördes av dessa nyexaminerade för att se vad för typ av utmaningar de stötte på. Studien utfördes med 19 nyexaminerade lärare. Tre huvudområden täcktes av studien, utmaningar relaterat till undervisning om/för hållbar utveckling, olika undervisningsmetoder samt vilka strategier och tankar som dessa lärare har angående att undervisa för hållbar utveckling36.
Många av dessa nyexaminerade menar att man oftast förknippar hållbar utveckling med ett perspektiv, antingen ekonomiskt, socialt eller miljömässigt. Men dessa tre perspektiv tillsammans är det som innebär hållbar utveckling och de ska därför inte separeras37.
Det som Corney gjorde var att låta mentorer på universiteten anordna aktiviteter för de nyexaminerade lärarna angående undervisning i hållbar utveckling, som diskussioner, anpassad kurslitteratur, lektionsplanering, diskutera olika lärosätt, undersöka vad kursplanen för geografi nämner kring hållbar utveckling och dylikt 38. Resultatet av studien visade tre
huvudutmaningar som de nyexaminerade stötte på. Den första utmaningen handlar om det identifierade kring hur hållbar utveckling ska läras ut. Hållbar utveckling är som tidigare
34 Långström & Vitra,. 2016, s 2 35 Ibid.,4
36Corney, G. Education for Sustainable Development: An Empirical Study of the Tensions and Challenges
Faced by Geography Student Teachers. International Research in Geographical and Environmental Education, Vol. 15, No. 3, 2006, s.224
37 Ibid.,225
nämnts ett väldigt brett begrepp som gör det svårt att definiera, men när man har förstått vad begreppet innebär så är det nästan omöjligt att undvika det i verkliga världen. Vart man än vänder sig om, kan man få chansen att lära sig mer om innebörden hållbar utveckling. Men många av de nyexaminerade i studien menade att då hållbar utveckling har olika definitioner och alla tolkar det olika är det svårt att förmedla det likadant för varje elev då lärare har olika värderingar och ideologier39.
Andra utmaningen som Corney kom fram till var hur hållbar utveckling ska relateras till undervisningen med olika lärosätt och metoder. Många av dessa nyexaminerade menade att det är svårt för läraren att undvika sina egna värderingar och politiska uppfattningar eller i hållbar utveckling, hur radikal en lärare kan eller ska vara? I denna studie fick de nyexaminerande lärarna vara partiska och utgå från egna åsikter och erfarenheter40. De nyexaminerade lärarna
som testade att uppmuntra elever till att formulera egna åsikter och värderingar ansåg att det var svårt att få elever att få fram sina egna värderingar, speciellt när lärare själva kan ha starka åsikter kring ämnet. Samtidigt menade andra nyexaminerade lärare att för att elever ska kunna skapa egna åsikter och värderingar, måste lärare själva leva som de förespråkar. Det vill säga, att uttrycka sina åsikter. Ett annat exempel på att leva som man lär handlar om hur läraren agerar utanför klassrummet och i relation till vad som sägs där, som att säga att ekoturism är bra medan läraren precis kommit tillbaka från en all inklusive resa från Spanien. Det som läraren förespråkar, ska läraren kunna värdesätta och förklara till eleverna. Sista utmaningen Corney kom fram till var olikheter mellan de nyexaminerades strategier i hur de vill lära ut hållbar utveckling. Många ansåg att de inte hade mycket tid till att planera lektioner, samtidigt var det svårt att integrera hållbar utveckling inom kursplanen för geografin även om dessa ämnen kan kopplas till varandra. De nyexaminerade ansåg också att vissa ämnen, som till exempel global uppvärmning, undervisas inom naturvetenskapliga ämnen, och behöver då inte tas upp i ämnet geografi41.
Lärare använder sig av olika undervisningsformer när de ska lära ut. Missimer nämner i sin studie vilka typer av undervisningsformer som är passande för att undervisa för hållbar
39 Corney, G, 2006, s.231 40 Ibid,. .231
utveckling, och sedan undersöker hon hur dessa påverkar elevernas kunskaper42.
Undervisningsformer som har diskuterats i studien är lifelong learning, social inlärning,
problembaserat lärande, active and experiential learning, transformativt lärande, empowerment samt dialogundervisning. Lifelong learning handlar om att lärande ska ske i alla
åldrar och i alla olika situationer som informella och formella. Social inlärning innebär att barn lär sig bäst genom interaktioner med andra, detta typ av lärosätt anses vara mest lämplig för utbildning inom hållbar utveckling. Det finns flera anledningar till detta, och en av dem är att människor lär sig mer tillsammans då man använder varandras kunskaper för att fördjupa sina tankar och åsikter. Genom problembaserat lärande får elever verkliga, komplexa problemsituationer som de ska lösa. Då dessa typer av händelser ger eleverna chansen att använda sina kunskaper och se hur relevanta deras lösningar är, kan elevers engagemang öka och i sin tur förbättra inlärningen43.
Transformativt lärande, innebär att man kan vara kritisk mot sina egna värderingar men
samtidigt kritisk mot andra och att kunna se andras perspektiv på saker och ting. Detta leder till att elever inte använder sig av utantillinlärning utan kan förstå och granska kritiskt.
Empowerment handlar om att lärare guidar elever och visar tydligt var fokus ska vara inom
ämnet så att elever ökar sina kunskaper och sedan blir självsäkra i ämnet vilket kan och k leda till PBL (Problembaserat lärande) och kunna ta tag i åtgärder. Dialog undervisning, syftar mer på vuxna elever än de yngre. Missimer menar att eftersom vuxna har mer erfarenhet än ungdomar och barn, kommer de vuxna lära sig mer av att använda dialog där de får koppla sina livserfarenheter med dessa nya kunskaper inom hållbar utveckling44.
Hur dessa lärosätt fungerar i ämnet hållbar utveckling inom skolor är det som Missimer testade, genom att studien genomfördes med lärare i olika åldrar från 22 år till 61, och från olika länder. Detta var ett 10-månaders program, där lärarna skulle se hur olika undervisningsmetoder fungerar bland elever inom hållbar utveckling45. Lifelong Learning ökade elevers kunskaper
då de förstod att hållbar utveckling är ett begrepp som kontinuerligt kommer att förändras, där de hela tiden kommer att behöva lära sig nya saker. Transformativt lärande kunde kopplas ihop
42Missimer, Merlina et al., Pedagogical Approaches and Design Aspects To Enable Leadership for Sustainable Development.Sustainability: The Journal of Record.Vol 5 No.3, 2012, s.173
43 Missimer, 2012, s.174 44 Ibid.,174
med Lifelong Learning då elever lärde sig att reflektera över sina egna tankar och idéer och applicera dessa i olika kontexter för att på det sättet fördjupa sig i ämnet46. Social inlärning
anses vara huvudtemat i denna studie och som nämndes tidigare, mest lämpligast i detta ämne i skolor. Problembaserat lärande arbetade samtidigt med social inlärning då eleverna fick arbeta med riktiga organisationer i studien, där eleverna fick rekommendera hur man skulle organisera olika åtgärder för framtiden inom hållbar utveckling. Det ledde till att elever samarbetade för att komma fram till olika åtgärder för att lösa problem kring hållbar utveckling. Detta i sin tur visade elever olika möjligheter (empowerment), då de fick jobba direkt med organisationer som de själva fick välja, sedan att kunna applicera teorier och kunskaper med hjälp av varandra och lärare. Dialogundervisning visas på ett explicit och implicit viss i studien, det vill säga att föra en dialog är en nyckel till ett grupparbete. Eleverna fick arbeta tillsammans och komma fram till mål och olika lärosätt för att komma fram till åtgärder. De olika lärosätten har alltså visat sig vara positiva för att användas inom ämnet hållbar utveckling i skolor47.
4.5 Implementering av hållbar utveckling med handlingskompetens
Lärare framställs ofta som nyckeln till att implementera undervisning för hållbar utveckling, något som Hanna Sjögren lyfter i sitt arbete Sustainability for Whom? – The Politics of
Imagaining Environmental Change in Education. Sjögren undersöker hur målet om hållbarhet
i skolväsendet appliceras i praktiken. Definitioner och förståelse kring hållbar utveckling kan delas upp på två sätt, menar hon. Dels i miljöaktivistiska tillvägagångsätt där man fokuserar på att lära de som inte vet innebörden av hållbar utveckling. Detta tillvägagångsätt ska undervisas av experter i området, som kan bidra till en bredare förståelse och instrumentell rationalitet. Som vi tidigare nämnde så är Hensleys fokus på rationalitet och aktivism i centrum som visar en relevans till Sjögrens studie där hon nämner de olika tillvägagångsätten, det miljöaktivistiska och demokratiska. Det demokratiska tillvägagångsättet som berör de miljöaktivistiska till en viss del, men med att tilläga kritiskt tänkande. Det demokratiska är till för att aktivera eleverna i undervisningen och utveckla deras kritiska tänkande, rationella antagande och handlingskompetens.48 Utmaningarna som framkommer i de olika
förhållningssätten är undersökning och examinering av det kritiska tänkandet kring ämnet
46 Ibid.,176
47 Missimer, 2012, s.177
48Sjögren, Hanna. Sustainability for Whom? The Politics of Imagining Environmental Change in
Education. Department of Thematic Studies, Linköping University, Linköping. Linköping Studies in Arts and Science No.678, 2016, s.2-3
hållbar utveckling, är det möjligt att påverka och på vilket sätt. 49 Som tidigare nämnt så är
hållbar utveckling inkluderat i den svenska läroplanen och man kräver att undervisning sker med innehåll för hållbar utveckling sker på universiteten för lärarstudenter, för att de ska bekanta sig med de globala målen för hållbar utveckling och dess historia. I Sverige så har hållbar utveckling inte implementerats som ett eget ämne i undervisningen men som ett generellt perspektiv som ska ingå i de olika ämnen i skolundervisning.50 Lärarstudenter ska
utifrån sina lärare få en inblick i hur och varför man lär ut hållbar utveckling och varför man ska föra det vidare i sin egen undervisning senare i praktiken. 51 Hinder som kan uppstå, inte
bara i Sverige men även i andra länder, är att elever/studenter förväntas veta något om hållbar utveckling, att ha förkunskaper. Det kan vara allt från hur länders olika sociala förhållanden är, ekonomiska status och dylikt. Det anses vara allmän kunskap som elever ska lära sig i tidigare årskurser, ser via medier eller läser i tidskrifter, att individer i samhället är uppdaterade om vad som pågår i världen men även i sitt eget land.52
I Ellen Almers avhandling Handlingskompetens för hållbar utveckling – tre berättelser om
vägen dit så berättar aktivisterna Karin, Carl och Matilda om sina livshistorier och synen på
hållbar utveckling utifrån sina perspektiv. Karin som är uppvuxen med föräldrar på landsbygden har alltid haft en nära relation till djur och miljö. Detta anser Karin ha påverkat henne med att hon vill vara aktiv politiskt för att nå ut till människor utanför de olika aktivitetskretsarna. Det pratas väldigt mycket om miljön men inget agerande, Karin anser att det är varje individs uppgift att det ska hända något, att ta sakerna i egna händer. Att medborgarna ska göra något och inte förvänta sig att politiker ska komma till någon lösning då det aldrig sker.53 Carl kommer från en liten ort, där han har vid tidig ålder upptäckt orättvisor i
de olika sociala klasser, där vissa människor har det bättre ställt än andra. Carl upplevde att han och hans familj var underprivilegierade för att de var nyinflyttade i Ängby, under Carls lågstadietid, som då ansågs vara en ”rikare” kommun, därmed hade de inte något bra socialt kontaktnät med deras omgivning. Carl växte upp med att omgivningen aldrig kunde förklara varför det var orättvisor utan mer att det bara helt enkelt är så, att de delvis vill att det ska vara så.54 26-åriga Matilda framträder som rättfram och står för sina åsikter och tankar. Matilda
49 Ibid.,3 50 Sjögren, 2016, s.9. 51 Ibid.,76 52 Ibid.,80 53Almers, 2009, s.145 54Ibid.,165
anser att alla vet vad som är rätt och fel i samhället, men att bristen på kunskap och frågor om hållbar utveckling är stor. Där politiker och aktivister är väldigt vaga i sitt bemötande mot befolkningen så att kommunikationen brister och människor känner sig inte därmed berörda av de hållbara frågorna som nämns. Matilda som under sin uppväxt har haft en glöd för miljöfrågor tagit an sig en ordförande roll ideellt inom kemikaliehantering, samtidigt som hon utförde sitt examensarbete i Asien, så började hon förlora sin glöd i det ideella arbetet. En chans uppstod där hon reste tillbaka till Asien för att vara en miljöaktivist. Agerande på helt annat sätt än i Sverige fick Matilda att inse hur budskap når ut till befolkningen. Matilda valde att dra sig ur kemikaliekommittén och dess byråkrati och satsa mer på konkret agerande arbete som Asien projektet.55 I de tre berättelserna så skriver Almen hur Carl, Matilda och Karin har vuxit upp
och hur de bemött hållbar utveckling i sin vardag men även hur individer kan agera för att påverka samhället men även den globala världen.
5. Diskussion
I den här uppsatsen är vi intresserade av vilka utmaningar och möjligheter som lyfts fram i forskningsstudier kring att undervisa om och för hållbar utveckling. I några av studierna visar forskningen att lärarna i de olika länderna haft det svårt att implementera undervisning av globala målen för hållbar utveckling i skolorna. Det framstår som om ämneslärare i Sverige ägnar mer tid till att använda sig av ESD tillvägagångssätt än andra. Medan andra länder inte har möjligheten att använda sig av de olika målen i sin undervisning av olika anledningar, som till exempel i Frankrike där skolorna och universiteten är självständiga och därmed finns ingen enighet det vill säga att universiteten väljer sitt egna utbildningsmaterial. Detta leder till att ESD ses som ett alternativ och inte ett krav56. Varje skola i Polen ska följa idén om hållbar
utveckling som tagits fram av FN, där lärare ska vara skyldiga att inkludera hållbar utveckling i undervisningen men många lärare väljer att exkludera hållbar utveckling i undervisningen då de känner att de inte är väl förberedda även om de får tillgång till gratis material57. I Schweiz
på ämneslärarprogrammet ingår inte hållbar utveckling i kursplanen vilket har lett till att när lärare tar examen, använder de inte hållbar utveckling i undervisningen i skolor. Rektorer har fått rekommendationer om att implementera hållbar utveckling i deras kursplaner.58 En annan
utmaning som lyftes fram var att många lärare har olika värderingar och åsikter kring hållbar
55 Almers, 2009, s.221 56 Robin, V et al.2017, s.808 57Ocetkiewicz,I et al., 2017, s.96 58 Borg, C et al., 2012, s. 200
utveckling, vissa har starkare åsikter än andra men det gäller att vara opartisk bland elever. Samtidigt anser lärare att det är svårt att veta vad de ska lära ut inom hållbar utveckling, då det till exempel inte finns en tydlig kursplan eller där lärare har inte fått tillräckligt med utbildning för det temat. Som tidigare nämndes, i en av studierna såg inte lärare och eleverna en sammanhållning i undervisningen eller innebörden av hållbar utveckling i ämnesområden.59
Fyra av de artiklarna vi använde oss av var publicerade mellan åren 2015-2019, medan de tre andra var publicerade mellan åren 2000-2015. Detta gav oss en inblick i hur undervisning för hållbar utveckling har förändrats (om det har) genom dessa år och där olika lärosätt används de senaste fem åren. Utifrån denna litteraturstudie framkom det olika lärosätt som kan användas när lärare undervisar om hållbar utveckling, mönstret som uppstod var att artiklarna som publicerades mellan åren 2000-2015, använde sig oftast av en ”hur” metod. Det vill säga hur man ska undervisa om hållbar utveckling, som ovan nämnt var det ett nytt introducerat tema när Milleniemålen togs fram utav FN:s medlemsstater år 2000. Efter Milleniemålen trädde Globala målen för hållbar utveckling fram och löper mellan åren 2015-2030. I forskningsartiklarna framkom det dessvärre inte om hållbar utveckling var implementerat i de polska läroplanerna. Enda läroplanen som hållbar utveckling nämns är i den svenska läroplanen för grundskola och gymnasiet, det står i läroplanen GY11 att elever ”kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling”60. I
Sverige har vi kurser på gymnasiet inom ”Hållbart Samhälle” som ger elever en djupare bild inom begreppet hållbar utveckling och vad det omfattar.61 Utifrån de artiklarna vi har läst så
har begreppet nämnts bara i den svenska läroplanen. Däremot har vi inte läst de andra länders läroplaner, utan bara utgått från artiklarna och dess innehåll.
Det är intressant att se hur olika lärosätt har påverkat undervisningen i skolor inom temat hållbar utveckling. Vissa lärosätt har påverkat undervisningen i hållbar utveckling positivt, medan andra studier har visat sig ha både fördelar och nackdelar. Exempelvis har vissa studier kommit fram till att elever inte kunde fördjupa sig vid lärosättet där läraren använde sig av spel. Men detta berodde också på hur läraren valde att gå vidare med spelet, då andra lärare tyckte
59 Borg, C et al., 2012, s.187 60 Skolverket, 2011, s.6
61 Skolverket, Ämne hållbart samhälle,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DH%25C3%258 5L%26courseCode%3DH%25C3%2585LH%25C3%2585B0%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_H%C3%85LH
