6. DISKUSSION
6.1 Slutsats
Det studien slutligen visar, utifrån de frågeställningar syftet bygger på, är att det finns en viss medvetenhet i regionen som även bör användas i det praktiska, på en bredare front. Med de studier och den forskning som tidigare gjorts kan regionens kommuner och länsstyrelse använda det både i utbildningssyfte och på den praktiska biten.
Arbetet med FaR och de digitala promenadslingor som utarbetats visar det att regionen jobbar åt rätt håll. Detta kan alltså vara en del av en förändring i ett förhållningssätt som finns mellan människor och naturkontakt, och få befolkningen att förstå kopplingen mellan friluftsliv och deras egen hälsa. Det finns dock människor som upplever att det finns olika typer av hinder i utövandet av friluftsliv. Hinder går att se som motsatsen till tillgänglighet. Det betyder att en av de viktigaste frågorna att jobba med är tillgängligheten, undersöka vad det är för typ av hinder som upplevs starkast och därefter hitta sätt att ta sig igenom dessa.
Med tanke på att en potential upplevs finnas, i att jobba mer med friluftsliv mot folkhälsofrågor, enligt de deltagande i intervjustudien – betyder det att det bör finnas vägar att gå i ämnet. Det kan till exempel vara svårt att helt kopiera hur
26
andra länder jobbar i detta, i och med att det finns skillnader i exempelvis kultur och det sociala. Dock finns det plats för inspiration och samarbeten, att utbyta erfarenheter och kunskap. Detta gäller även nationellt och i regioner och kommuner. Om organisationer ser varandras kunskap och använder sig av varandra på ett fördelaktigt sätt skulle det kunna ske en utveckling och förändring i hur befolkningen förhåller sig till friluftslivet, och i slutändan ha en positiv påverkan på folkhälsan.
27
SAMMANFATTNING
Denna studie syftade till att undersöka potentialen i Höga Kustens resurser i naturområden och friluftsliv – som arbete mot folkhälsofrågor. För att kunna genomföra studien har en litteraturöversikt gjorts, med anledning av att få en viss förkunskap i ämnet. Därefter har fem intervjuer utförts med personer som arbetar med frågor kring friluftslivs- och folkhälsofrågor, och har koppling till studieområdet; Höga Kusten. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys för att på ett lättare sätt ta ut de mest relevanta delarna ur den insamlade empirin. På grund av att empirin var i större mängd, och ämnet brett, i förhållande till vad studien gav plats till, var det en del material som var tvunget att uteslutas. Eftersom studien var begränsad av tid, och därmed även information, hade en större mängd informanter varit viktigt för att kunna dra några generella slutsatser genom studien. Det slutgiltiga resultatet visar dock att både kunskap och insikt fanns hos informanterna. Resultatet som framkom av denna studie var att den medvetenhet som informanterna upplever finns i ämnet måste användas i det praktiska. Något som kan ha påverkat resultatet är informanterna egna intresse för frågan, att resultatet då inte belyser den del som faktiskt ser och upplever hinder i friluftslivsfrågan. Detta påpekade några av informanterna också själv under intervjuerna. Det visade sig att hinder och tillgänglighet var något som i princip alltid fanns med i grunden, då visar det att det är en fråga som är viktig att diskutera för att komma framåt mot en positiv utveckling. Även en tydligare samverkan mellan olika typer av organisationer, företag eller föreningar ses som en potential till utveckling och förändring i det positiva laget. En svårighet i ett arbete som detta, som även har en sådan bredd, är resurser. Om resurserna är otillräckliga är en förändring svår att uppnå.
28
REFERENSER
Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (2018). Friluftslivets pedagogik: en
miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm:
Liber
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg-Jensen, E och Sandell, K. (2010). Planera
för friluftsliv: natur, samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlssons.
Fernee, C. R., Gabrielsen, L. E., Andersen, A. J., och Mesel, T. (2015). Therapy
in the open air: Introducing wilderness therapy to adolescent mental health services in Scandinavia. Scandinavian Psychologist, 2.
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Spridningen av covid-19 är en pandemi. Tillgänglig på:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/ (Hämtad 2020-04-27)
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Bromsa smittan. Tillgänglig på:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-
utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/ (Hämtad 2020-04-27)
Folkhälsomyndigheten. (2020c). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Tillgänglig på:
http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__dPsyk
hals/HLV_Psykisk_halsa_alder.px/ (Hämtad 2020-06-01)
Folkhälsomyndigheten. (2019). Friluftsliv för bättre folkhälsa. Tillgänglig på:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/friluftsliv/friluftsliv-for-battre-folkhalsa/ (Hämtad 2020-02-27)
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018. Tillgänglig på:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a3 91e29c134d/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf (Hämtad 2020-02-27)
Fredman, P., Stenseke, M., & Sandell, K. (2014). Friluftsliv i förändring:
studier från svenska upplevelselandskap. Stockholm: Carlssons.
Fuller, R. A., Irvine, K. N., Devine-Wright, P., Warren, P. H., and Gaston K. J. (2007). Psychological benefits of greenspace increase with biodiversity. 3. Biology Letters.
29
Fyss. (2020). Fysisk aktivitet på recept. Tillgänglig på:
http://www.fyss.se/far/om-fysisk-aktivitet-pa-recept-far/ (Hämtad 2020-05-14)
Gabrielsen, L. E., Eskedal, L. T., Mesel, T., Aasen, G. O., Hirte, M., Kerlefsen, R. E., ... & Fernee, C. R. (2019). The effectiveness of wilderness therapy as
mental health treatment for adolescents in Norway: a mixed methods
evaluation. International Journal of Adolescence and Youth, 24(3), 282-296.
Gabrielsen, L. E., & Fernee, C. R. (2014). Psykisk helsearbeid i
naturen-friluftsliv inspirert av vår historie og identitet. Tidsskrift for psykisk
helsearbeid, 11, 358–367
Godfrey, R., & Julien, M. (2005). Urbanisation and health. Clinical
Medicine, 5(2), 137.
Gren, M., Hallin, P. O., & Lindqvist, I. (2003). Kulturgeografi: en
ämnesteoretisk introduktion. Malmö: Liber.
Hartig, T., van den Berg, A. E., Hagerhall, C. M., Tomalak, M., Bauer, N., Hansmann, R., Ojala, A., Syngollitou, E., Carrus, G., van Herzele, A., & Bell, S. (2011). Health benefits of nature experience: Psychological, social and cultural processes. In Forests, trees and human health, pp. 127-168. Springer: Dordrecht.
Hay, I. (2016). Qualitative Research Methods in Human Geography. Oxford: University press.
HKDest. (2020). Höga Kusten Destinationsutveckling. Tillgänglig på:
https://www.hkdest.se/sv/om-hk-dest (Hämtad 2020-04-23)
Kahn, P. H. (1999). The human relationship with nature: Development and
culture. Cambridge: MIT Press.
Li, Q., Otsuka, T., Kobayashi, M., Wakayama, Y., Inagaki, H., Katsumata, M., and Suzuki, H. (2011). Acute effects of walking in forest environments on
cardiovascular and metabolic parameters. European journal of applied
physiology. 111(11). pp. 2845–2853.
Länsstyrelsen Västernorrland. (2020a). Tillgänglig på:
https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/om-oss/om-lansstyrelsen-i-vasternorrlands-lan/vart-uppdrag/tillvaxt.html (Hämtad 2020-04-24)
Länsstyrelsen Västernorrland. (2020b). Tillgänglig på:
https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/natur-och-landsbygd/mal-for-friluftslivet.html (Hämtad 2020-04-24)
Mitchell, R. (2013). Is physical activity in natural environments better for
mental health than physical activity in other environments? Social Science and
30
Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M & Öhman, J. (2011). Den
nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Bromma: CM Gruppen AB.
Tillgänglig på:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/13216/Nyttiga%20utevistelsen.pdf?s
equence=2&isAllowed=y (Hämtad 2020-05-29)
Naturvårdsverket. (2020a). Friluftspolitiska målsättningar. Tillgänglig på:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Friluftsliv/Friluftsmalen/ (Hämtad 2020-04-25)
Naturvårdsverket. (2020b). Friluftsliv för god folkhälsa. Tillgänglig på:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Friluftsliv/Friluftsmalen/Friluftsliv-for-god-folkhalsa/ (Hämtad 2020-04-25)
NE. (2020a). Kulturgeografi. Tillgänglig på:
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kulturgeografi
(Hämtad 2020-04-16)
NE. (2020b) Höga kusten. Tillgänglig på:
https://www-ne-
se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6ga-kusten (Hämtad 2020-04-24)
Nilsson, K., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., De Vries, S., Seeland, K., & Schipperijn, J. (2010). Forests, trees and human health. New York: Springer.
Norman, J., Annerstedt, M., Boman, M., & Mattsson, L. (2010). Influence of
outdoor recreation on self-rated human health: comparing three categories of Swedish recreationists. Scandinavian Journal of Forest Research. 25(3). pp.
234–244.
Park, B. J., Tsunetsugu, Y., Kasetani, T., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2010).
The physiological effects of Shinrin-yoku (taking in the forest atmosphere or forest bathing): evidence from field experiments in 24 forests across
Japan. Environmental health and preventive medicine, 15(1), 18.
Raa (2019) Riksantikvarieämbetet, Västernorrland. Tillgänglig på:
https://www.raa.se/samhallsutveckling/kulturpolitik/regional-utvecklingssamverkan/vasternorrland/ (Hämtad 2020-06-04)
Reed, P., & Rothenberg, D. (1993). Wisdom in the Open Air. The Norwegian Roots of Deep Ecology. Minneapolis, USA: University of Minnesota Press. Richardson, M., Maspero, M., Golightly, D., Sheffield, D., Staples, V., & Lumber, R. (2017). Nature: a new paradigm for well-being and ergonomics. Ergonomics. 60:2. pp. 292–305.
31
SCB. (2020). Markanvändningen i Sverige. Tillgänglig på:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/miljo/markanvandning/markanvandningen-i-sverige/pong/statistiknyhet/markanvandningen-i-sverige/ (Hämtad 2020-06-01)
Sandell, K. (2008). Från välfärdsprojekt till upplevelseindustri: fritidsnatur under sena 1900-talet: Exempel Ådalen/Höga Kusten. I Mårald, E. (red) När
dalen blev röd och kusten hög. Forskningsprogrammet Landskapet Arena
Tillväxtverket. (2020). Naturturism. Tillgänglig på:
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/turism-och-besoksnaring/naturturism.html (Hämtad 2020-02-27)
Ulrich, R. S. (1986). Human responses to vegetation and landscapes. Landscape and Urban Planning. 13(C). pp. 29–44.
UNESCO. (2020). Höga kusten och Kvarkens skärgård. Tillgänglig på:
https://www.unesco.se/hoga-kusten-och-kvarkens-skargard/ (Hämtad
2020-04-09)
Vildmarksterapi. (2020). Vildmarksterapi i Sverige. Tillgänglig på:
https://vildmarksterapi.com/ (Hämtad 2020-05-10)
Westlund, S. (2015). Becoming human again: Exploring connections between
nature and recovery from stress and post-traumatic distress. Work. 50(1). pp.
161–174.
Williams, S., & Lew, A. A. (2014). Tourism geography: Critical
understandings of place, space and experience. New York: Routledge.
Örnsköldsviks kommun. (2018). Friluftslivet i Örnsköldsvik; Rapport från
enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun 2018.
Tillgänglig på:
https://www.ornskoldsvik.se/download/18.5851fe9216ad0d146171e62/1558453 327676/Rapport%20fr%C3%A5n%20enk%C3%A4tunders%C3%B6kning%20 om%20fritid%20och%20utevistelse%20i%20%C3%96rnsk%C3%B6ldsviks%2
32
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjumall för informant ÖKV
• Hur tycker du att medvetenheten kring hälsofördelarna i att vistas och röra sig i naturen ser ut i Höga Kusten, och i de kommuner som
innefattas?
- Skulle du kunna tänka dig att något i frågan kan förbättras?
• Hur ser du att naturen i Höga Kusten skulle kunna användas på ett bättre sätt i hälsosyfte?
• På vilka sätt tror du att det skulle finnas något positivt i att länsstyrelsen eller kommunerna satsade mer på att lokalbefolkningen utnyttjade de naturområden som de har att tillhandahålla?
• 61 procent av befolkningen i Västernorrland är inte tillräckligt fysiskt aktiva, vilket innebär att dessa inte ens rör på sig 30 minuter om dagen. Hur tror du man skulle kunna locka ut dessa fysiskt inaktiva människorna till naturen?
• Tror du att något typ av samarbete mellan länsstyrelse/kommuner och naturtursimdestinationer skulle kunna vara en väg att gå i att få
befolkningen att öppna ögonen mer och utnyttja sina närliggande naturområden?
- Hur skulle det kunna påverka?
• Ser du att kommuner skulle kunna jobba på ett annat sätt än de redan gör i den här frågan, eller är de inne på ett spår som skulle kunna leda till en mindre stillasittande befolkning?
• Har ni något sätt idag att nå de som inte är intresserade?
• Har du något du tycker och känner själv är viktigt att belysa eller ta upp i ämnet?
33
Bilaga 2. Intervjumall för informant LV
• Hur tycker du medvetenheten kring hälsofördelarna i att vistas och röra sig i naturen ser ut i regionen och kommunerna?
- Vet du hur det ser ut i kommunerna, hur de jobbar i frågan?
- Jag fokuserar ju på Höga Kusten-området, hur ser du att det området utnyttjas för befolkningen?
• Folkhälsan blir ju allt sämre i Sverige, men hur tänker ni att ni jobbar för att få ut personer som inte är intresserade av att vara ute i naturen tex? För man tänker att det är ju de som är i mest behov av det.
• Ser du att man skulle kunna jobba på ett annat sätt som ni gör nu, eller känns det som att ni är inne på rätt väg?
• Har ni några samarbeten eller att ni går ihop med något naturturismföretag, eller hur jobbar ni med de?
• Känner du att man utnyttjar Höga Kusten-området tillräckligt mycket eller finns det potential att använda det mer för befolkningen?
• Tycker du att ni på Länsstyrelsen eller kommunerna skulle kunna göra mer eller större satsningar, och fokusera mer på detta? Tex fokusera mer på att nå ut och få folk att utnyttja områdena mer
• Har du något du tycker och känner själv är viktigt att belysa eller ta upp i ämnet?
34
Bilaga 3. Intervjumall för informant ÖKF
• Hur tycker du att medvetenheten kring hälsofördelarna i att vistas och röra sig i naturen ser ut i Höga Kusten, och i de kommuner som
innefattas?
- Skulle du kunna tänka dig att något i frågan kan förbättras?
• Hur ser du att naturen i Höga Kusten skulle kunna användas på ett bättre sätt i hälsosyfte?
• Tycker du att länsstyrelsen eller kommunerna skulle kunna satsa mer på att lokalbefolkningen utnyttjade de naturområden som de har tillhands? • 61 procent av befolkningen i Västernorrland är inte tillräckligt fysiskt
aktiva, vilket innebär att dessa inte ens rör på sig 30 minuter om dagen. Hur tror du man skulle kunna locka ut dessa fysiskt inaktiva människorna till naturen?
- Ser du att det skulle kunna finnas några sätt att även nå ut till de som inte är intresserade av natur eller friluftsliv?
• Hur tror du att något typ av samarbete mellan länsstyrelse/kommuner och naturtursimdestinationer skulle påverka lokalbefolkningens syn på
tillgängligheten?
• Ser du att kommunerna i Höga Kusten-regionen skulle kunna göra mer i frågan om att uppmuntra fysisk aktivitet och vistelse i naturområden hos befolkningen?
• Ser du att kommuner skulle kunna jobba på ett annat sätt än de redan gör i den här frågan, eller är de inne på ett spår som skulle kunna leda till en mindre stillasittande befolkning?
• Har du något du tycker och känner själv är viktigt att belysa eller ta upp i ämnet?
35
Bilaga 4. Intervjumall för informant HKT
• Hur ser du på att använda naturen som resurs i hälso- och sjukvården? • Ser du några specifika satsningar i regionen (länsstyrelse, kommuner)
som görs för att få människor att röra sig utomhus i hälsosyfte?
• Tycker du att Höga kustens naturområden skulle kunna utnyttjas i större utsträckning för att tex patienter med psykisk ohälsa?
• Har ni några satsningar inom turism i ämnet eller en stor utsträckning av hälsoinriktade destinationer?
• Har ni några strategier för att nå ut till de människor som inte har som vana att röra sig utomhus och främst då i naturen?
• Ser du att länsstyrelsen skulle kunna jobba bättre på det, eller satsa hårdare på den biten att tillgängliggöra naturen?
• Tycker du att de skulle kunna försöka nå ut mer till befolkningen, att använda sig mer av naturen i området?
• Finns det något typ av samarbete mellan kommuner/länsstyrelse och turismdestinationer?
• Har du något du tycker och känner själv är viktigt att belysa eller ta upp i ämnet?
36
Bilaga 5. Intervjumall för informant LV
• Hur tycker du att medvetenheten kring hälsofördelarna i att vistas och röra sig i naturen ser ut i kommunen?
• Ni har jobbat med FaR relativt länge och har infört promenadstigar så som andra kommuner i regionen har gjort. Men har några satsningar, eller något typ av samarbete, gjorts med några av de naturtursimdestinationer ni har i kommunen? Och hur ser de ut?
- Om nej; Tror du att det skulle kunna vara något att satsa på i framtiden?
• Hur ser statistiken ut i regionen i användandet av FaR? Finns det potential till förbättring?
• På vilka sätt använder ni er av rörelse och natur i hälsoaspekten i förebyggande syfte?
- Hur når ni ut till kommunens invånare?
• Ser du att kommuner och region skulle kunna jobba på ett annat sätt i den här frågan, eller är ni inne på ett spår som skulle kunna leda till en mindre stillasittande befolkning?
• Har du något du tycker och känner själv är viktigt att belysa eller ta upp i ämnet?