Slutsats

Vid en kvalitativ studie är forskaren det viktigaste redskapet för datainsamlingen. Det är forskaren som väljer det som är mest relevant och intressant. I en kvalitativ studien kan man utforma frågeställningarna efter resultatet av intervjuerna till skillnad ifrån en kvantitativ studie (Bryman, 2018). Att generalisera denna studie är svårt eftersom resultatet inte kan representera alla personer med ordinationen FaR. Resultatet i denna studie är subjektiva upplevelser utifrån respondenterna. Bryman (2018) menar att kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera eftersom intervjuerna görs på ett litet antal personer. Det är därför inte möjligt att generalisera resultatet till andra miljöer, eftersom det är subjektiva upplevelser. Men däremot kan man gå vidare och göra mer liknande studier på ett större antal personer.

7.3 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning inom detta område skulle kunna vara att undersöka patienternas upplevelser när de är klara med sitt FaR. I vidare forskning skulle det vara av intresse följa upp respondenterna för att se hur motivationen som beskrivs i denna studie behålls utan hjälp från Friskvårdskonsulenterna. Tidigare forskning visar att enbart 9 procent hade ändrats sin fysiska aktivitets nivå 6 månader efter FaR-ordinatioen (Olsson-Gislow & Folkesson, 2009). Nyare forskning kring ämnet FaR har varit svårt att hitta. Det skulle generellt behövas nya studier om FaR. Många studier som är gjorda är gamla. Det skulle även vara intressant att forska på skillnaden mellan könen. Forskning visar idag att majoriteten av alla FaR som skrivs ut är till kvinnor. I fortsatt forskning skulle man kunna ta reda på vad detta beror på. Samt se om det finns några skillnader kring upplevelsen mellan män och kvinnor och ordinationen FaR.

7.4 Slutsats

Studien fick svar på frågeställningen om betydelsen utav FaR hos patienterna. Då resultatet visar att respondenterna upplevs ha en positiv bild av ordinationen FaR. Man kan även utläsa i resultatet att respondenterna har en positiv bild av fysisk aktivitet och samtliga hoppas på att fortsätta vara fysiskt aktiva efter FaR. För att patienterna ska fortsätta vara fysiskt aktiva visar studien att det är viktigt att känna autonomi, kompetens och tillhörighet. Det är delar som driver den inre motivationen och är även något som respondenterna tycks ha uppnått. Tidigare

forskning visar att det inte är många som upprätthåller den fysiska aktivitetsnivån efter att ordinationen FaR är slut. Därför skulle det behövas mer forskning kring hur den fysiska aktivitetsnivån ska upprätthållas.

Frågeställningen kring hur FaR påverkar till en beteendeförändring handlar mycket om motivationen. Motivationen till fysisk aktivitet upplevs ha ökat för samtliga av respondenterna efter ordinationen. MI-samtalen med friskvårdskonsulenterna verka ha varit en bidragande faktor till att motivationen till fysisk aktivitet ökat. Friskvården i Värmland skulle kunna använda sig utav denna studie för att se vilken nytta det gör med sitt arbete. Det skulle även kunna vara en studie som delas med patienter som är i processen till att få ordinationen FaR. I resultatet framkom det att respondenterna hade önskat få information om FaR mycket tidigare.

Det är viktigt att fånga upp de patienter som är på väg in i sjukdom innan det går för långt och ordinationen FaR krävs. Detta skulle därför kunna vara en studie som i ett sådant skede delas ut till patienterna

Litteraturlista

Brydolf (2017-04-03). FaR- fysisk aktivitet på recept. Hämtad från:

https://www.1177.se/Varmland/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far--fysisk-aktivitet-pa-recept/

Bryman (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB

E.R Warburtopn, Nicol & S.D Bredin (2006). Health benefits of physical activity : The evidence. Canadian Medical Association Journal

Faskunger (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Studentlitteratur AB, Lund

FHI (2018). FaR – Fysisk aktivitet på recept. Hämtad från: http://www.fhi.se/far

Folkhälsomyndigheten ( 2019-04-29). Fysiskt aktiva skolbarn upplever mindre stess och mår bättre. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/skolbarns-halsovanor/fysisk-aktivitet/

Folkhälsomyndigheten (2018). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/op pna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf

Harlands, White, Drinkwater, Chinn,Farr, Howel (1999). The Newcastle exercise project: a randomised controlled trial of methods to promote physical activity in primary care. Hämtad från: https://www.bmj.com/content/bmj/319/7213/828.1.full.pdf

Hassmen & Hassmen (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker

Henriksson & Sundberg (2017). Allmänna effekter av fysisk aktivitet. FYSS

Hevel , Amorose, Lagally, Rindal-Miles, Pierce (2019). Testing the effects of messaging on physical activity motivation in active and non-active adults. Elsevier Ltd.

Holm Ivarsson (2017). MI – praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia, Fortbildning, AB

Holm Ivarsson, Prescott (2017). Motiverande samtal om fysisk aktivitet. FYSS

Gjerde (2012). Coaching, vad, varför hur. Studentlitteratur AB, Lund

Jansson & Andersson (2017). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. FYSS

Kvale & Brinkmann (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund

Lindwall, Stenling och Josefsson (2019). Motivation inom träning hälsa och idrott – ett självbestämmande perspektiv. Studentlitteratur AB, Lund

L Kallings (2009). Fysisk aktivitet på recept (FaR) en fungerande metod. Svensk idrottsforskning

L V Kallings ( 2012-12-18). Fysisk aktivitet på recept – en underutnyttjad resurs. Hämtad från:

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19030

Mattsson, Jansson & Hagströmer (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. Hämtad från: http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf

Miller & Rollnick (2013). Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring. Natur och Kultur, Stockholm

Olsson & Sundström (2009). Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept – FaR i Värmland 2006 Folkhälsa och samhällsmedicin & Landstinget i Värmland

Olsson- Gislow & Folkesson (2009). Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept – FaR i Värmland 2006. Folkhälsa och samhällsmedicin & Landstinget i Värmland

Persson, Brorsson Ekvall Hansson, Troein, Strandberg (2013). Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner’s perspective- a qualitative study. Hämtad från:

https://bmcfampract.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1471-2296-14-128

R. Fox, Stathi, McKema, Davis (2007). Physical activity and mental well-being in older people participating in the Better ageing project. Hämtad från: https://link-springer-com.bibproxy.kau.se/content/pdf/10.1007/s00421-007-0392-0.pdf

Ryan & Deci (2000). Self-Determination Theory and the Facilaiation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. University of Rochester

Statens beredning för medicins utvärdering, SBU-rapport. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet—En systematisk litteratur översikt. Stockholm. https://www.sbu.se/sv/

Statens folkhälsoinstitut (2011). FaR – Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.

Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningsbesked. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Währborg (2009). Stress och den nya ohälsan. Natur & kultur.