I studien beskrivs hur sjuksköterskor säger sig arbeta för att stödja patienter att påbörja en förändrande process mot ett bättre psykiskt mående. Resultatet presenterar tre
huvudkategorier: Åtgärder som bygger relationer, Att stärka och rusta patienten,
Sjuksköterskan som leder, organiserar och tar beslut. Dessa tre kategorier beskriver tre olika roller som sjuksköterskan kan inta och intar. Den första rollen kan beskrivas som att vara en inkännande och närvarande sjuksköterska, den andra rollen handlar om att vara den som tillsammans med patienten agerar för att skapa förändringar i patientens beteenden och den tredje rollen handlar om att vara en aktör som agerar åt patienten. Enligt Barker och
Buchanan-Barker (2005) är det sjuksköterskan som är verktyget inte själva modellen i sig. Det stämmer bra med hur sjuksköterskan i studien beskriver sin roll och hur de arbetar.
Det är inga nya interventioner som presenteras i resultatet. Men det kanske är just det som är det intressanta och viktiga att det är basala och grundläggande åtgärder som handlar om att mötas som människor och att bygga relationer som är nyckeln till att kunna hjälpa en annan människa att påbörja en förändringsprocess och hitta nya mål i livet.
Referensförteckning
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model: A Guide for Mental Health Professionals. Hove: Routledge.
Barker, O., Jackson, S., & Stevenson, C. (1999). The need for psychiatric nursing: Towards a multidimensional theory of caring. Nursing Inquiry, 6, 103-111.
Birkler, J. (2008), Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber AB. Dahlberg, K, Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Natur och Kultur:
Stockholm.
Erdner, A. (2006). Berättelser om ensamhetens vardag hos människor med psykiska funktionshinder. (Avhandling. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.)
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning
Eriksson, K. (2012). Att identifiera och bestämma begrepp inom vårdvetenskapen som disciplin. Wiklund Gustin, L., Bergbom, I. (RED.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s 159- 172). Lund: Studentlitteratur.
Granerud, A., Severinsson, E. (2006). The struggle for social integration in the community – the experiences of people with mental health problems Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 288–293.
Gustafsson, L.-K. (2008). Försoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Åbo Akademi Gustafsson, L.-K. (2012). Försoning. Wiklund Gustin, L., Bergbom, I. (RED.).
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hedelin, B. (2006) Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa – psykiatrisk omvårdnad utanför psykiatrin arena. Arvidsson, B., Skärsäter, I. (RED). Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
Herlofson, J., Ekselius, L. (2011). Inledning. Herlofson, J., Ekselius, L., Lundh, L.-G., Lundin, A., Mårtensson, B., Åsberg, M. (RED.). Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Hummelvoll, J. K. (2004). Helt - ikke stykkevis og delt. Gyldendal akademisk.
Jackson och Stevenson (2000). What do people need psychiatric and mental nurses for? Journal o advanced Nursing, 31, 378-388.
Jormfeldt, H. (2006). Hälsa i psykiatrisk omvårdnad – autonomi, gemenskap och
att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
Jormfeldt, H., Svedberg, P., Fridlund, B & Arvidsson, B. (2007). Perceptions of the concept of health among nurses working in mental health services: A phenomenographic study. International Journal of Mental Health Nursing 16, 50–56 doi: 10.1111/j.1447- 0349.2006.00444.x.
Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2011) Perspektiv på hälsa och ohälsa i psykiatrisk omvårdnad. Wiklund Gustin, L. (RED.). Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.
Jormfeldt, H.(2007). Dimensions of health among patients in mental health services. (Avhandling Lund University, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinska fakulteten).
Jormfeldt, H., Svensson, B., Arvidsson, B., Hansson, L. (2008). Dimensions and reliability of a questionnaire for the evaluation of subjective experiences of health among patients in mental health services. Issues in Mental Health Nursing, 29:51–62, 2008 doi: 10.1080/01612840701748789,
Kvale, S., Brinkmann, K. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lützén, K., & Nordin, C. (2010). Etik. I J. Herlofson, & L., Ekselius (Red.), Psykiatri. Lund:
Studentlitteratur.
Mann, M., Hosman, C., M.H., Schaalma H., P., & de Vries N., K. (2004) self-esteem in a broad-spectrum approach for mental health promotion. Health Education research vol.19 no.4 2004 Theory & Practice Pages 357–372. doi: 10.1093/her/cyg041. Molin, J., Graneheim, U.H. & Lindgren, B.M. (2016). Quality of interactions influences
everyday life in psychiatric inpatient care—patients’ perspectives. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 11(29897). doi:
10.3402/qhw.v11.29897
Northern Nurses’ Federation (NNF) (2003), Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden 4. Rev. Uppl. Från:
http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
Piscator, R. & Nyström, M. (2007). Att dra sig tillbaka frånomgivningen. En ond cirkel vid
svår psykisk ohälsa. Vård i Norden 1/2007. publ. no. 83 vol. 27 no. 1 pp 31–36.
Polit, D.F. & Beck, T. B, (2012), Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (9th Ed.), Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Rantanen, H., Koivisto, A-M., Salokangas, R., R.K., Helminen, M., Oja H, Pirkola, S., Wahlbeck, K., Joukamaa, M. (2009). Five-year mortality of Finnish schizophrenia patients in the era of deinstitutionalization. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 44:135–142. doi: 10.1007/s00127-008-0414-1.
Institutionen för Vårdvetenskap, Åbo Akademi.
Sahlsten, M., Larsson, I. E., Lindencrona, C., Plos, K. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Issues in Clinical Nursing, 14(1) Schröder, A., Ahlström, G. & Larsson, B.W. (2006). Patients' perceptions of the concept of
the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing 15(1), 93-102. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
Schön, U.-K. (2009). Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa. Rapport i socialt arbete 130. (Doktorsavhandling. Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete.)
Schön, U-K. (2012). Vad avses med återhämtning? Borgarve, D., Ershammar D., Rosenberg, D. (RED). Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Möjlighetens metoder för en ny praktik. Stockholm: Gothia Förlag.
Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Indikatorer och underlag för bedömningar. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19149/2013-6-7.pdf
Svedberg, P. (2006) Hälsofrämjande psykiatrisk omvårdnad. Arvidsson, B., Skärsäter, I. (RED). Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, P., Jormfeldt, H. & Arvidsson, B. (2003) Patients’ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 448–456. doi: 10.1046/j.1365- 2850.2003.00633.x.
Svedberg, P., Svensson, B., Arvidsson, B. & Hansson, L. (2007). The construct validity of a self report questionnaire focusing on health promotion interventions in mental health nursing. Journal of Physchiatric and Mental Health Nursing, 14, 566-572. doi: 10.1111/j.1365-2850.2007.01129.x.
Topor, A. (2004). Vad Hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Falun: Natur och Kultur.
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm. Vetenskapsrådet.
Wiklund-Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
World Health Organisation. (2001). The world health report. mental health: new understanding, new hope.Geneve: WHO. Från:
Wyder, Bland, Blythe, Matarasso, & Crompton, 2015. Therapeutic relationships and
involuntary treatment orders: Service users' interactions with health-care professionals on the ward. International Journal of Mental Health Nursing Volume: 24 Issue 2 (2015) ISSN: 1445-8330