Slutsats - Hållbar utveckling i undervisningen, en utmaning? : en undersökning om hur lärare i

8. Diskussion

8.5 Slutsats

Min slutsats är att vissa av lärarna upplever att den egna åsikten, och vikten av att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv, inte hänger ihop med hur lärarna egentligen undervisar. Vid analys och sammanställning av lärarnas undervisning, lutar det åt att lärarna har en önskan om att kunna undervisa ämnesövergripande och att undervisa alla sina ämnen ur ett hållbarhetsperspektiv. Men att vissa av lärarna upplever undervisning för hållbar utveckling som komplext och svårt, samt att vissa av lärarna själva har svårt att undervisa i något som de själva inte kan leva upp till. Detta resulterar i att lärarna i större utsträckning undervisar för att ge eleverna faktakunskaper i naturorienterande ämnen utan att eleverna får ta

ställning i olika frågor som rör hållbar utveckling. Lärarna anser att det är för svårt att undervisa för hållbar utveckling eftersom läraren själv också måste se sig som

lärande, då hållbar utveckling är något som förändras hela tiden och läraren måste hänga med för att hålla sig uppdaterad i frågor som rör samhälle och miljö. Detta medför att det är lättare för läraren att undervisa ur faktatraditionen, där läraren är experten i klassrummet, som vill överföra sina kunskaper till eleverna.

I min slutsats ser jag ett samband mellan lärarna som har en mer pluralistisk undervisningstradition, att de ser läroplanen som ett stöd och inte använder sig särskilt mycket utav den, utan i större utsträckning ha den som inspiration. Att de lärarna tolkar läroplanen på ett sådant sätt att den inte är något som ska följas utan något som man kan plocka godbitarna ur och använda som hjälp och stöd i sin undervisning. Lärarna med pluralistisk undervisningstradition verkar undervisa och fördjupa sig i de ämnen som de själva har ett intresse för och undervisar i mycket större utsträckning ur ett hållbarhetsperspektiv. De lärarna uppfattar sin egen undervisning som att de kopplar all sin undervisning till hållbar utveckling och att de undervisar mer om samhällsaktuella frågor och tar in ”det som händer nu” i sin undervisning, med ambitionen om att fånga elevernas intresse.

Lärarna som undervisar mer enligt fakta-undervisningstraditionen, även den normerande undervisningstraditionen, tolkar jag som att de kopplar mer av sin undervisning till läroplanen. De säger alla att läroplanen är otydlig och till viss del flummig och svår att tolka. De använder läroplanen och undervisar utifrån den men menar att det är svårt, eller i stort sett omöjligt, att hinna med alla områden som står i läroplanen, vilket gör att de i vissa fall väljer bort hållbar utveckling helt.

Lärarna som undervisar ur en pluralistisk undervisningstradition upplever läroplanen som tydlig och med stor tolkningsfrihet, de uppfattar inte läroplanen som att allt måste hinnas med utan snarare att läraren väljer ut det som de anser viktigt och gör fördjupningar där. Varpå hållbar utveckling får större utrymme hos dessa lärare och där hållbar utveckling återkommer i all deras undervisning.

Alltså min slutliga tolkning är att lärare som har en friare syn på läroplanen och upplever den som ett tolkningsfritt stöd till undervisningen, har hållbar utveckling i mycket större utsträckning i sin undervisning. Medan lärare som tar mer

ordagrant fasta på läroplanens innehåll och tolkar den som att i stort sett allt stoff ska hinnas med i undervisningen, väljer bort hållbar utveckling med anledning av att det är för stort, komplext och tidskrävande. Jag ser inget samband mellan ålder och erfarenhet, med vilken undervisningstradition eller koppling till läroplanen som lärarna gör, relaterat till hållbar undervisning.

9. Referenser

Almqvist, J. & Lundqvist, E. (2013), De nationella provens innehåll: vilken scientific literacy mäts i NO-proven? I E. Lundqvist, R. Säljö & L. Östman (Red.) Scientific Literacy, Teori och praktik, Malmö: Gleerups

Biesta, Gert, (2011), God utbildning i mätningens tidevarv - avancerade studier i pedagogik, Liber

Björneloo, Inger, (2011), Hållbar utveckling – Att undervisa utifrån helheter och sammanhang, Liber

Bryman, Alan, (2018), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber

Bursjöö, Ingela, (2014), Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont Sammanhang, kompetenser och samarbete, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet, ISBN 978-91-628-9129-9

Caiman, C, Lundegård, I, Hasslöf, H, Malmberg, C, Urbas, A (2018), Introduktion - didaktiska perspektiv på hållbar utveckling, http://larportalen.skolverket.se Dewey, John, (1929), The sources of a Science Education, In the later works, vol 5, Southern Illinois University, USA

Grettve, A, Israelsson, M, Jönsson, A, (2014), Att bedöma och sätta betyg – Tio utmaningar i lärarens vardag, Natur & Kultur

Hopkins, Charles, (2007), Interview with Charles Hopkins, UNESCO Chair in Education for Sustainable Development, York University, Canada

http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-

view/news/interview_with_charles_hopkins_unesco_chair_in_education_fo/

KTH- vetenskap och konst, Ekologisk hållbarhet, (2018),

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-

utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074

KTH – vetenskap och konst, Ekonomisk hållbarhet, (2018)

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-

utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976

KTH – vetenskap och konst, Social hållbarhet, (2020)

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar- utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774

Lundahl, Christian, (2011), Bedömning för lärande, Stockholm: Norstedts NE.se, (2020), Svenskt jordbruk – en högmekaniserad näringsgren,

Nationalencyklopedin,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordbruk/svenskt- jordbruk-en-h%C3%B6gmekaniserad-n%C3%A4ringsgren

Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2003), Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003- 460

Sandell, K, Öhman, J, Östman, L, (2003), Miljödidaktik – Naturen, skolan och demokratin, Lund: Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-02115-7

Skolverket, (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm: Skolverket

Skolverket, (2011), Läroplan för gymnasieskolan- Ämne Naturkunskap, Stockholm: Skolverket

Skolverket, (2018), Så använder du Läroplanen för grundskolan,

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan

Skolverket, (2019), Forskningsbaserat arbetssätt,

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra- nyckelbegrepp

Skolverket, (2020), Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling,

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling

Skolverket, (2020a), Bevakningsområden om utbildning och lärosäten,

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/innehall/skolverkets-bevakningsomraden-om-utbildning- och-larosaten

SOU, Statens offentliga utredningar, (2004:104), Att lära för hållbar utveckling, Stockholm, ISBN 91-38-22231-0

Sterling, Stephen. (2004), The learning of ecology, or the ecology of learning? IW. Scott & S. Gough (Red.), Key Issues in Sustainable Development and Learning: a Critical Review, New York: RoutledgeFalmer

Sterling, Stephen. (2010), Learning for resilience, or the resilient learner? Towards a necessary reconciliation in a paradigm of sustainable education. Environmental Education Research, 16

Stormats, Karen, (2018), Utbildningsvetenskaplig forskning – introduktion till kvantitativa metoder, Högskolan Dalarna (föreläsning)

Sund, P, Sund, L, (2017), Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan, 1:a upplagan, Liber Stockholm

Torbjörnsson Tomas, (2014), Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan, Uppsala universitet, ISBN 978-91-554-8987-8

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:736153/FULLTEXT02.pdf

Vetenskapsrådet, (2017), God forskningsed, Stockholm, ISBN 978-91-7307-352-3

Wärneryd, O, Hallin, P-O, (2001), Hultman, J, Hållbar utveckling, 2:a upplagan, Studentlitteratur

Öhman Johan, (2009), Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluraliskt perspektiv, Örebro universitet

Öhman Johan, (2014), Implementering av utbildning för hållbar utveckling- relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande, Örebro universitet

Öhman J, Östman L, Andersson K, Rudsberg K, Krigsman T, Lundegård I, (2004), Hållbar utveckling i praktiken, Myndigheten för skolutveckling

Bilagor

Bilaga 1 Lite om lärarna

 Hur gammal är du?

 Vilken utbildning har du?

 Vilket år tog du examen?

 Vilka ämnen undervisar du i?

 Hur länge har du arbetat som lärare?

Vad lärarna lägger i begreppet ”hållbar utveckling” (teoretiskt perspektiv)

1. Vad innebär hållbar utveckling för dig?

 Vilket ämne anser du vara viktigt i ett hållbarhets kontextur?

 Varför bör du undervisa hållbar utveckling?

 Vad anser du att eleverna behöver kunna, veta och förstå för att bidra till hållbar utveckling?

Hur lärarna undervisar för att ge eleverna kunskap till att kunna bidra till en hållbar utveckling (pragmatiskt perspektiv)

1. Hur undervisar du inom NO-ämnena kopplat till hållbar utveckling?

 Vilket ämnesinnehåll använder du, vilka frågor tas upp?

 Vilka undervisningsformer använder du?

 Undervisar du alla dina ämnen ur ett hållbarhetsperspektiv? Hur gör du det?

2. Hur undervisar du för att ge eleverna handlingskompetens att kunna leva hållbart?

 Hur gör du för att ge eleverna möjlighet att själva ta ställning till frågor inom hållbar utveckling?

 Vilka är de största utmaningar i din undervisning för hållbar utveckling?

Lärarnas syn på läroplanerna i relation till hållbar utveckling,

3. När du arbetar med hållbarhet, hur knyter du an till läroplanen för ditt ämne?

 Hur tolkar du och ser på de redskap som beskrivs i läroplanen för undervisning i ämnet hållbar utveckling?

 Anser du det centrala innehållet inom NO-ämnen att undervisa för hållbar utveckling som tydligt? Varför/varför inte?

4. Om du fick fria händer, hur skulle du undervisa eleverna till att kunna leva hållbart och bidra till en hållbar utveckling?

Bilaga 2

2020-03-31

Förfrågan om deltagande

Under vårterminen 2020 skriver jag, Anna-Karin Relfsson, mitt examensarbete på VAL-vidareutbildning av lärare, vid Högskolan Dalarna. Min undersökning kommer att handla om hur lärare undervisar i ämnet hållbar utveckling inom naturorienterande ämnen och vilka undervisningsmetoder som används.

Jag kommer att använda mig av intervjuer som metod för min datainsamling. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Undersökningens syfte och innehåll

Området är viktigt att undersöka för att det idag finns en otydlighet i Lgr11 kring

hur ämnet hållbar utveckling bör undervisas i, för att eleverna ska kunna uppnå

kunskapskraven, samt vilket innehåll undervisningen bör ha för att möjliggöra för eleverna att kunna leva hållbart. Jag har uppfattat en förvirring och osäkerhet bland lärare i ämnet och jag hoppas kunna bidra och påverka detta med denna

undersökning och jag ser fram mot ditt deltagande.

Genomförande

Jag har planerat att intervjua 5-6 NO-lärare, som är verksamma i års 7-9, på tre olika skolor. Ditt deltagande kommer att innebära att jag ställer öppna intervjufrågor, som jag spelar in via mobiltelefon. Intervjun kommer att vara i omkring 30 minuter och ske på överenskommen plats och tid. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats som ventileras i sedvanlig ordning vid Högskolan Dalarna. Du kommer att kunna ta del av undersökningens resultat i början av juni, antingen via kontakt med mig eller med Högskolan Dalarna.

Det insamlade materialet kommer att bearbetas av mig själv och min handledare. Din identitet som deltagare kommer inte att röjas, inte heller vilken skola undersökningen har gjorts vid. Personer – barn eller vuxna – som på något sätt nämns i studien kommer att avidentifieras. Insamlade data förvaras hos undertecknad och kommer endast att hanteras av mig och min handledare. All insamlad data kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt och klart. Examensarbeten faller under dataskyddsförordningen, GDPR.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Om du som är tillfrågad avstår från att delta, eller avbryter sitt deltagande så kommer detta inte att påverka det fortsatta arbetet med undersökningen.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Stenungsund 31 / 3- 2020 Falun 31 / 3- 2020 Anna-Karin Relfsson

____________________________

Student: Handledare:

Anna-Karin Relfsson Hed Kerstin Larsson

h19anrel@du.se hkl@du.se

In document Hållbar utveckling i undervisningen, en utmaning? : en undersökning om hur lärare i åk 7-9 uppfattar sin undervisning relaterat till hållbar utveckling i naturorienterande ämnen. (Page 35-42)