I följande kapitel redovisas en anknytning till studiens problemformulering och syfte samtidigt som den fundamentala slutsatsen tydligt presenteras. Vidare avhandlas de faktiska teoretiska och praktiska bidragen som studien bistått med. Avslutningsvis diskuterar författarna studiens etiska och samhälleliga påverkan samt ger förslag på fortsatt forskning inom området.
8.1 Konklusion
Den här studien ämnar besvara frågeställningen “Är de genomsnittliga avgifterna för SRI-fonder lägre än för konventionella fonder, allt annat lika?” för att vidare diskutera motivet till att investera hållbart. Det genom att utföra en regressionsanalys för att undersöka ett potentiellt samband mellan den beroende variabeln fondavgifter och ett flertal förklaringsvariabler. I resultatet framgår att det existerar ett signifikant negativt samband mellan SRI-fonder och årlig avgift. Det innebär att studien uppnår att besvara frågeställningen och slutsatsen blir att hållbara fonder är billigare än konventionella fonder, allt annat lika.
Studiens huvudsakliga syfte är besvara forskningsfrågan för att i nästa steg diskutera huruvida lägre avgifter kan vara ytterligare ett motiv för individer att investera hållbart. Ett delsyfte är dessutom att, i och med studiens presentation och sammanställning av information, öka människors medvetande kring hållbara investeringar. Med hänsyn till studiens resultat presenteras lägre fondavgifter som ett ytterligare motiv för individer att investera hållbart. Variabeln bör därför inkluderas som en förklaringsvariabel i fortsatt
forskning. Författarna kritiserar fortsättningsvis appliceringen av den
nationalekonomiska teorin modern portföljteori (MPT) och menar att användandet av teorin som förklaringsgrund bör utvidgas för att specifikt analysera variabeln fondavgifter som potentiellt enskilt påverkande.
8.2 Teoretiskt och praktiskt bidrag
Den här studien har bidragit till forskningen kring motivet gällande vad som driver individer till att investera hållbart. Tidigare forskning i ämnet finns att tillgå, men där har ofta motstridiga slutsatser presenterats trots att de använda undersökningsmetoderna många gånger har varit densamma för de olika studierna. Det teoretiska bidraget som den här studien frambringar är den sparsamt använda metoden att genomföra en regressionsanalys med faktisk data, där fokus varit ett unikt investerarmotiv. Bidraget är unikt i det avseende att studien inriktat sin regressionsanalys på de årliga avgifterna för fonderna för att dra signifikanta slutsatser om ett eventuellt samband genom att använda fondavgifterna som beroende variabel. Resultatet som framkommer av studien visar att det finns ett negativt samband mellan hållbara fonder och fondavgifter. Studiens slutsats bidrar därmed till diskussionen om potentialen till fler motiv än just fondernas finansiella prestation eller det sociala ansvaret som uteslutande varit de enda undersökta alternativa motiven i tidigare forskning.
Resultatet som yppats presenterar ett praktiskt bidrag till fondbolag och fondförvaltare genom att öka förståelsen för investerarnas beteende. Det dels genom studiens sammanfattning av tidigare forskning i området där en klar bild ges av hur investerarna uppfattar sitt eget beteende i fråga om hållbara investeringar, finansiell avkastning och socialt ansvar. Dels genom att ställa den informationen i relation till studiens resultat, där det faktiska beteendet gällande fondavgifter presenteras. Med den här studien som underlag kan fler företag skapa sig en djupare uppfattning om investerarens motiv till att investera hållbart och därefter planera tjänster och marknadsföring för att uppfylla investerarnas behov. Studiens resultat visar att det inte finns något fundamentalt skäl att inte rekommendera SRI-fonder för potentiella investerare, vilket borde öka drivkraften för förvaltningsbolagen att framhäva de hållbara investeringsalternativen. På så vis påverkas fondbolagen att ta större ansvar. Ytterligare ett viktigt praktiskt bidrag menar författarna är att den här studien främjar resonemanget kring att människor bör investera hållbart. Inte enbart för att det bidrar till positiva följder för vår jord, utan även för att det är billigare för investeraren att investera i, jämfört med konventionella fonder med lika stor finansiell avkastning, motsvarande risk och allt annat lika.
8.3 Förslag till fortsatt forskning
Vilket eller vilka motiv som påverkar individers val till att investera hållbart är ett ämnesområde som har uppmärksammats och undersökts tidigare, vilket författarna även har diskuterat i studien. Det främsta bidraget från den här undersökningen är att enligt resultatet verkar SRI-fonder vara billigare än konventionella fonder. Författarna har därmedelst föreslagit ytterligare en dimension för ett tänkbart motiv som tillsammans med de två tidigare förklaringsgrunderna, i studien benämna finansiell avkastning och socialt ansvarstagande, möjligen kan besvara frågeställningen. Ett förslag till fortsatt forskning är därför att inkludera variabeln fondavgifter för att vidare undersöka individers motiv till att investera hållbart. I undersökningar som låter investerare prioritera och basera sina investeringsval på olika faktorer har tidigare forskning enbart inkluderat variabler såsom risk och avkastning. Individen har därmed inte ställts inför valet att dessutom inkludera avgifter i prioriteringsprocessen, vilket innebär att dess påverkan ännu är okänd. Variabeln fondavgift bör därför inbegripas i såväl kvantitativa studier såsom enkätundersökningar, kvalitativa studier såsom intervjuer och experimentella undersökningar för att kontrollera dess eventuella påverkan. Författarna av den här studien har tillämpat en delvis irrationell människosyn och därför utgått ifrån att frågan inte nödvändigtvis måste besvaras med ett korrekt svar utan föreslår att olika individer kan ha olika drivkrafter. Med den valda utgångspunkten är det möjligt att individen kan motiveras av finansiell avkastning, socialt ansvarstagande eller lägre avgifter beroende på preferenser, vilket fortsatt forskning bör ta i beaktning. I och med att studien är unik beträffande dess frågeställning föreslår författarna dessutom att fortsatt forskning bör fokusera på att säkerställa det negativa sambandet mellan SRI-fonder och avgifter genom att upprepa undersökningen på ett större sampel. Studien bör dessutom genomföras för en utländsk marknad för att undersöka huruvida avgifter, men framförallt investeringsbeteenden, eventuellt skiljer sig åt mellan olika länder. Det kan även vara betydande att testa att det negativa sambandet kvarstår om andra variabler adderas för att verifiera att resultatet inte kan förklaras av andra faktorer. Slutligen föreslår författarna att en fortsatt forskning kring anledningen till varför hållbara fonder är billigare än konventionella fonder bör genomföras.
8.4 Etiska och samhälleliga aspekter
Som tidigare konstaterats i den här studien väljer en majoritet av svenskarna att investera sitt sparkapital i fonder. Förutom premiepensionen har 80 procent av Sveriges befolkning ett fondsparande (Fondbolagens Förening, 2016a, s. 7). Värdet på Sveriges totala fondförmögenhet uppgick till 3 568 miljarder kronor för 2016, vilket innebär en värdeökning på 322 miljarder kronor från föregående år varav 53 miljarder kronor var nytt kapitaltillskott (Fondbolagens Förening, 2017, s. 1). Det finns ett framträdande engagemang för hållbarhet i samhället, inte minst inom kapitalinvesteringar och sparande där uppmärksamhet riktas till miljömässiga, etiska och socialt ansvarsfulla frågor. Eftersom intresset för hållbara investeringar ökar anser författarna att den här studien är viktig ur såväl det etiska såsom det samhälleliga perspektivet. Det eftersom undersökningen bidrar med värdefull kunskap och insikter om att hållbarhet inte kostar mer utan tvärtom är billigare än alternativet. Författarna anser att det är en viktig vetskap för befolkningen då resultaten visar att investeraren inte behöver göra en kompromiss, utan kan förena sina värderingar med sitt investeringsbeslut, om motivet är att hitta det billigaste investeringsalternativet.
Resultatet från studien finner ett signifikant samband mellan hållbarhet och lägre avgifter, vilket bringar hopp till författarnas vision om fler människor som väljer att investera i fonder vars arbete syftar till att skapa en mer hållbar värld med fokus på miljö, etiskt och socialt ansvarstagande. Det kan i sin tur förhoppningsvis vara ett incitament för fondbolagen att utöka investeringsutbudet till fler hållbara alternativ och fokusera arbetet mer distinkt på att en hållbarhetsinriktning inkorporeras djupare i verksamheten. Då utbudet av hållbara fonder blir större intensifieras även konkurrensen mellan de olika fondbolagen och företagens motivation till att ta ansvar för hållbarhet bör öka simultant, vilket skulle vara en gynnsam drivkraft sett ur ett samhälleligt perspektiv. I ett försök till att ta diskussionen ett steg längre menar författarna vidare att studien kan öppna upp för nya diskussioner vad gäller samhällsdebatten som härrör klyftan kopplat till monetära medel. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män (SCB, u.å). Enligt en grupp tidigare forskare tenderar segmentet hållbara investerare vara överrepresenterade av kvinnor. Skulle löneklyftan mellan kvinnor och män tillintetgöras ökar chansen att män kommer ikapp kvinnorna vad gäller andelen hållbara investerare. Detta eftersom att inkomsterna kan kopplas till storleken på människans utgifter och sparkapital samtidigt som hållbara fonder har en lägre avgift än konventionella fonder. Samma resonemang skulle även gälla för andra målgrupper med lägre inkomster. Ju fler investerare som väljer att investera hållbart dess bättre, anser författarna till den här studien, vilket innebär att fler män bör investera hållbart då det fortfarande är männen som utgör majoriteten av världens investerare. Ifall att fler män, vilket innebär fler individer välja att investera hållbart, skulle det vara om än ett ytterst litet, men ack så viktigt motiv till att minska löneklyftorna i världen.
Enligt Bryman (2011, s. 131) bör forskare ta hänsyn till fyra olika etiska principer, vilka
benämns informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt
konfidentialitetskravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de personer som eventuellt berörs eller involveras i forskningen om det bemälda forskningsåliggandets syfte (Bryman, 2011, s. 131). I och med att studien inte innefattar några respondenter utan baseras på informationsdata om fonder, diskuteras inte uppfyllandet av principen vidare. Samtyckeskravet betyder att deltagandet i en undersökning ska vara frivillig (Bryman, 2011, s. 132). Inte heller den här principen
kräver en djupare diskussion då undersökningen inte involverar några deltagare. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats om enskilda individer enbart får användas i överensstämmelse med den aktuella forskningens intentioner och ändamål (Bryman, 2011, s. 132). Den information som har samlats in omfattar inte uppgifter om enskilda individer och är dessutom offentlig för allmänheten, vilket dessutom enbart används för att besvara forskningsfrågan angående skillnaden i avgifter. Konfidentialitetskravet betyder att samtliga personuppgifter ska behandlas och förvaras så att obehöriga inte kan undgå informationen och övriga uppgifter om personer som ingår i undersökningen skall behandlas med maximal konfidentialitet (Bryman, 2011, s. 132). Som tidigare nämnt omfattar det inkluderade datamaterialet inte personuppgifter utan offentlig information om svenska fonders prestation och innehåll, vilket innebär att även konfidentialitetskravet är uppfyllt. Samtlig information som har inkluderats i studien är alltså offentlig och kan således inhämtas från databaser, hemsidor eller rapporter. Därmed omfattas inte datamaterialet av ovan nämnda etiska principer, och kan därför inte gå emot dem. Det är ändå viktigt att författarna är medvetna om de lagar och regler som inhämtningen, hanteringen och publiceringen av informationen omfattas utav och handlar i respekt utifrån dessa kriterier. Författarna av studien har intagit ett objektivt synsätt som utgångspunkt i undersökningen för att utefter en positivistisk kunskapssyn besvara forskningsfrågan. Författarnas åsikter och värderingar utelämnas därmed och utförandet har skett utifrån en värderingsfri metod för att besvara forskningsfrågan och behandla inkluderat information med konfidentialitet samt respekt avseende både hantering och publicering.