9. Sanningskriterier
9.2 Validitet
Det andra kvalitetsmåttet som mäter studiens relevans benämns som validitet och förklarar hur meningsfull en undersökning är. Validiteten presenterar med vilken säkerhet studien mäter just det som den är avsedd att mäta (Djurfeldt et al., 2003, s. 104). Med andra ord hur korrekt författarna behärskat omvandla problemformuleringen och syftet med studien, alltså den teoretiska utgångspunkten, till kvantifierbara frågor som mäter precis det studien är avsedd att mäta. Djurfeldt et al. (2003, s. 104) menar att vederbörande kvalitetsmått utgör den största utmaningen i undersökningsprocessen, men att risken för systematiska fel kan undgås ifall författarna kan uppvisa en hög validitet. Validitetsproblem uppstår mer frekvent i kvantitativa studier än i kvalitativa studier (Djurfeldt, 2003, s. 105). Då författarna till den här studien har valt att genomföra en kvantitativ undersökning ökar därmed relevansen att analysera och resonera kring studiens validitet. Datainsamlingen som använts i analysen är som känt sekundärdata. Sekundärdata eller data som samlats in av andra kan bidra med svårhanterliga validitetsproblem (Johansson-Lindfors, 1993, s. 117). Eftersom att datainsamlandet är en fundamental uppgift i Morningstars verksamhet anser författarna att tillförlitligheten till inhämtad data är hög. Skulle författarna själva samla in motsvarande data direkt från primärkällorna, det vill säga respektive fondbolag som utgör studiens populationsurval, krävs en längre tidsperiod för insamlingsproceduren samt eventuella befogenheter och kontakter på fondbolagen som författarna inte har. Därmed anser författarna att studien har hög tillförlitlighet trots användningen av tillgänglig sekundärdata från Morningstar.
Valideringsprocessen kan delas in i olika aspekter. Begreppsvaliditet eller så kallad teoretisk validitet ämnar presentera hur väl mätningen stämmer överens med vad som var planerat att mäta, och behandlar främst kvantitativ forskning (Bryman, 2011, s. 163). I den här studien står begreppsvaliditeten bland annat för hur väl SRI-fonderna i själva verket representerar de fonder som investerare faktiskt anser vara hållbara. Författarna har utgått från vad investeraren kan tänkas söka efter när personen vill hitta hållbara fonder, vilket innefattar sökord kopplat till hållbarhet, namnet på fonden samt sorteringsfunktionerna tillgängliga på Morningstar. Investerare använder sig utav olika plattformar för att söka rätt information inför sina investeringsbeslut, som exempelvis sitt lokala bankkontor, nätmäklare eller oberoende källor som Morningstar, risken finns därför att sorteringen av SRI-fonder inte blir identiska med hur den här studien har valt att klassificera hållbara fonder. Trots att författarna försökt minimera den risken, kan inga garantier ges för att urvalet av SRI-fonder utgörs av en optimal klassificering. Pålitligheten beträffande att ett samband inte beror av någon utomstående variabel förklaras av intern validitet, som är en annan aspekt i valideringsprocessen och ofta förekommer i samband med kausalitet (Bryman, 2011, s. 50). I den här studien avser intern validitet hur väl resultatet från regressionsmodellen fångar rätt värden, att undersökningen faktiskt mäter sambandet mellan SRI och den årliga avgiften och inget annat. För att den interna validiteten i det här fallet ska vara så hög som möjligt har
författarna utfört korrelationstester mellan samtliga oberoende variabler, vars resultat pekade på låg grad av korrelation. Därmed betyder det att det signifikanta sambandet mellan SRI och avgiften inte förklaras av någon annan faktor än just hållbarhet, vilket innebär att studiens interna validitet är hög.
En tredje validitetsaspekt benämns som extern validitet och behandlar generaliserbarheten i undersökningen, med andra ord studiens överförbarhet eller tillämpning. Johansson-Lindfors (1993, s. 94) förklarar att begreppet generaliserbarhet syftar till att beskriva möjligheten att dra slutsatser om ett sammanhang utifrån ett urval ur den populationen. Den här validitetsaspekten är den som kan kritiseras för den här uppsatsen. Vad gäller SRI-fonderna utfördes ett totalurval, vilket gör studien applicerbar på en population av hållbara fonder. Däremot vad gäller de konventionella fonderna finns en risk att ett nytt urval resulterar i observationer som divergerar från de konventionella fonder som valts ut för den här studien. Som diskuterats tidigare i texten kan inga slutsatser dras om huruvida resultatet från den här studien kan appliceras i ett land som skiljer sig kraftigt från Sverige, i resonemanget om hållbarhet.
Källförteckning
Abbott, M., & Mckinney, J. (2012). Understanding and Applying Research design. New Jersey: John Wiley Sons
Aktiespararna (u.å.a). Vad är en fond? Aktiespararna. Tillgängligt via:
http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Grundskolor/Fondkunskap/Vad-ar-en-fond/ [Hämtad: 2017-03-14].
Aktiespararna (u.å.b). Finansvärlden ofta rena grekiskan. Aktiespararna. Tillgänglig via: http://www.aktiespararna.se/artiklar/Fonder/Finansvarlden-ofta-rena-grekiskan/ [Hämtad 2017-03-15]
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Avanza (u.å). Vad kostar ett fondsparande? Avanza. Tillgängligt via: https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/fonder/vad-kostar-ett-fondsparande.html
Baker, H.K., & Nofsinger, J.R. (2010). Behavioral Finance: Investors, Corporations, and Markets. New Jersey: John Wiley Sons
Bauer, R., Koedijk, K., & Otten, R. (2005). International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking & Finance, 29 (7), 1751– 1767.
Beal, D.J., Goyen, M., & Phillips, P. (2005). Why Do We Invest Ethically? Journal of Investing, 14 (3), 66-77.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför Vetenskap? 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Blowfield, M., & Murray, A. (2011). Corporate Responsibility. New York: Oxford University Press.
Bowles, S. & Ginits, H. (2000). Walrasian Economics in Retrospect. The Quarterly Journal of Economics, 115 (4), 1411-1439.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press
Capelle-Blancard, G., & Monjon, S. (2014). The Performance of Socially Responsible Funds: Does the Screening Process Matter?. European Financial Management, 20 (3), 494–520.
Carhart, M.M. (1997). On Persistence in Mutual Fund Performance. Journal of Finance, 52 (1), 57-82.
Curtis, G. (2004). Modern Portfolio Theory and Behavioral Finance. Journal of Wealth Management, 7 (2), 16-22.
Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Derwall, K., Koedijk, K., & Ter Horst. J. (2011). A Tale of Values-Driven and Profit-Seeking Social Investors. Journal of Banking & Finance, 35 (8), 2137-2147.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda - en samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2:a uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Ejlertsson, G. (1992). Grundläggande statistik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Eurosif (2016). European SRI Study 2016. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2016/11/SRI-study-2016-HR.pdf [Hämtad 2017-02-21]
Fama, E.F., & French, K.R. (1993). Common risk factors in the returns on stocks and bonds. Journal of Financial Economics, 33 (1), 3-56.
Fama, E.F., & French, K.R. (1996). Multifactor Explanations of Asset Pricing Anomalies. The Journal of Finance, 51 (1), 55-84.
Ferber, M. och Nelson, J. eds. (1993). Beyond Economic Man: Feminist Theory and Economics. Chicago: University of Chicago Press.
Financial Times (u.å). Definition of ESG. Financial Times. Tillgänglig via: http://lexicon.ft.com/Term?term=ESG [Hämtad 2017-04-10].
Fondbolagens förening (2015a). Svensk kod för fondbolag. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Juridik%20-%20dokument/ForeningensRiktlinjer/Kod%20f%C3%B6r%20fondbolag%202015.pdf [Hämtad 2017-02-22]
Fondbolagens förening (2015b). Stadgar för Etiska Nämnden för Fondmarknadsföring (ENF). [elektronisk]. http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Juridik%20-%20dokument/Stadgar%20etikn%C3%A4mnd%202015.pdf [Hämtad 2017-02-22] Fondbolagens förening (2015c). Vägledande uttalande från EFN om marknadsföring av fonder som hållbara. [elektronisk] Tillgänglig via:
08_2015%20Marknadsf%C3%B6ring%20av%20fonder%20som%20h%C3%A5llbara. pdf [Hämtad 2017-02-22]
Fondbolagens förening (2016a). Fondspararundersökning 2016. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.fondbolagen.se/PageFiles/835/Fondspararundersökning%202016_Prospera_ Fondbolagens_forening.pdf [Hämtad 2017-02-22]
Fondbolagens förening (2016b). Lagar som reglerar fonder. Fondbolagens förening. Tillgänglig via: http://www.fondbolagen.se/sv/Juridik/Lagar/ [Hämtad 2017-02-22] Fondbolagens förening (2016c, januari 29). Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information. Fondbolagens förening. Tillgänglig via:
http://fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Juridik%20-%20dokument/Riktlinjer%20för%20fondbolagens%20marknadsföring%20och%20infor mation_2016.pdf [Hämtad 2017-02-24]
Fondbolagens förening (2017, januari 16). Pressmeddelande. [elektronisk]. Tillgänglig via: http://www.fondbolagen.se/PageFiles/835/170116_arsrapport_2016.pdf [Hämtad 2017-02-22]
Fondbolagens Förening (2017 januari, 16). Skakigt 2016 blev nytt rekordår för fondsparandet. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.fondbolagen.se/PageFiles/7298/170116_arsrapport_2016.pdf [Hämtad 2017-04-06].
Fondkollen (u.å.a). Mer om avkastning. Fondkollen. Tillgänglig via:
http://fondkollen.se/faktafordjupning/mer-om-avkastning/ [Hämtad 2017-03-15] Fondkollen (u.å.b). SRI-fonder, etikfonder och hållbarhetsfonder. Fondkollen.
Tillgänglig via: http://fondkollen.se/faktafordjupning/etikfond/ [Hämtad 2017-03-16] Forex Bank (2017). Valutaomvandlare - Reservera valuta. Forex Bank. Tillgänglig via: https://www.forex.se/Valuta/Bestall-valuta/Reservera-valuta/ [Hämtad 2017-03-27]. Hale, J. (2016, mars 16). Morningstars nya hållbarhetsbetyg. Morningstar.
http://www.morningstar.se/Articles/News.aspx?title=morningstars-nya-hallbarhetsbetyg [Hämtad 2017-04-17].
Hull, J.C. (2015). Risk Management and Financial Institutions. 4:e uppl. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Ingram, J. K. (1888). A History of Political Economy. Okänd ort: okänd utgivare. Jansson, M., & Biel, A. (2011). Motives to engage in sustainable investment: a comparison between institutional and private investors. Sustainable Development, 19 (2), 135–142. doi: 10.1002/sd.512.
Johannessen, A., & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1:a uppl. Malmö: Liber.
Johansson-Lindfors, M.B. (1993). Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Kahneman, D. & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk. Econometrica, 47 (2), 263-292.
Koellner, T., Suh, S., Weber, O., Moser, C., & Scholz, R. W. (2007). Environmental Impacts of Conventional and Sustainable Investment Funds Compared Using Input-Output Life-Cycle Assessment. Journal of Industrial Ecology, 11 (3), 41-60. doi: 10.1162/jiec.2007.1147.
Keynes, J. N. (1890). The Scope and Method of Political Economy. 2:e uppl Cambridge: Batoche Books, Kitchenes.
Lewis, A., & Mackenzie, C. (2000). Morals, money, ethical investing and economic psychology. Human Relations, 53 (2), 179–191. doi: 10.1177/a010699.
Markowitz, H. (1952). Portfolio Selection. The Journal of Finance. 7 (1), 77-91. Marsden, D. (1986). The End of Economic Man? Great Britain: Wheatsheaf Books LTD.
Marshall, A. (1890). Principles of Economics: An introductory volume. London: Macmillan. 8:e uppl. Abika.com. E-bok
McDonald, R. I, Green, P., Balk, D., Fekete, B. M., Revenga, C., Todd, M. & Montgomery, M. (2011). Urban growth, climate change, and freshwater availability. PNAS. [Online] Tillgänglig via: http://www.pnas.org/content/108/15/6312.full.pdf. [Hämtad 2017-03-21].
MEA, Millennium Ecosystem assessment (2005). Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis. [Rapport] Washington DC, USA: Island Press. Tillgänglig via:
http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf [Hämtad 2017-02-27]
Morningstar (2010 april 13). Leverantörer. Morningstar. Tillgänglig via: http://www.morningstar.se/Article.aspx?title=suppliers [Hämtad 2017-04-06]. Morningstar (u.å.a). Om oss. Morningstar. Tillgänglig via:
http://www.morningstar.se/AboutUs/Default.aspx [Hämtad 2017-04-06]. Morningstar. (u.å.b). Aktie-Ansvar Sverige A. Morningstar. Tillgänglig via:
http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000EP2&prog ramid=0000000000 [Hämtad 2017-04-10].
Mosselmans, B. (2015). William Stanley Jevons. Stanford Encyclopedia of Philosophy. Tillgänglig via: https://plato.stanford.edu/entries/william-jevons/ [Hämtad: 2017-03-14].
Nasdaq (u.å) Var handlat man aktier? Nasdaq. Tillgänglig via:
http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier/varhandlarmanaktier/?languageId= 3 [Hämtad 2017-02-28]
Nilsson, J. (2009). Segmenting socially responsible mutual fund investors: The influence of financial return and social responsibility. International Journal of Bank Marketing, 27 (1), 5 - 31. doi:10.1108/02652320910928218
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur Pensionsmyndigheten (2017, februari 3). Vad är en fond? Pensionsmyndigheten. Tillgänglig via: https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/valj-och-byt-fonder/vad-ar-en-fond [Hämtad 2017-02-22]
Persky, J. (1995). Retrospectives - The Ethology of Homo Economicus. Journal of Economic Perspectives, 9 (2), 221-231.
Persson, I. (u.å) John Stuart Mill. Nationalencyklopedin.Tillgänglig via:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/john-stuart-mill [Hämtad 2017-03-13]. Pilaj, H. (2017). The Choice Architecture of Sustainable and Responsible Investment: Nudging Investors Toward Ethical Decision-Making. Journal of Business Ethics. 140 (1), 743-753. doi: 10.1007/s10551-015-2877-9
Pålsson Syll, L. (u.å) David Ricardo Nationalencyklopedin
Tillgänglig via: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/david-ricardo [Hämtad 2017-03-14].
Regeringskansliet (2016). Sverige bäst i världen på hållbar utveckling. Regeringskansliet. Tillgänglig via:
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/07/sverige-bast-i-varlden-pa-hallbar-utveckling/ [Hämtad 2017-05-12].
Renneboog, L., Ter Horst, J., & Zhang, C. (2008). Socially Responsible Investments: Institutional Aspects, Performance, and Investor Behavior. Journal of Banking & Finance, 32 (9), 1723–1742.
Rosen, B. N., Sandler, D. M., & Shani, D. (1991). Social issues and socially responsible investment behavior: A preliminary empirical investigation. Journal of Consumer Affairs, 25 (2), 221-234
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students. 5:e uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
SCB (u.å). Genomsnittlig månadslön, lön i fasta priser och lönespridning efter yrkesgrupp (SSYK 2012) och kön. Statistiska centralbyrån. Tillgänglig via:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0112/Tidsserie YrkeSSYK12/table/tableViewLayout1/?rxid=c7a53b31-8717-4d5e-991f-a082872d4ed9 [Hämtad 2017-05-09]
Scholtens, B., & Sievänen, R. (2013). Drivers of Socially Responsible Investing: A Case Study of Four Nordic Countries. Journal of Business Ethics, 115 (3), 605-616. Schueth, S. (2003). Socially Responsible Investing in the United States. Journal of Business Ethics, 43 (3). 189–194. doi:10.1023/A:1022981828869
Sharpe, W. F. (1964). Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium under Conditions of Risk. The Journal of Finance, 19 (3), 425-442.
Smith, G. W. (1998). John Stuart Mill’s Social and Political Thought. 1:a uppl. London: Routledge.
Studenmund, A. H. (2014). Using econometrics: A practical guide. 6:e uppl. New York: Pearson Education Limited.
Svenning, C. (2003). Metodboken - Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: Klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på internet. 5:e uppl. Eslöv: Lorentz Förlag
Sveriges Riksdag (2016). Lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Sveriges Riksdag. Tillgänglig via:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200446-om-vardepappersfonder_sfs-2004-46 [Hämtad 2017-02-22]
Swesif (u.å). Hållbarhetsprofilen. Swesif. Tillgänglig
via: http://www.hallbarhetsprofilen.se/ [Hämtad 2017-02-21]
Swesif (2017, januari 25). Pressmeddelande: Nya Hållbarhetsprofilen lanseras. Swesif. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.swesif.org/2017/01/pressmeddelande-nya-hallbarhetsprofilen-lanseras/ [Hämtad 2017-02-24]
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Thurén, T. (2005). Vetenskapsteori för nybörjare. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Trinks, P.J., & Scholtens, B. (2017). The Opportunity Cost of Negative Screening in Socially Responsible Investing. Journal of Business Ethics, 140 (2), 193-208. doi: 10.1007/s10551-015-2684-3.
United Nations (2008). The Millennium Development Goals Report. United Nations. [Online]. Tillgänglig via:
https://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2 008_En.pdf [Hämtad 2017-03-21]
US SIF (2016). Report on US Sustainable, Responsible and Impact Investing Trends 2016. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.ussif.org/files/SIF_Trends_16_Executive_Summary(1).pdf [Hämtad 2017-02-21]
Vyvyan, V., Ng, C., & Brimble, M. (2007). Socially Responsible Investing: the green attitudes and grey choices of Australian investors. Corporate Governance, 15 (2), 370– 381. doi: 10.1111/j.1467-8683.2007.00567.
Webley, P., Lewis, A., & Mackenzie, C. (2001). Commitment among ethical investors: An experimental approach. Journal of Economic Psychology, 22 (1), 27–42. doi: 10.1016/S0167-4870(00)00035-0.
Wins, A., & Zwergel, B. (2016). Comparing those who do, might and will not invest in sustainable funds: a survey among German retail fund investors. Business Research, 9 (1), 51–99. doi: 10.1007/s40685-016-0031-x.
WWF (2017). Investera för en planet. Styr våra finansiella flöden mot globala hållbarhetsmål. [Broschyr]. Solna: WWF. Tillgänglig via:
http://www.wwf.se/source.php/1688862/WWF_investera%20f%F6r%20en%20planet_2 017.pdf [Hämtad 2017-02-24]
WWF (2016). Living Planet Report. [Broschyr]. Gland, Switzerland: WWF. Tillgänglig via:
http://www.wwf.se/source.php/1674006/LPR_2016_full%20report_spread%20low%20 res.pdf [Hämtad 2017-02-24]
Appendix
Bilaga 1. Ekvation 2. Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑏𝑒𝑡𝑎)!+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)! + β!(𝑆𝑅𝐼)!+ ε! Redovisas i Tabell 4. (SRI) Kolumn 1.Ekvation 3.
Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑠𝑡𝑎𝑛𝑑𝑎𝑟𝑑𝑎𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒)!
+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)!+ β!(𝑆𝑅𝐼)!+ ε!
Redovisas i Tabell 4. (SRI) Kolumn 2.
Ekvation 4.
Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑏𝑒𝑡𝑎)!+ β!(𝑠𝑡𝑎𝑛𝑑𝑎𝑟𝑑𝑎𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒)!
+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)!+ β!(𝑆𝑅𝐼)!+ ε!
Redovisas i Tabell 4. (SRI) Kolumn 3.
Ekvation 5.
Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑏𝑒𝑡𝑎)!+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)!
+ β!(ℎå𝑙𝑙𝑏𝑎𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒)!+ ε!
Redovisas i Tabell 6. (Hållbarhetsvärde) Kolumn 1.
Ekvation 6.
Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑠𝑡𝑎𝑛𝑑𝑎𝑟𝑑𝑎𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒)!
+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)!+ β!(ℎå𝑙𝑙𝑏𝑎𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒)!+ ε!
Redovisas i Tabell 6. (Hållbarhetsvärde) Kolumn 2.
Ekvation 7.
Avgift!= α + β!(𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔)!+ β!(𝑏𝑒𝑡𝑎)!+ β!(𝑠𝑡𝑎𝑛𝑑𝑎𝑟𝑑𝑎𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒)!
+ β!(𝑓𝑜𝑛𝑑𝑓ö𝑟𝑚ö𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡)!+ β!(ℎå𝑙𝑙𝑏𝑎𝑟ℎ𝑒𝑡𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒)!+ ε!