Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera forskning kring de effekter som kan förekomma genom att inkludera elever med AST i grundskolan. Forskningen visar att inkludering av elever med AST bidrar till flertalet olika positiva effekter, i synnerhet inom de områden
individer med AST ofta har svårigheter med. Inkludering kan bidra till att elever får strategier för att exempelvis hantera sina beteendemässiga svårigheter, inkludering kan även ha en positiv inverkan på elevernas sociala förmågor. De sociala aspekterna är en framstående del i de undersökta artiklarna, både individer med AST, pedagoger och vårdnadshavare ansåg att de sociala faktorerna gynnas av en inkluderande miljö. Även de kognitiva aspekterna påverkas
43 positivt av inkludering, forskningen visar på en ökad koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga samt utvecklad målbild.
De svårigheter som forskningen visar på vid inkludering är bland annat elevers låga sociala förmåga, vilket gör att elever riskerar att bli utsatta socialt, i form av mobbning, social
exkludering och social isolering. Problematiken elever med AST har är tätt kopplad till diagnosen och dess karaktäristiska svårigheter, som till exempel en låg social förmåga och
beteendeproblematik, vilket kan hämma inkludering. Forskningen visar även att problematik som inte är direkt kopplade till eleven också utgör en stor del av de svårigheter som kan uppstå vid inkludering. Att lärare och övriga pedagoger i elevernas omgivning inte har kunskap om AST och diagnosens potentiella svårigheter gör det svårt för dem att möta eleverna och få dem att bli inkluderade.
Något som denna studie och forskningen slår fast är att all skolpersonal och alla elever behöver en ökad kunskap om NPF och AST för att främja en accepterande, trygg och inkluderande skola. Lärare behöver också ta ställning de målkonflikter utbildningssystemet har för att sedan använda kunskapen för att arbeta aktivt och förebyggande så att även elever med AST kan få den skolgång de har rätt till enligt skollagen. Vi anser dock att det är svårt att kombinera enbart det
kompensatoriska perspektivet med ett inkluderande arbetssätt då det förutsätter att eleverna ska särskiljas och kompenseras för sin problematik. Dock finns det ingen tydlig väg för ett
44
8 Vidare forskning
För att tydliggöra vikten av inkludering i skolan för elever inom bland annat
autismspektrumtillstånd skulle ytterligare forskning behöva bedrivas på området. Även om en diagnos kan bidra till en förståelse av eleverna, krävs det att pedagoger och klasskamrater har en ökad insikt av de behov som finns (Johannisson, 2006; Saggers, 2015). Forskning kring elever och pedagogers uppfattning av elever i behov av stöd skulle kunna bidra till att kartlägga den nivå av förståelse som finns för eleverna i skolan. En intressant fråga som väcktes under arbetes gång är hur och i vilken omfattning det särskilda stödet ges i den svenska skolan. Skollagen är tydlig med att varje elev som behöver särskilt stöd ska få det (SFS 2010:800). Samtidigt finns det forskning som pekar på att det inom psykisk ohälsa är resurserna som styr utbudet och inte
behovet (Hallerstedt, 2006). Det skulle vara givande att se om kommunerna ger elever det stöd de är berättigade till trots en stram budget. Detta kan kopplas ihop med vad Nilholm (2019)
beskriver som en fara med dagens samhälle, att pressen kan öka på att göra en medicinsk kategorisering av elevernas besvär för att denne ska ha rätt till särskilt stöd.
45
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Breitenbach, M. M., Armstrong, V. L. & Bryson, S. E. (2013). The Implementation of Best Education Practices for a Student Severely Affected by Autism. International Journal of
Inclusive Education, 17(3), 277–294.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlkwist, M. (2012). Uppdrag lärarledarskap: ledarskap, relationer och grupprocesser. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad
undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
de Boer, A. & Pijl, S. J. (2016). The Acceptance and Rejection of Peers with ADHD and ASD in General Secondary Education. Journal of Educational Research, 109(3), 325–332.
Eldar, E., Talmor, R. & Wolf-Zukerman, T. (2010). Successes and difficulties in the individual inclusion of children with Autism Spectrum Disorder (ASD) in the eyes of their coordinators.
International Journal of Inclusive Education, 14(1), 97–114.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Emanuelsson, I. (2007). Inkluderande undervisning – förutsättningar och villkor. I B. Andersson & L. Thorsson (red.) Därför inkludering. Specialpedagogiska Institutet.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk
46 Gillberg, C. & Unenge Hallerbäck, M. (u.å). Autism. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-09- 21 från http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autism
Gillberg, C. (1999). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. (3., omarb. och rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Hartman, S.G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma. Stockholm: Skolverket
Hjärnfonden. (2017). När hjärnan fungerar annorlunda. Hämtad 2019-09-09 från
https://www.hjarnfonden.se/2017/02/nar-hjarnan-fungerar-annorlunda/#
Holcombe, W. & Plunkett, M. (2016). The Bridges and Barriers Model of Support for High- Functioning Students with ASD in Mainstream Schools. Australian Journal of Teacher
Education, 41(9), 27–47.
Humphrey, N. & Lewis, S. (2008). What does ‘inclusion’ mean for pupils on the autistic spectrum in mainstream schools? Journal of Research in Special Educational Needs. 8: 132 - 140.
Humphrey, N. & Symes, W. (2010a). Perceptions of Social Support and Experience of Bullying among Pupils with Autistic Spectrum Disorders in Mainstream Secondary Schools. European
Journal of Special Needs Education, 25(1), 77–91.
Humphrey, N. & Symes, W. (2010b). Responses to bullying and use of social support among pupils with autism spectrum disorders (ASDs) in mainstream schools: a qualitative study. Journal
of Research in Special Educational Needs, 10(2) 82-90.
Humphrey, N. & Symes, W. (2013). Inclusive education for pupils with autistic spectrum disorders in secondary mainstream schools: Teacher attitudes, experience and knowledge.
47 Johannisson, K. (2006). ”Hur skapas en diagnos? - Ett historiskt perspektiv”: i Gunilla
Hallerstedt, (red). Diagnosens makt: Om kunskap, pengar och lidande. (s. 29-41). Lettland: Daidalos.
Keane, E. Aldridge, F. J. Costley, D. & Clark, T. (2012). Students with Autism in Regular Classes: A Long-Term Follow-Up Study of a Satellite Class Transition Model. International
Journal of Inclusive Education, 16(10), 1001–1017.
Lynch, S. L. & Irvine, A. N. (2009). Inclusive Education and Best Practice for Children with Autism Spectrum Disorder: An Integrated Approach. International Journal of Inclusive
Education, 13(8), 845–859.
Majoko, T. (2016). Inclusion of Children with Autism Spectrum Disorders: Listening and Hearing to Voices from the Grassroots. Journal of Autism and Developmental Disorders, 46(4), 1429–1440.
Nationalencyklopedin [NE], u.å. Syndrom. Hämtad 2019-10-17 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/syndrom
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2019). En inkluderande skola: möjligheter, hinder och dilemman. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Norrström, A., (2013). Vilken skola vill vi ha? I T. Barow (red). Mångfald och differentiering:
Inkludering i praktisk tillämpning (s. 29–49). Studentlitteratur.
Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan: kompetensutvecklande och
problemlösande arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber
Olweus, D. (1998). Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra. (2., [utök.] uppl.) Stockholm: Liber
Persson, B. (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.
48 Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2010). Att skriva en bra uppsats. Johanneshov: TPB.
Saggers, B. (2015). Student Perceptions: Improving the Educational Experiences of High School Students on the Autism Spectrum. Improving Schools, 18(1), 35–45.
Skipp, A. & Hopwood, V. (2019). Deployment of Teaching Assistants in schools. Research report. ASK Research, Department for Education. Hämtad 2019-11-08 från
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file /812507/Deployment_of_teaching_assistants_report.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-09-01 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års forskning och
utvärdering. (Rev. utg.). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-10-13 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=1787
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad
2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Soto-Chodiman, R., Pooley, J. A., Cohen, L. & Taylor, M. F. (2012). Students with ASD in mainstream primary education settings: Teachers’ experiences in Western Australian classrooms.
Australasian Journal of Special Education, 36(2), 97–111.
Stangvik, G. (1979). Self-concept and school segregation. Diss. Göteborg: Univ.. Göteborg.
Svenska Akademiens ordlista (2015). Aspekt. Hämtad 2020-01-11 från
https://svenska.se/saol/?id=0111423&pz=7
Symes, W. & Humphrey, N. (2011a). School factors that facilitate or hinder the ability of teaching assistants to effectively support pupils with autism spectrum disorders (ASDs) in mainstream secondary schools. Journal of Research in Special Educational Needs, 3: 153-161.
Symes, W. & Humphrey, N. (2011b), The deployment, training and teacher relationships of teaching assistants supporting pupils with autistic spectrum disorders (ASD) in mainstream secondary schools. British Journal of Special Education, 38: 57-64.
49 Symes, W. & Humphrey, N. (2012). Including Pupils with Autistic Spectrum Disorders in the Classroom: The Role of Teaching Assistants. European Journal of Special Needs Education, 27(4), 517–532.
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Tanner, M. (2009) Från en skola för alla till en skola för varje? KAPET. Karlstads
universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 5, nr 1, 2009. Hämtad 2019-10-14 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:407189/FULLTEXT01.pdf
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.) Stockholm: Liber
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och
välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. (Ny utg.). Lund:
Studentlitteratur.
Tideman, M. (2013). Inkludering - eleven i ett samhälleligt sammanhang. I T. Barow (red).
Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning. (s. 71–86). Lund.
UNESCO (2006). Salamancadelkarationen och Salamanca +10. Hämtad 2019-09-16 från
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca- +-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the Western European societies. European Journal of Special Needs Education. 18. 17–35.
Wing, L. (2012). Autismspektrum: handbok för föräldrar och professionella. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wong, S. (2017). Challenges Encountered by 17 Autistic Young Adults in Hong Kong. Support
50