Studien har visat att kanalerna för integration som finns i samband med bidrag och kontakt är av stor betydelse för graden av homogeniseringstryck och kontroll, eftersom det är framförallt här som trycket kan utövas. Dessa variabler samverkar eftersom de organisationer som har ett starkt resursberoende också hade kontinuerlig kontakt med kommunen på grund av att
kommunen hade högre krav på dem som får stora summor bidrag. Tvärtom kan vi se organisationer som inte har något starkt resursberoende och har generella bidrag inte heller har så mycket kontakt med kommunen. När relationen präglas av beroende och avstånd finns det inga direkta kanaler för kommunen att utöva homogeniseringstryck.
Om organisationen utsätts för homogeniseringstryck kan dock föreningens egenskaper väga upp för detta. Om organisationen har rollen som kritisk röst eller har en stark ideologi kan dessa kanaler istället leda till en ökad förståelse för föreningens särart och en ökad möjlighet för organisationen att påverka vilket motverkar homogeniseringstrycket. Vad som också har inverkan på hur organisationen tar emot homogeniseringstryck är alltså vad organisationen har för roll gentemot kommunen och vilken syn organisationen har på samarbete. En organisation som präglas av konsensusideologi och lägger stor vikt vid att uppnå sitt mål behöver nödvändigtvis inte se likriktning som negativt eftersom det kan innebära att de ändå uppnår sitt syfte.
Vilken grad av kontroll som organisationen utsätts för hör främst ihop med hur avtalet är utformat. Utifrån vår studie tycks organisationer som får en större bidragssumma också ha ett större åtagande från kommunens håll och därmed mer villkorade bidrag. Detta resulterar i att organisationer med stort kommunalt bidrag kontrolleras mer. Utöver avtalen kan även
samverkan vara ett medel för att utöva kontroll från kommunens håll. Detta gäller framförallt om relationen samtidigt präglas av närhet och resursberoende eftersom aktörerna då
kommunicerar på olika villkor.
I vår studie har vi sett att den dominerande aktören är betydande för hur kontroll och homogeniseringstryck tar sig i uttryck. Om kommunen sätter normer och riktlinjer för att minska den styrande effekten påverkar detta de övriga variablerna också. Avtalen och samverkan har mindre tendens att leda till kontroll och homogenisering om kommunen utvecklar dessa utifrån inställningen att de inte vill styra de ideella organisationerna. Om kommunen istället skulle se ideella organisationer som en möjlighet till kostnadsbesparing skulle graden av kontroll och homogeniseringstryck troligtvis öka.
Trots att Linköpings kommun har utvecklat styrdokument för att främja den idéburna sektorns självständighet har vi sett att organisationerna ändå utsätts för homogeniseringstryck,
framförallt på grund av bidragen och den informella kontakten. Det innebär att sociala ideella organisationer i kommuner som inte arbetar aktivt för att inte styra den ideella sektorn
Om de ideella organisationerna utsätts för styrning i relationen med kommunen beror således till stor del på den dominerande aktörens inställning, eftersom det i sin tur påverkar hur de agerar kring bidrag och samarbete. Den dominerande aktörens inställning har mindre
betydelse för organisationer som har egenskaper som gör dem mindre mottagliga för styrning, till exempel en samhällskritisk ideologi.
8.1. Förslag till vidare forskning
Det behövs vidare forskning om kring kommunens policys och dess betydelse för om organisationerna styrs eller inte. Det är något vi kommit fram till i vår studie är av stor vikt. Vi har endast fört en kortare diskussion kring detta men i efterhand upptäckt att det är ett perspektiv som hade varit intressant att ha med i den empiriska undersökningen. Att
genomföra en studie ur ett partipolitiskt perspektiv är också något som skulle vara relevant då det är politik som ligger bakom kommunens inställning och beslut om policys och regler.
8.2. Avslutande diskussion
Studiens resultat pekar på ett relevant ämne då relationen mellan den ideella och offentliga sektorn befinner sig i en förändringsfas. Överenskommelsen, både på nationell och på lokal nivå, är relativt nya vilket tyder på en förändring mot en mer formaliserad relation mellan ideell och offentlig sektor. Att det inte finns så mycket forskning inom detta område på senare år tillsammans med att det är ett fält i förändring gör huruvida de ideella organisationerna utsätts för kommunal styrning till en intressant och relevant fråga att studera. Vi tycker att vår studie har uppnått syftet och att det empiriska materialet tillsammans med den teoretiska infallsvinkeln har gett oss en tydlig bild över hur relationen mellan den ideella sektorn och kommunens ser ut samt vilka effekter relationen kan ha på organisationerna.
Kontrafaktisk skillnad
Studiens resultat visar att ideella organisationer till viss del utsätts för kommunal styrning. Detta kan uppfattas som något negativt på grund av de ideella organisationernas självständiga och viktiga roll i demokratin. Det är dock viktigt att ha i åtanke att utan kommunalt stöd hade många ideella organisationer inte överlevt. Både Resurspoolen och Kvinnojouren, som i hög grad var beroende av kommunen, hade inte kunnat bedriva den verksamhet de har idag utan detta stöd. LSRK-krets klarar sig utan kommunalt stöd mycket tack vare sin försäljnings- verksamhet men också för att de är en stor och väletablerad organisation med högt medlems- antal. För mindre sociala ideella organisationer är kommunalt stöd av stor betydelse för föreningens överlevnad. Att bidrag kommer med villkor kan också uppfattas negativt men ur ett annat perspektiv så är dessa avtal ett sätt för kommunen att se till så att skattepengarna används ansvarsfullt. Det vi vill säga med detta är således att även om bidrag och samarbete kan få en styrande effekt så kan fördelarna, ett rikt organisationsliv, överväga nackdelarna.
Referenslista
Elektroniska källor
Kvinnojouren Ellinor i Linköping, Om kvinnojouren, verksamhet. Tillgänglig: http://ellinor.se/om-‐kvinnojouren/verksamhet/ (Hämtad: 2014-‐05-‐07)
Linköpings kommun. Om samverkan med idéburen sektor. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/PageFiles/35435/samverkan%20m%20ideburen%20sektor%20KOR T.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2014-‐05-‐05)
Linköpings kommun. Program för kommunens samverkan med idéburen sektor. Antaget av kommunfullmäktige 2012-‐06-‐12. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Planer%20och%20progra m/PoPKommunorg/program[1].pdf (Hämtad 2014-‐04-‐15)
Linköpings kommun. Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings
kommun. Godkänd av kommunfullmäktige 2012-‐06-‐12. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Utveckling%20och%20samverkan/Socia l%20ekonomi/Idéburen%20sektor_överenskommelse.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2014-‐ 04-‐15)
Linköpings kommun, Omsorgskontoret. Regler för föreningsbidrag år 2014,
Omsorgsnämnden. 2013. Dnr On 2013-‐10. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Omsorgs-‐
%20och%20socialförvaltningen/Föreningsbidrag%20äldrenämnd,%20omsorgsnämnd/Regler %20för%20föreningsbidrag%202014%20on.pdf?epslanguage=sv (Hämtad: 2014-‐04-‐16)
Röda korset. Våra grundprinciper. 2010-‐09-‐15. Tillgänglig: http://www.redcross.se/om-‐ oss/sa-‐har-‐arbetar-‐vi/grundprinciper/. (Hämtad: 2014-‐05-‐13)
Litteratur
Bouckaert, Geert. och Pollitt, Christopher. Public Management Reform. A Comparative
Analysis. 2. uppl. Oxford: Oxford University Press, 2004.
DiMaggio, Paul J. och Powell, Walter W. The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago och London: The University of Chicago Press, 1991.
Esaiasson, Peter., Mikael Gilljam., Henrik, Oscarsson. och Lena, Wängnerud.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:1. uppl. Stockholm:
Norstedts Juridik, 2012.
Johansson, Staffan. Självständiga rörelser eller kommunala underleverantörer? Ideella
organisationers roll i välfärdssystemet. CEFOS: Göteborgs universitet, 2001.
Kuhnle, Stein. och Selle, Per. Government and Voluntary Organizations, a relational
perspective. I Kuhnle, Stein. och Selle, Per. (Red.) Government and Voluntary Organizations,
a relational perspective. Aldershot: Ashgate Publishing Limited, 1992.
Teorell, Jan & Torsten Svensson. Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. 1:2 uppl. Malmö: Liber, 2007.
Wijkström, Filip. (Red.) Civilsamhället i samhällskontraktet, en antologi om vad som står på
spel. Stockholm: European Civil Society Press, 2012.
Wijkström, Filip. och Lundström, Tommy. Den ideella sektorn, organisationerna i det civila
samhället. Stockholm: Sober Förlag, 2002.
Rapporter
Johansson, Staffan. Kommunalt stöd till sociala ideella organisationer. Omfattning utveckling
och former. Artikelnr: 2005-‐123-‐6. Stockholm: Socialstyrelsen, 2005.
Wijkström, Filip., Einarsson Stefan., Larsson Ola. Staten och det civila samhället. Artikelnr: 2004-‐123-‐26. Stockholm: Socialstyrelsen, 2004.
Muntliga källor
Intervju 1. Intervju med representant för Resurspoolen. 2014-‐04-‐23.
Intervju 2. Intervju med två representanter för Linköpings södra Röda Korset-‐krets. 2014-‐04-‐ 25.
Intervju 3. Intervju med representant för Kvinnojouren Ellinor. 2014-‐05-‐06.
Intervju 4. Intervju med ansvarig tjänsteman för Linköpings kommuns samverkan med den
idéburna sektorn. 2014-‐04-‐23.
Intervju 5. Intervju med tjänsteman på Omsorgskontoret i Linköpings kommun. 2014-‐05-‐06.