Linköpings universitet Politices kandidatprogram Kandidatuppsats statsvetenskap, 15 hp VT-‐2014
Ideella organisationer -‐ Självständiga samhällsaktörer eller
kommunens förlängda arm?
En studie om homogeniseringstryck och kontroll
Voluntary organisations -‐ Independent actors or an extension
of the municipality?
A study of homogenization pressure and control
Av
Pernilla Asp
Therése Olofsson
Handledare: Lars Niklasson
ISRN-‐nummer: LIU-‐IEI-‐FIL-‐G-‐-‐14/01097—SE Antal ord: 11 999
Abstract
This thesis examine if social voluntary organisations are independent or if they are being regulated by the public sector. We ask how free the organisations are since they get so much support and funding from the municipality. This is examined by looking at the
homogenisation pressure, which means that organisations are being exposed by a pressure to become more similar. The control that the municipality has over the organisations is another aspect in this paper. The study focuses on the relation between the municipality of Linköping and three social voluntary organisations and their characteristics. The theory about
homogenisation pressure, developed by Staffan Johansson, is used to analyse if there is a tendency for the organisations to change their work because of the municipality. Whether the organisations are subject of control is analysed by using Kuhnle and Selle’s concept of nearness and dependence.
The study showed that particularly financial support and contact are of importance when it comes to whether the organisations are being exposed to homogenisation pressure and control or not. An important aspect that affects these channels of integration is the attitude of the municipality. With an attitude of not wanting to affect the organisations the financing and integration tend to lead to understanding of the organisations instead of homogenisation pressure and control. The role of the organisation is also of importance. A role as a
complement towards the municipality has less pressure to change while the risk is higher for an organisation that works as a replacement.
Keywords: Social voluntary organisations, Homogenisation, Municipal control, Nearness and
dependence.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1. Ämnesval ... 4
1.2. Begreppsdefinition ... 5
1.3. Syfte och frågeställningar ... 5
1.4. Tidigare forskning ... 6
1.5. Bakgrund ... 6
1.5.1. Från röst till service och från bidrag till ersättning ... 6
1.5.2. Den ideella sektorns roll ... 7
1.5.3. Nationella och lokala överenskommelser ... 8
2. Teoretisk anknytning ... 9
2.1 Beroende och närhet ... 9
2.2. Homogeniseringsteori ... 10
2.3. Kritisk reflektion ... 12
3. Metod ... 13
3.1. Tillvägagångssätt ... 13
3.2. Material ... 14
3.3. Operationalisering, validitet och reliabilitet ... 14
3.4. Möjlighet till generalisering ... 15
3.5. Disposition ... 15
4. De sociala ideella organisationerna ... 16
4.1. Resurspoolen ... 16
4.2. Linköpings södra Röda Korset-‐krets ... 16
4.3. Kvinnojouren Ellinor ... 17
5. Organisationernas egenskaper och relation till kommunen ... 18
5.1. Ekonomi ... 18
5.2. Ideologi ... 20
5.3. Roll till kommunen ... 21
5.4. Samverkan och kontakt ... 22
6. Utsätts organisationerna för homogeniseringstryck och kontroll? ... 23
6.1. Homogeniseringstryck ... 23
6.1.1 Ekonomi ... 23
6.1.2. Ideologi ... 24
6.1.3. Roll till kommunen ... 25
6.1.4. Samverkan och kontakt ... 26
6.1.5. Sammanfattning av resultatet ... 27
6.2. Kommunal kontroll genom resursberoende och närhet ... 28
7. Den dominerande aktörens betydelse ... 31
8. Slutsats ... 33
8.1. Förslag till vidare forskning ... 34
8.2. Avslutande diskussion ... 34
Referenslista ... 35
Bilaga 1. Intervjuguide till de sociala ideella organisationerna ... 37
Bilaga 2. Intervjuguide till tjänsteman för kommunens samverkan med idéburen sektor .. 38
Bilaga 3. Intervjuguide till tjänsteman på Omsorgskontoret ... 39
1. Inledning
1.1. Ämnesval
Många är vi som någon gång har varit aktiva eller har tagit del av Sveriges organisationsliv. Kanske har du varit medlem eller så har du till och med suttit i en styrelse och varit med och drivit verksamheten. Vilket som, så är organisationslivet en viktig del av samhället då det inkluderar och förenar människor från samhällets alla skikt. Det ger individen möjligheten att påverka, den ensamma möjligheten att känna gemenskap och den utsatta möjligheten att få stöd från sina medmänniskor. Utan sitt rika organisationsliv hade Sverige inte varit det land vi känner idag.
I Sverige har ideella organisationer historiskt sett kännetecknats av självständighet och agerat som opinionsbildare till den offentliga sektorn. Den ideella sektorn har en betydande roll när det gäller demokrati och social välfärd. Det är ett lättillgängligt sätt för medborgarna att engagera sig i frågor och intressen gentemot statsmakten och har därför en viktig funktion i den formella demokratin1. Ideella organisationer uppkommer och utvecklas ofta på grund av att kommunen eller andra samhällsaktörer misslyckas med att bistå med efterfrågade
välfärdstjänster, de fyller ett tomrum inom den sociala välfärden.2
Än idag värdesätts den ideella sektorns självständighet, samtidigt har det kommunala samar-betet ökat inom många kommuner och öronmärkta bidrag har blivit vanligare3. Detta kan vara problematiskt ur demokratisynpunkt då det indirekt kan leda till att kommunen styr vad organisationerna ska fokusera på och de ideella organisationernas roll att fylla ett tomrum misslyckas. Ökad kontroll kan även leda till problem med likriktning, vilket innebär att de ideella organisationerna tenderar att bli mer lika varandra både organisatoriskt och i
verksamhetsområde.4 Eftersom organisationerna ofta är beroende av kommunal finansiering kan det hända att de anpassar sig efter kommunens önskningar. Risken finns således att ökad samverkan mellan offentlig och ideell sektor leder till en mindre självständig och en mer likartad ideell sektor.
Likriktning är ett problem eftersom den ideella sektorn kan erbjuda verksamhetsformer som inte är möjlig att driva i offentlig sektor. Ideella organisationer är ett alternativ för människor som inte vill vända sig till myndigheter, till exempel för att undvika att ärendet diarieförs. De ideella organisationerna kan erbjuda en verksamhet med ideologisk anknytning som skiljer sig från den offentliga sektorn. Om kommunen är med och styr organisationernas verksamhet så förlorar de ideella organisationerna dessa egenvärden och homogenisering är således ett samhällsproblem.
1 Wijkström, Filip. och Lundström, Tommy. Den ideella sektorn, organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag, 2002, 60. 2 Johansson, Staffan. Kommunalt stöd till sociala ideella organisationer, omfattning utveckling och former. Artikelnr: 2005-‐123-‐6. Socialstyrelsen, 2005, 35.
3 Ibid. 10.
4 DiMaggio, Paul J. och Powell, Walter W. The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago och Lodon: The University of Chicago Press, 1991, 64-‐66.
1.2. Begreppsdefinition
Ideell organisation är ett svårdefinierat begrepp och dess innebörd varierar mycket inom tidigare forskning i ämnet. Vi kommer att använda oss av en definition som används av forskare som fokuserar på den ideella sektorn i Skandinavien;
1. Formell - i någon utsträckning institutionaliserad 2. Privat - institutionellt avskild från staten
3. Inte dela ut sitt ekonomiska överskott/vinst till ägare eller ledning
4. Självstyrande - har verktyg för styrning av egna aktiviteter och inte vara en del av ett vinstdrivande företag
5. Frivillig - innehåller något slags frivilligt deltagande5
Homogenisering innebär att organisationer som verkar inom samma fält blir mer lika fältets dominerande aktör. Med lika menas både organisatoriskt, verksamhetsområde och
organisationens egenskaper. 6 I den här studien kommer begreppen homogenisering och likriktning att användas synonymt. Homogeniseringstryck innebär således det tryck som organisationerna utsätts för från den dominerande aktören som kan leda fram till
homogenisering.
Kontroll innebär i vilken utsträckning den ideella organisationen utsätts för kontroll från den aktör som bidrar med resurserna. Det handlar framförallt om kontroll över hur bidrags-pengarna ska användas.7
1.3. Syfte och frågeställningar
Utifrån det inledande resonemanget frågar vi oss hur självständiga de ideella organisationerna är och hur mycket kommunens stöd påverkar deras organisation och arbetsinriktning. Studien syftar till att beskriva hur relationen mellan kommunen och de ideella organisationerna ser ut, samt förklara hur detta påverkar de ideella organisationerna i termer av kontroll och
homogeniseringstryck. För att få en ökad förståelse för hur relationen ser ut kommer vi även undersöka organisationernas egenskaper som kan vara av betydelse för graden av kontroll och homogeniseringstryck.
Övergripande frågeställning: Utsätts sociala ideella organisationer för styrning i relationen med kommunen?
För att svara på vår övergripande frågeställning har vi ställt upp följande delfrågor;
• Hur ser de sociala ideella organisationernas egenskaper och relationen mellan dem och Linköpings kommun ut?
5 Johansson, Staffan. Självständiga rörelser eller kommunala underleverantörer? Ideella organisationers roll i välfärdssystemet. CEFOS: Göteborgs universitet, 2001, 14. Och Wijkström och Lundström 2002, 8.
6 Johansson 2001, 99.
• Påverkar de sociala ideella organisationernas egenskaper och deras relation till Linköpings kommun vilken grad av homogeniseringstryck och kontroll de utsätts för?
1.4. Tidigare forskning
Det finns inte så mycket tidigare forskning om ideell sektor i Sverige och internationell forskning inom området är inte alltid möjlig att applicera. Filip Wijkström, Tommy Lundström och Staffan Johannson har varit betydande inom forskning kring ideell sektor i Sverige och mycket av deras forskning används därför i vår studie. Något som förenar svensk forskning kring den ideella sektorn och dess organisationer är att ett centralt antagande har varit att de ideella organisationerna fyller en viss funktion i samhället som skiljer sig från övriga aktörer.8
Under 80- och 90-talet växte det fram forskning inom organisationsteori och institutionell teori som fokuserar på att beskriva och förklara organisationer, samt hur de förändras.
Forskning har också skett kring de ideella organisationernas relation till den offentliga sektorn och dess roll som en slags underleverantör åt offentlig sektor. Det har även forskats om den ideella sektorns särdrag och vad som skiljer den från övriga delar av samhället. Ideella organisationer bygger ofta på värderingar eller metoder som är annorlunda gentemot de synsätt som är starkast i samhället för stunden. Dessa värderingar är ofta grunden i de ideella organisationernas verksamhet både när det rör sig om opinionsbildning och
service-produktion.9
1.5. Bakgrund
1.5.1. Från röst till service och från bidrag till ersättning
Under 80- och 90-talet genomfördes flertalet reformer för att få den offentliga sektorn att fungera mer effektivt och flexibelt, detta har i efterhand fått benämningen New Public Management (NPM).10 Eftersom offentlig och ideell verksamhet samverkar har NPM
påverkat dem båda. Modeller för effektivisering och kostnadsbesparing som från början var ämnade för offentlig verksamhet har haft externa effekter på den ideella sektorn11. Det går att urskilja framförallt tre förändringsprocesser som den ideella sektorn har gått igenom till följd av NPM där den första förändringsprocessen behandlar just relationen mellan offentlig och ideell sektor.12
Från röst till service
Den ideella sektorn har haft en viktig roll som röstbärare i samhället, mycket till följd av folkrörelsernas starka position. De har fungerat som kravställare för att uppmana till
förändring i den offentliga verksamheten och främst agerat inom sakfrågor och intressepolitik.
8 Wijkström och Lundström 2002, 59. 9 Ibid. 56-‐63.
10 Bouckaert, Geert.,Pollitt, Christopher. Public Management Reform. A Comparative Analysis. 2. Uppl. Oxford: Oxford University Press, 2004, 8.
11 Wijkström, Filip., Einarsson Stefan., Larsson Ola. Staten och det civila samhället. Artikelnr: 2004-‐123-‐26. Socialstyrelsen, 2004, 255. 12 Wijkström, Filip. (Red.) Civilsamhället i samhällskontraktet, en antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press, 2012, 13.
Denna roll som kritisk röst har minskat i betydelse och numera uppfattas den ideella sektorn allt mer som producenter av välfärdstjänster och andra nyttigheter.13 Denna förändring tog, som nämnt tidigare, sin början i samband med NPM.14 Den förändrade synen från offentligt håll gentemot den ideella sektorn kan ses i skuggan av den växande kritiken mot välfärds-staten under 70-talet. Den offentliga sektorn blev kritiserad för att vara allt för byråkratisk och svårföränderlig. Detta tillsammans med att den nyliberala politiken växte globalt ledde till ökad fokus på lägre kostnader och mångfald i den ideella sektorns roll som
service-producenter. Den ideella sektorn beskrivs därför idag mer som professionella ”non-profit” företag som kompletterar offentlig verksamhet snarare än den kritiska röst som tidigare har varit sektorns kännetecken.15
Från bidrag till ersättning
Ytterligare en generell förändring gäller finansieringsformen från stat och kommun till ideella organisationer. Från att ha erhållit generella föreningsbidrag utdelas idag i ökad utsträckning finansiellt stöd i form av ersättning för en viss typ av serviceproduktion16. Relationen mellan den ideella och offentliga sektorn baseras numera oftare på kontrakt och bidrag som kommer med villkor. Detta fenomen hänger samman med den ideella sektorns utveckling från röst till service. Större fokus på ideella organisationer som producenter av välfärd har som följd att den offentliga sektorns intresse av organisationernas verksamhet har ökat.17 Förändringen från bidrag till ersättning kan ses som ett instrument för statsapparaten att öka inflytandet och kontrollen av organisationernas välfärdsproduktion då öronmärkta bidrag tenderar att ha en styrande effekt.18
En konceptuell ringdans
Den tredje förändringsprocessen belyser inflytandet av marknadens språk och struktur på den ideella sektorn. Organisationer har en tendens att bli mer marknadsliknande samtidigt som det finns en tendens inom näringslivet att influeras av den idéburna sektorn. Relationen mellan den ideella sektorn och vinstdrivande företag blir således ett slags ”konceptuell ringdans” där båda parter tar efter den andra.19
1.5.2. Den ideella sektorns roll
Inom forskningen, men också författningstexter och policydokument, har det blivit vanligt att kategorisera den ideella sektorns relation till offentlig verksamhet i fyra relationstyper;
avantgarde, komplement, alternativ och ersättning.20
Avantgarde innebär att organisationen agerar som en kritisk röst gentemot den offentliga
verksamheten genom till exempel opinionsbildning. En roll som komplement innebär att ideella organisationer kompletterar den grundverksamhet som staten eller kommunen redan
13 Ibid. 13-‐14.
14 Wijkström och Lundström 2002, 19. 15 Wijkström, Filip. (Red.) 2012, 254-‐257. 16 Ibid. 248.
17 Wijkström och Lundström 2002, 19-‐20. 18 Johansson 2005, 9.
19 Wijkström och Lundström 2002, 21-‐23. 20 Johansson 2005, 16.
bedriver. Det kan handla om tjänster som ligger utanför välfärdsstatens ansvar, till exempel att göra äldre människor sällskap eller att ha högläsning på barnsjukhus. När den ideella organisationen agerar som ett alternativ bedriver de istället en verksamhet som på något vis skiljer sig från offentlig verksamhet, ofta med någon extra detalj som de upplever saknas i den offentliga verksamheten. Det blir då en form av konkurrensförhållande gentemot offentlig sektor. Ersättning innebär att offentlig verksamhet istället bedrivs av den ideella
organisationen, upphandling faller in i den här kategorin. Dessa olika rolltyper bör inte ses som exkluderande utan en ideell organisation kan anta flera roller samtidigt även om det är förknippat med svårigheter att vara en kritisk röst och samtidigt arbeta som ersättare. 21
1.5.3. Nationella och lokala överenskommelser
Den svenska regeringen, Sveriges kommuner och landsting och ideella organisationer har skrivit under en överenskommelse där betydelsen av den ideella sektorns självständighet och särart lyfts fram.22 Även på lokal nivå har flera kommuner utvecklat en överenskommelse med ideella organisationer. Två styrdokument för samverkan med idéburen sektor togs fram i Linköpings kommun år 2012.23 Överenskommelsen är ett av dessa dokument som togs fram gemensamt av kommunen och den idéburna sektorn och beskriver hur de två sektorerna vill att samverkan ska ske. Målet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationer-nas självständighet, att utveckla samverkan mellan de två sektorerna samt att förbättra
förutsättningarna för idéburna organisationer att verka i välfärdsutvecklingen.24
Det andra styrdokumentet är program för kommunens samverkan med den idéburna sektorn. Programmet förtydligar att kommunen ser den idéburna sektorn som en viktig aktör i
samhället och att samverkan mellan ideell och offentlig sektor är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Syftet med samverkansprogrammet är bland annat att ”formulera
Linköpings kommuns ambition att vilja ta sin del i ansvaret för att stödja och utveckla samverkan med den idéburna sektorn”.25 Dokumentet är utformat som ett redskap för Linköpings kommun för hur samtliga förvaltningar ska samverka med idéburen sektor. Utöver målformulering innebär överenskommelsen och samverkansprogrammet utökad dialog mellan Linköpings kommun och den idéburna sektorn i form av dialogträffar. Både i överenskommelsen och i programmet anges också ett antal konkreta åtaganden som både kommunen och organisationerna måste arbeta med i samband med att de har skrivit på styrdokumenten.26
21 Johansson 2005, 17-‐18.
22 Wijkström, Filip. (Red.) 2012, 224-‐230.
23 Linköpings kommun. Om samverkan med idéburen sektor. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/PageFiles/35435/samverkan%20m%20ideburen%20sektor%20KORT.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2014-‐05-‐05) 24 Linköpings kommun. Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun. Godkänd av kommunfullmäktige 2012-‐ 06-‐12. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Utveckling%20och%20samverkan/Social%20ekonomi/Idéburen%20sektor_överensko mmelse.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2014-‐04-‐15)
25 Linköpings kommun. Program för kommunens samverkan med idéburen sektor. Antaget av kommunfullmäktige 2012-‐06-‐12. Tillgänglig: http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Planer%20och%20program/PoPKommunorg/program[1].pdf (Hämtad 2014-‐04-‐15)
2. Teoretisk anknytning
2.1 Beroende och närhet
I tidigare forskning kring relationen mellan den ideella och offentliga sektorn har de norska forskarna Kuhnle och Selle varit framgångsrika, framförallt deras indelning av relations-perspektivet i beroende och närhet har uppmärksammats.27 Dessa analysbegrepp kommer att användas som stöd när vi studerar graden av kontroll i relationen mellan organisationerna och kommunen.
Beroende
Beroende kan förklaras som organisationernas grad av självständighet från offentlig sektor i termer av finansiering och kontroll. Finansiering kan delas in i tre olika typer av ekonomiskt stöd; generellt stöd där graden av kontroll är låg, indirekta stöd i form av anläggningsbidrag och ersättningar där ideella organisationer får betalt för att utföra specifika tjänster och graden av kontroll är högre.28
Det finns ett samband mellan en organisations ekonomiska beroende och i vilken utsträckning de utsätts för kontroll men det är viktigt att inte blanda ihop finansiering och kontroll. Det är inte givet att en organisation med hög grad av offentligt beroende också utsätts för kontroll, eller tvärtom.29 Att den offentliga sektorn inte ska kontrollera organisationerna har varit en viktigt fråga i diskussioner kring den ideella sektorn och offentliga bidrag har därför ofta medvetet konstruerats så att de inte syftar till att kontrollera. Även om både den offentliga och ideella sektorn har en positiv inställning till offentligt stöd utesluter det dock inte att bidragens utformning ändå kan leda till likriktning.30 Även välfärdsstaten och vilket samhälle som studeras påverkar graden av kontroll.31
Närhet
Närhet kan förklaras i termer av kontakt och närhet i verksamhetsområde mellan den ideella organisationen och den offentliga sektorn. Hur lätt det är för organisationen att kommunicera och ta kontakt med den offentliga sektorn och hur ofta detta görs är avgörande för graden av närhet.32 Kontakten kan ske i både formella och informella sammanhang. Den informella kontakten resulterar i att förutsättningarna att påverka och att påverkas kan variera mycket mellan organisationerna. Vissa organisationer kan ha lätt att få fram information till politiker och tjänstemän medan andra har stora svårigheter med detta.33
27 Wijkström och Lundström 2002, 220. 28 Ibid. 2002, 221-‐222.
29 Kuhnle, Stein. och Selle, Per. Government and Voluntary Organizations, a relational perspective. I Kuhnle, Stein. och Selle, Per. (Red.) Government and Voluntary Organizations, a relational perspective. Aldershot: Ashgate Publishing Limited, 1992, 29.
30 Wijkström och Lundström 2002, 222-‐224. 31 Kuhnle och Selle 1992, 29.
32 Ibid. 28-‐29.
2.2. Homogeniseringsteori
För att mäta graden av homogeniseringstryck bygger studien på en teori som är utvecklad av Staffan Johansson. Teorin faller inom nyinstitutionell organisationsteori och då framförallt isomorfismen.34 Isomorfismen fångar upp och beskriver begreppet homogenisering som en
process som tvingar organisationer att efterlikna varandra, något som även Hawley har uttryckt.35 DiMaggio och Powell menar att organisationer som har liknande egenskaper och
verkar inom samma typ av område är ett organisatoriskt fält. Inom dessa fält sker ständig likriktning, eller med andra ord homogenisering. Om en organisation inte anpassar sig och följer de normer som finns inom det organisatoriska fältet är risken stor att organisationen inte klarar sig.36
Johanssons analysmodell baseras även på Pfeffer och Salanciks resursberoendeteori. Teorin säger att det resursberoende och förhållande som organisationer har till ledande aktörer eller organisationer i omgivningen är den största orsaken till organisationens struktur37. Det är både tidigare forskning men även sin egen empiriska studie som Johansson baserar sin
analysmodell på. Modellen består av tio hypoteser som är indelade i tre analysnivåer, det finns även en fjärde analysnivå men under denna sätter inte Johansson upp någon hypotes istället för han en kortare diskussion kring den nivån. Nedan följer en genomgång av varje analysnivå och de olika hypoteserna.
Det lokala organisatoriska fältets egenskaper
Den första hypotesen som Johansson presenterar säger att de ideella organisationer som har verksamhet som liknar den offentliga utsätts för ett större homogeniseringstryck än de som bedriver verksamhet inom ett område som är skilt från den offentliga. Tidigare studier från Lorentzon och Henriksen och även Johanssons studie visar att organisationer som vill vara eller är välfärdsproducenter utsätts för ett extra stort homogeniseringstryck.38
Den andra hypotesen berör bidrags- eller ersättningsformen som de ideella organisationerna får. Det har visat sig att generella bidrag har en mindre homogeniserande eller styrande effekt än stöd som är baserat på resultat eller prestation.39
Den tredje hypotesen hävdar att det politiska klimatet påverkar homogeniseringstrycket. Johanssons hypotes säger att om kommunerna har en mer pluralistisk välfärdspolitik blir de ideella organisationerna inte lika utsatta för homogeniseringstryck än om kommunen skulle föra en välfärdspolitik som är mer inriktad på att tillhandhålla serviceproduktion.40
Organisationens relationer till fältets dominerande aktör
Den fjärde hypotesen behandlar beroendeförhållandet mellan ideella organisationer och kommunen. Om det finns ett beroende från båda hållen, alltså att även kommunen till viss del
34 Johansson 2001, 11-‐12. 35 DiMaggio och Powell 1991, 66.
36 DiMaggio och Powell 1991, 64-‐66. och Johansson 2001, 27. 37 Johansson 2001, 26.
38 Ibid. 116. 39 Ibid. 40 Ibid.
är beroende av den ideella organisationen, är inte homogeniseringstrycket lika stort som när enbart den ideella organisationen är i beroendeställning. Kommunen kan exempelvis vara beroende av den ideella organisationens kompetens.41
Inom institutionell organisationsteori så kommer täta nätverk mellan kommunen och ideella organisationer leda till ökat homogeniseringstryck. Enligt Johanssons femte hypotes och forskning från Kuhnle och Selle kan dock täta nätverk även leda till minskad risk för
likriktning, beroende på vilken nivå kontakten sker på. Nätverk på verksamhetsnivå leder ofta till ökad homogenisering medan nätverk strategisk nivå kan leda till att kommunen får en ökad förståelse för organisationens särart och därmed minska homogeniseringstrycket.42 Många ideella organisationer finansieras även på andra sätt än bara kommunala bidrag exempelvis från medlemsavgifter, verksamheter de bedriver eller donationer. Uppdelat resursberoende kan leda till att det uppstår konflikter inom organisationen, framförallt om finansiärerna har olika mål och intressen. Johanssons sjätte hypotes menar att detta kan leda till att organisationen delar upp sin verksamhet, så kallat löskoppling, eller att organisationen upphör. 43
Organisationens egenskaper
Den sjunde hypotesen handlar om organisationernas ideologi. Johansson skiljer mellan samhällskritiska ideologier och samhällsbevarande ideologier. De samhällskritiska
organisationerna är mer utmanande och kopierar i mindre grad arbetssätt och struktur från offentliga organisationer, än vad de samhällsbevarande organisationerna gör. De samhälls-bevarande organisationerna kan ses som konsensusorganisationer och gör mer sällan motstånd mot reformer från offentliga organisationer.44
Den åttonde hypotesen handlar om organisationens verksamhetsområde. Som nämnts tidigare kan organisationer ses som kritisk röst, komplement, ersättning eller alternativ till offentliga organisationer. Minst risk för homogenisering har de organisationer som kan ses som komplement eller kritisk röst, även de ideella organisationer som har en nisch som inte är så lik offentlig verksamhet utsätts för mindre homogeniseringsrisk. De ideella organisationerna som istället ses som ersättare eller alternativ utsätts för större homogeniseringstryck.
Den nionde hypotesen berör de ideella organisationernas struktur och storlek. Ideella organisationer som är lika offentliga organisationer när det kommer till struktur och storlek blir ofta mer homogeniserade, eftersom de har lättare att ta efter och likna offentliga
organisationer.
Den tionde och sista hypotesen handlar om graden av professionalisering i de ideella
organisationerna och hur mycket makt medlemmarna har jämfört med anställd personal och
41 Johansson 2001, 117. 42 Ibid.
43 Ibid. 118. 44 Ibid. 112.
ledning. I en organisation där medlemmarna inte kan vara med och påverka så mycket är det troligare att det sker homogenisering än om medlemmarna har mycket inflytande. 45
Organisationsinterna processer
I den fjärde analysnivån menar Johansson att det kan finnas anledningar att se organisationer som icke enhetliga aktörer. Att det är individer som avgör det faktiska gensvaret på
homogeniseringstrycket vilket kan resultera i olika utfall oavsett organisationens egenskaper. Det behöver finnas handlingskraft och handlingskapacitet av individer eller grupper inom organisationen för att kunna stå emot homogeniseringstryck.46
2.3. Kritisk reflektion
I och med Johanssons fjärde analysnivå blir homogeniseringsteorin något motsägelsefull. De tidigare hypoteserna minskar i betydelse när han avslutar med att säga att organisationer inte är en enhetlig aktör. Vi håller med om att det är en viktig aspekt att ta hänsyn till men den bör inte läggas för stor vikt vid eftersom; om vi skulle utgå från att det alltid enbart är individers handlingar som avgör blir det svårt att uttala sig om någonting alls.
Ytterligare kritik till homogeniseringsteorin är att analysmodellen är väldigt specifik. Detta innebär att det kan vara svårt att placera vissa organisationer. Johanssons hypoteser ställs ofta upp som motsattsförhållande, till exempel när han kategoriserar organisationerna som
antingen konsensusideologi eller samhällskritisk ideologi. Även Kuhnle och Selles analys-begrepp blir väldigt definitiva. Det kan innebära svårigheter att kategorisera utifrån så få dimensioner eftersom det kan skilja sig mycket inom varje dimension.
Johansson undersöker inte samband mellan hypoteserna vilket gör att de blir isolerade från varandra. Det är troligt att flera av variablerna kan påverka varandra, utfallet i en hypotes kan innebära att en annan hypotes slutar gälla. Han undersöker inte heller om vissa hypoteser har mer betydelse för homogenisering än andra, vilket vi tror kan vara fallet.
45 Johansson 2001, 118-‐119.
3. Metod
3.1. Tillvägagångssätt
Vi har genomfört en induktiv empirisk studie och för att svara på våra frågeställningar har vi gjort en jämförande fallstudie med få fall. Vi använder oss av fallstudie för att kunna gå in på djupet och visa på komplexitet, då detta är en fördel när utfallet inte är känt på förhand. 47 Svårigheten med fallstudie är att det ger begränsade möjligheter till generalisering eftersom så få fall studeras.48 I vår studie överväger dock fördelarna eftersom det är nödvändigt att gå in
på djupet för att förstå relationen mellan aktörerna. Ytterligare en fördel med fallstudie att är att vi behandlar ett känsligt ämne. Det kan tänkas att både de ideella organisationerna och kommunanställda är ovilliga att tala om kontroll och homogeniseringstryck, men genom att gå in på djupet kan sådana mönster upptäckas ändå.
Det är främst genom vår teoretiska anknytning som vi har möjlighet att generalisera uppsatsens resultat, detta gör vi genom att applicera teorier på vårt fall. I kapitel 6 som vi kommer att använda teorierna och koppla dem till vårt insamlade material för att se om det överensstämmer med tidigare forskning.
Vi har gjort ett strategiskt urval både när det gäller Linköpings kommun och de tre ideella organisationerna. Det var framförallt närhet som var orsaken till att vi valde Linköpings kommun. Vi ville ha möjligheten att träffa intervjurespondenterna personligen då det ökar kvalitén på intervjun genom minskad risk för missförstånd och ökad möjlighet till utförliga svar.49 Linköping är också ett bra val eftersom kommunen har utvecklat styrdokument med
syftet att bevara de ideella organisationernas särart och självständighet och Linköping blir därmed ett kritiskt fall50. Om resultatet skulle visa att organisationerna ändå utsätts för homogeniseringstryck och kontroll är det högst troligt att ideella organisationer i andra kommuner som inte har den här typen av styrdokument utsätts i ännu större grad. Vid val av organisationer utgick vi från Mills ”mest olika design”. Metoden går ut på att jämföra fall som är så olika som möjligt på alla aspekter förutom den variabeln som studien ska undersöka. Våra organisationer skiljer sig därför på aspekter som är relevanta för utfallet, till exempel ideologi och resursberoende, för att vi ska kunna uttala oss om hur
homogeniseringstryck och kontroll påverkar olika typer av organisationer på olika sätt. ”Mest olika metoden” bör dock betraktas som en idealtyp som går att applicera olika bra på olika fall.51 Istället för att se det som en konkret modell att följa så har vi anpassat metodens tankesätt till vår egen studie.
Organisationerna valdes även med variation där de, utifrån våra teorier, har olika förutsätt-ningar för att utsättas för kontroll och homogenisering. Vi har valt både fall med stora och
47 Teorell, Jan & Svensson, Torsten. Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. 1:2 uppl. Malmö: Liber, 2007, 82.
48 Esaiasson, Peter., Mikael Gilljam., Henrik, Oscarsson. och Lena, Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:1. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012, 109.
49 Ibid. 235-‐36. 50 Ibid. 161. 51 Ibid. 104-‐106
små förutsättningar att utsättas vilket med andra termer kallas för “most-likely” och “least-likely”-metoden.52 Detta är för att kunna uttala oss om orsaksfaktorerna även finns i de minst troliga fallen.53
Vi har avgränsat oss till sociala ideella organisationer som har någon form av välfärds-verksamhet eftersom det är stor skillnad mellan olika typer av ideella organisationer. En annan anledning till vår avgränsning är att de teorier som vi använder oss av behandlar just sociala ideella organisationer. Studien är avgränsad till ideella organisationer som får bidrag från kommunen eftersom vi ville att bidrag skulle vara den faktor som organisationerna har gemensamt.
3.2. Material
Studiens empiriska material består framförallt av intervjuer. Intervjuerna har skett med insatta personer, inom varje organisation, som har stor kunskap om organisationen. Vi har även genomfört intervjuer med två tjänstemän från Linköpings kommun inom området ideell sektor. Den ena respondenten har kunskap om kommunens övergripande relation till ideell sektor medan den andra respondenten är insatt i bidragsgivningsprocessen. Vi valde att genomföra intervjuer med både de ideella organisationerna och kommunen för att få en heltäckande bild, det är därför viktigt att ta med båda perspektiven.
Vi har genomfört samtalsintervjuer, dessa utfördes som en dialog där vi hade upprättade teman och frågor men under intervjun kunde vi anpassa, utveckla och variera frågorna. Intervjuguiderna baserades till viss del på homogeniseringsteorin. Intervjuerna är en blandning mellan respondent- och informantundersökning54 eftersom vi ville ta reda på uppfattningar om relationen men också information om till exempel finansieringen.
Det är viktigt att förhålla sig källkritisk till det material som vi använt oss av. Respondenten kan i vissa fall på grund av olika intressen återge en missvisande bild. Vi är medvetna att detta kan vara en risk speciellt när vi frågar om hur de upplever relationen. Det är bra att
komplettera informantintervjuer med dokumentstudier, därför har vi också tagit del av dokument för att bekräfta våra faktafrågor. 55 Vi har bland annat tagit del av
Omsorgskontorets regler för föreningsbidrag och organisationernas hemsidor.
3.3. Operationalisering, validitet och reliabilitet
För att göra de teoretiska begreppen mätbara, också kallat operationalisering, har vi använt oss av definitioner och operationaliseringar som finns inom tidigare forskning på området. Att arbeta kumulativt gör det möjligt att jämföra vår studie med resultatet från andra undersök-ningar.56 Det är viktigt att skapa en sanningsenlig koppling mellan den teoretiska och
operationella nivån för att försäkra sig om att det vi teoretiskt påstår att vi mäter också är vad vi i mäter i verkligheten, vilket går under benämningen validitet.57
52 Ibid. 153-‐54.
53 Ibid. 229.
54 Teorell & Svensson 2007, 89. 55 Esaiasson m.fl. 2012, 228. 56 Teorell & Svensson 2007, 60. 57 Ibid. 39.
För att vår studie ska uppnå god begreppsvaliditet58 och göra de teoretiska begreppen mätbara har homogenisering och kontroll brutits ner till indikatorer som, baserat på vår teoretiska utgångspunkt, kan tänkas påverka utfallet. De indikatorer vi använder oss av förklaras vidare i teorikapitlet. För att sedan uppnå reliabilitet är det viktigt att studien inte innehåller några slumpmässiga eller osystematiska fel.59 Genom att vi spelade in våra intervjuer minskade vi risken för detta.
3.4. Möjlighet till generalisering
Vi är medvetna om att vårt resultat kan vara svårt att generalisera då relationen mellan den offentliga och ideella sektorn skiljer sig markant från kommun till kommun. Även om studien inte uppnår stark generaliserbarhet gör det inte undersökningen mindre intressant då resultatet fortfarande kan överföras till andra organisationer inom Linköpings kommun, samt
kommuner där relationen mellan offentlig och ideell sektor har liknande egenskaper som i vårt fall. Möjligheten att genomföra generalisering ökar dock genom att vi baserar urvalet på ett kritiskt fall och fall med variation men framförallt att vi knyter an till tidigare forskning och teori.60
Eftersom studien inte genomförts över tid kommer vi inte kunna dra slutsatser kring huruvida organisationerna likriktas eller inte, istället är det vilket homogeniseringstryck de utsätts för som vi undersöker. Om trycket sedan leder till homogenisering kan vi alltså inte uttala oss om men ju större trycket är desto större är risken för att organisationen likriktas.
3.5. Disposition
Nästkommande kapitel kommer att presentera de valda organisationerna. För att svara på våra frågeställningar har vi med stöd i Johanssons tio hypoteser identifierat fem variabler som i vår empiriska undersökning har visat sig betydande för graden av homogeniseringstryck
nämligen; ekonomi, ideologi, roll till kommunen, samverkan och kommunens inställning. Resultatet av de fyra första variablerna kommer att redogöras för i kapitel 5 och sedan analyseras med stöd av vår teoretiska infallsvinkel i kapitel 6. Betydelsen av den offentliga sektorns inställning gentemot ideella organisationer är något vi har funnit mer betydande för graden av homogenisering och kontroll än vad varken Johansson eller Kuhnle och Selle bekräftar i sina teorier. Därför kommer kapitel 7 att separat diskutera betydelsen av den offentliga sektorns inställning till den ideella sektorn.
58 Ibid. 57.
59 Teorell & Svensson 2007, 63. 60 Ibid. 230 och 44.
4. De sociala ideella organisationerna
4.1. Resurspoolen
Resurspoolen bildades år 1994 på initiativ av Linköpings kommun. Resurspoolen verkar på lokal nivå i Linköping med syftet att hjälpa kommuninvånare som är i behov av sociala kontakter. Föreningen har som mål att försöka göra det så bra som möjligt för den lilla människan i samhället. De vänder sig främst till äldre men också ensamstående föräldrar och övriga kommuninvånare som är i behov av hjälp.61
Resurspoolen uppdrag kan delas in i akuta och kontinuerliga uppdrag. Den första kategorin innebär engångsuppdrag där frivilliga kan bli inkallade med kort varsel om någon behöver hjälp, till exempel med att hitta till sjukhuset eller någon aktivitet de ska på. Vid kontinuerliga uppdrag kan personer som känner sig ensamma ringa till Resurspoolen för att regelbundet få någon som kommer hem till dem och umgås eller går promenader. De har också tio platser i olika stadsdelar. Under år 2013 mötte de sammanlagt 6500 personer på dessa mötes-platser. En viktig del av Resurspoolens arbete är också att, i de fall då Resurspoolen inte kan erbjuda stöd, förmedla uppdrag genom att föra samman människor med behov av hjälp och människor som erbjuder hjälp, både frivilliga och professionella.62
4.2. Linköpings södra Röda Korset-‐krets
Röda Korset bildades i Genève på initiativ av Henry Dunant och det svenska Röda Korset startades år 1865.63 Röda Korset består av olika kretsar där varje krets är en juridiskt självständig förening. I Linköpings kommun finns det tio kretsar som samarbetar i ett
samverkansråd. Vår uppsats fokuserar på Linköpings södra Röda Korset-krets (LSRK-krets). Föreningen har funnits i cirka tjugo år och har ungefär 800 medlemmar varav 200 av dessa är aktiva. Röda Korsets syfte är att hindra och lindra mänskligt lidande. Detta är en vision som finns i alla kretsar men som bryts ner i olika mål. Dessutom arbetar de efter sju grund-principer; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.64
LSRK-krets bedriver tre mötesplatser där de också har Secondhandbutiker. De bedriver även besöksverksamhet, bössinsamlingar, aktiviteter på äldreboenden och globalt engagemang. Läxhjälp och träning av svenska är en viktig del av verksamheten, det bedrivs på mötesplat-serna men även genom vuxenstöd i skolan. På lokal nivå handlar arbetet främst om att träffa människor och ge gemenskap på mötesplatserna.65
61 Intervju 1.
62 Ibid.
63 Röda korset. Våra grundprinciper. 2010-‐09-‐15. Tillgänglig: http://www.redcross.se/om-‐oss/sa-‐har-‐arbetar-‐vi/grundprinciper/. (Hämtad: 2014-‐05-‐13)
64 Intervju 2. 65 Ibid.
4.3. Kvinnojouren Ellinor
Kvinnojouren Ellinor bildades på ideell basis i Linköping för 32 år sedan. Föreningen är en del av ROKS som är riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Kvinnojouren Ellinor har cirka 80 medlemmar, varav 30 aktiva, och i styrelsen sitter nio personer. De har tre heltidsanställda som framförallt arbetar som jourkuratorer, vilket innebär att de har råd och stöd samtal.66
Organisationens huvudsakliga syfte är att stötta våldsutsatta kvinnor och barn. De ger stöd åt kvinnor som blivit utsatta för olika typer av övergrepp eller kränkningar.67 Föreningen har även som syfte att arbeta för jämställdhet och medvetandegöra problematiken kring mäns våld mot kvinnor genom att verka opinionsbildande. För att arbeta för dessa syften har
organisationen ett brett verksamhetsområde. De arbetar med skyddat boende för kvinnor och deras barn, råd och stöd-verksamhet, ideell verksamhet med fokus på bland annat
barnaktiviteter och opinionsbildande verksamhet. All verksamhet på kvinnojouren utgår från en feministisk grundtanke.68
66 Intervju 3.
67 Kvinnojouren Ellinor i Linköping, Om kvinnojouren, verksamhet. Tillgänglig: http://ellinor.se/om-‐kvinnojouren/verksamhet/ (Hämtad: 2014-‐05-‐07)
5. Organisationernas egenskaper och relation till
kommunen
5.1. Ekonomi
Bidragsprocessen
Linköpings kommun ger ut långsiktiga verksamhetsbidrag med flerårsavtal samt
verksamhetsbidrag med ettårsavtal som organisationerna får söka varje år. De långsiktiga avtalen, eller överenskommelser som kommunen säger, används framförallt när
organisationen har anställd personal och när de får ett högre belopp än trettiotusen. Detta för att tydliggöra att de då har ett större åtagande från kommunen. När flerårigt avtal ingås diskuterar kommunen tillsammans med organisationen om vad organisationen kan erbjuda och hur mycket kommunen kan betala för det. För att söka bidrag skickar organisationerna in en ansökan där de presenterar sin verksamhet. Utvärdering av bidragen sker när
organisationen söker bidrag påföljande år och redovisar vad de gjort med de tidigare bidragen. Organisationer med flerårigt avtal behöver istället redovisa kontinuerligt.69
Syftet med föreningsbidrag är att gynna föreningslivet, kommunen vill inte att bidragen ska få en styrande effekt och därför är de krav som de ställer på organisationerna av övergripande karaktär.70 Exempel på kraven är att de ska ha antagna stadgar och en styrelse med revisor.71 Kraven är framförallt till för att de vill försäkra sig om att organisationen är seriös.72
Omsorgskontoret har vissa kriterier, utöver de grundläggande reglerna, som de prioriterar när de ger ut verksamhetsbidrag, till exempel ”Om verksamheten innebär att nya arbetssätt
prövas” och ”I vilken utsträckning verksamheten kompletterar eller förstärker annan verksamhet”.73 Det är just i ansökningsprocessen och presentationen av sin verksamhet som organisationerna har chans att påverka bidragen eller eventuellt anpassa sin verksamhet för att få ekonomiskt stöd.
Resurspoolen
Resurspoolens huvudsakliga finansiär är kommunen men de får även en liten summa
medlemsintäkter. Resurspoolen präglas därför av hög grad av beroende från kommunen. De har ett treårsavtal för verksamhetsbidrag från omsorgsnämnden, ett ettårsavtal med
äldrenämnden och även en liten summa i projektbidrag. Redovisningen sker i efterhand där de redovisar sin verksamhet och antalet timmar de har arbetat. Respondenten tycker inte att de har haft något problem med att få bidrag eftersom de har goda kontakter med kommunen och de får ofta beröm för sin verksamhet. Respondenten upplever inte att bidragen kan få en styrande effekt så länge både föreningen och kommunen inte har det som avsikt. De
69 Intervju 5. 70 Intervju 4 och 5.
71 Linköpings kommun, Omsorgskontoret. Regler för föreningsbidrag år 2014, omsorgsnämnden. 2013. Dnr On 2013-‐10. Tillgänglig: http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Omsorgs%20och%20socialförvaltningen/Föreningsbidrag%20äldrenämn d,%20omsorgsnämnd/Regler%20för%20föreningsbidrag%202014%20on.pdf?epslanguage=sv (Hämtad: 2014-‐04-‐16)
72 Intervju 5.
kommunala bidragen är ett måste för organisationen. Hur organisationen sett ut om de inte fått bidrag är ett frågetecken för respondenten, men de skulle inte ha haft någon lokal. Bidragen är viktiga för verksamheten men också för att få volontärer och kunna erbjuda dem till exempel utbildningsmöjligheter.74
Linköpings södra Röda Korset-‐krets
Den största intäkten för LSRK-kretsen är försäljningen i deras secondhandaffärer. De får även medlemsavgifter och en del medel centralt från Röda Korset. De får 14 000 kr i verksamhets-bidrag från kommunen, som de söker varje år, men det är endast en liten summa i förhållande till deras totala intäkter. Detta innebär att de präglas av oberoende från kommunen. Bidraget kommer utan direkta krav från kommunen så LSRK-krets förfogar själva över pengarna och det sker ingen direkt uppföljning. Den ena respondenten säger att man skulle vilja ha mycket mer bidrag eftersom de tycker att de gör väldigt stor social nytta i kommunen och om man vänder på det så är LSRK-kretsens bidrag till kommunen väldigt stort. Respondenten ger som exempel ”om alla de sociala aktiviteter de utför skulle besättas med kommunala tjänster
skulle kommunen behöva sätta till fjorton nya heltidstjänster”.75 För att påverka hur mycket
bidrag de får försöker de visa upp resultat. Den kontrafaktiska skillnaden, alltså om de inte fått något bidrag, blir inte så stor för LSRK-kretsen eftersom bidragen är en sådan liten del av deras totala intäkter.76
Kvinnojouren Ellinor
Kvinnojouren Ellinor finansieras genom verksamhetsbidrag från Omsorgskontoret som de har avtal med för tre år och summan ligger på 1,2 miljoner per år. Kommunen är den
huvudsakliga finansiären och de präglas därför utav relativt högt beroende från kommunen. Dock räcker inte bidragen från kommunen utan de söker även pengar från Socialstyrelsen varje år. Dessutom får de lite pengar från riksorganisationen, gåvor från olika organisationer och medlemsavgifter, dessa intäkter kan de dock inte planera sin verksamhet utifrån. Bidragen från kommunen är villkorade till en viss del men inte så specificerat eftersom organisationen upplever att det då kan vara svårt att leva upp till kraven. Som nämndes tidigare sker det en dialog med kommunen när avtalen ska bestämmas. Respondenten tycker att det skulle vara en nackdel om deras avtal skulle bli mer specifika. De har aldrig upplevt att bidragen kan ha en styrande effekt, men i och med kommunala bidrag och socialstyrelsens nya krav på dem som socialtjänsteutförare ställs det annorlunda krav på dem än tidigare. De måste redovisa varenda krona och de redovisar varje kvartal, om de inte gjort av med sina pengar får de inga nya, men det har aldrig inträffat. Utan bidrag från kommunen hade de inte kunnat ha anställda och jobba så professionellt som de gör nu. De hade varit en helt annan organisation säger respondenten.77 74 Intervju 1. 75 Intervju 2. 76 Ibid. 77 Intervju 3.
5.2. Ideologi
Resurspoolen
Resurspoolen har en svag ideologisk anknytning och arbetar efter målet att göra det så bra som möjligt för den lilla människan i samhället. De är positiva till att samarbeta med kommunen och de är inte främmande för att tillsammans med kommunen kläcka idéer, så länge som det bidrar till att nå deras mål. Organisationens verksamhet står i fokus och de har inte någon tydlig ideologi.78 Enligt Johanssons indelning så skulle Resurspoolen betraktas som en samhällsbevarande konsensusorganisation.79 Resurspoolen har aldrig upplevt någon konflikt mellan deras verksamhetsmål och finansiering utan snarare tvärtom, om det inte vore för kommunens bidrag hade de inte kunnat arbeta med sina mål.80
Linköpings södra Röda Korset-‐krets
LSRK-krets har ingen ideologisk anknytning men har sju grundprinciper de arbetar utifrån. Principerna ligger som bas i deras arbete och de kan alltid gå tillbaks till dem för att se hur de ska förhålla sig i olika frågor. Humanitet är den viktigaste principen och syftar till att hindra och lindra mänskligt lidande.81 Neutralitetsprincipen säger att de inte ska ta ställning gällande politik, religion och ideologi.82 Därför kan även LSRK-kretsen ses som en samhällsbevarande konsensusorganisation, de ställer sig inte kritiska mot samhället utan finns främst till för att hjälpa människor i behov.
Kvinnojouren Ellinor
Kvinnojouren Ellinor har en feministisk ideologisk anknytning och de ser problemet med våldsutsatta kvinnor som ett strukturellt samhällsproblem som beror på att vi lever i ett icke jämställt samhälle. De ser inte problemet bara på individnivå som de upplever att andra samhällsaktörer ibland kan göra. Den feministiska ideologin visar sig i verksamhetens arbete med kvinnorna men även i deras opinionsbildande arbete. Ideologin är även viktig i samarbete med andra aktörer. De upplever inte att de någon gång behövt anpassa sin ideologi på grund av finansiering.83 Kvinnojouren Ellinor har en samhällskritisk ideologi och kan ses som en
mer utmanande organisation.
78 Intervju 1.
79 Johansson 2001, 118. 80 Intervju 1.
81 Intervju 2.
82 Röda korset. Våra grundprinciper. 2010-‐09-‐15. 83 Intervju 3.
5.3. Roll till kommunen
Resurspoolen
Resurspoolen bedriver ett komplement till kommunens verksamhet, de erbjuder samma typ av tjänster som kommunen men med lite mer fokus på just sällskap. Föreningen hjälper till hos de som inte har råd att ha hemtjänst till allt de behöver hjälp med. De är noga med att inte avlasta ordinarie personal på exempelvis äldreboende eftersom det inte tillhör deras uppgift. Det är viktigt att tydliggöra vilken part som ansvarar för vad, detta kan de komma fram till gemensamt med kommunen med stöd i program för samverkan med idéburen sektor. Även Resurspoolens ideologi tyder på att de har en kompletterande roll, de har inte som syfte att vara en kritisk röst till kommunen utan att samarbeta för att nå sina mål ser de som något positivt. 84
Linköpings södra Röda Korset-‐krets
Enligt organisationen själva är de ett komplement till kommunen vilket också syns då de arbetar inom liknande verksamhetsområde som kommunen i integrationsarbetet. Även föreningens konsensusideologi är en potentiell anledning till att LSRK-kretsens verksamhet kan ses som komplement. Också vid denna intervju nämns vikten av en tydlig ansvars-fördelning mellan kommunen och organisationen. Enligt respondenten har kommunen det huvudsakliga sociala ansvaret medan LSRK-krets ska göra det där lilla extra som inte ryms inom kommunal verksamhet.85
Kvinnojouren Ellinor
Organisationen ser sig som ett komplement till kommunen men även en kritisk röst i och med det opinionsbildande arbetet, samt att de har sin feministiska ideologi som de baserar sin verksamhet på.86 Även om Kvinnojouren Ellinor har en samhällskritisk ideologi är det framförallt i sitt opinionsbildande arbete som de agerar kritisk röst. I råd och
stöd-verksamheten agerar de som ett komplement då de utför samma typ av tjänst som kommunen men med en feministisk ideologi som grund.
Organisationen kan också benämnas som ersättning till kommunal verksamhet eftersom de bedriver det enda skyddande boendet för våldsutsatta kvinnor i Linköpings kommun. De har blivit socialtjänsteutförare i samband med socialstyrelsens nya riktlinjer men organisationen vill inte ses som socialstyrelsens förlängda arm. Att vara socialtjänsteutförare och kritisk röst går emot varandra och därför har kvinnojouren börjat tänka som att föreningen består av två delar där opinion är ena delen och serviceproduktion utgör den andra. Respondenten säger att det är en balansgång mellan de två rollerna men nu har de landat i det och känner sig fria i att föra fram konstruktiv kritik samtidigt som de har ett nära samarbete.87
84 Intervju 1.
85 Intervju 2. 86 Intervju 3. 87 Ibid.
5.4. Samverkan och kontakt
Resurspoolen
Relationen mellan Resurspoolen och kommunen präglas av närhet. Resurspoolen bildades på initiativ av Linköpings kommun och det goda samarbetet beror mycket på att majoriteten av styrelsemedlemmarna tidigare har arbetat inom kommunen. Enligt respondenten är detta en fördel då Resurspoolen har lätt för att ta kontakt med kommunen. Av den anledningen så sker kommunikationen mellan Resurspoolen och kommunen främst i informella sammanhang, men även i formella sammanhang och då bland annat genom program för samverkan med den
idéburna sektorn och referensgruppen därigenom. Fördelarna med att samarbeta är att de får
hjälp med kostnader för lokal samt att det skapar möjligheter att utveckla idéer tillsammans med kommunen och andra ideella organisationer. Några risker med samarbetet vill
respondenten inte se utan säger att kommunens politiker stöttar dem till hundra procent. Resurspoolen är dock självgående i samarbetet vilket är viktigt att betona.88
Linköpings södra Röda Korset-‐krets
Samarbetet mellan Linköpings kommun och LSRK-krets har ofta skett kring projekt och upphandling men just nu har de inga sådana projekt och då är samarbetet nästintill obefintligt. Relationen mellan de två parterna präglas av avstånd. När samverkan väl sker så är det främst i formella sammanhang. LSRK-krets anser att samarbete med kommunen är viktigt och att den nuvarande relationen går och bör utvecklas. Föreningen önskar att kommunen ser dem som en resurs i det sociala arbetet. De upplever att den nuvarande dialogen mellan de två parterna har skett på initiativ av LSRK-krets. Föreningen ser samverkan som något positivt eftersom många samhällsaktörer med samma målgrupp då kan hjälpas åt. Kommunens inflytande i organisationen beror på hur mycket pengar de får från dem och eftersom de inte får någon större summa just nu så har kommunen inget inflytande.89
Kvinnojouren Ellinor
Kvinnojouren Ellinor och kommunen har en relation som till viss del präglas av närhet. Organisationen upplever att de har en bra dialog med de tjänstemän som de jobbar och förhandlar avtal med. Kontakten med tjänstemännen sker främst på formella möten men kommunikationen med kommunens Råd och stöd och Socialkontoret kan ske både i
informella och formella sammanhang. Kvinnorna behöver ofta hjälp av kommunen, därför ser de bara fördelar med att samarbeta med kommunen. De ingår även i kommunens kvinnofrids-nätverk där ideella organisationer och kommunen samverkar. Kvinnojouren har inget
inflytande på kommunen men respondenten upplever att de kan påverka genom att påtala problem, vilket ibland leder till förändring.90
88 Intervju 1.
89 Intervju 2. 90 Intervju 3.
6. Utsätts organisationerna för homogeniseringstryck
och kontroll?
6.1. Homogeniseringstryck
Organisationens struktur och storlek samt graden av professionalism är två av Johanssons hypoteser som inte har varit så betydande i vår studie. Alla de tre organisationerna drivs framförallt på ideell basis och om anställda har funnits så har antalet varit relativt få. Denna låga grad av professionalism skulle utifrån homogeniseringsteorin innebära att risken för att organisationerna likriktas minskar.91 Även organisationens struktur skulle innebära ett lägre homogeniseringstryck, framförallt när det gäller Kvinnojouren Ellinor och Resurspoolen. LSRK-krets är troligtvis den organisation som utsätts för störst risk för likriktning på grund av dess storlek och struktur. Organisationens storlek innebär att beslutsprocesserna centraliseras till de aktiva medlemmarna och styrelsen, de övriga medlemmarnas inflytande sker främst genom möjligheten att rösta på årsmötet. Att LSRK-kretsen i sin tur till viss del är
underordnad Röda Korsets riksorganisation gör föreningen mer myndighetsliknande och de skulle således utsättas för ett homogeniseringstryck på grund av sin struktur.
Organisationens struktur och storlek är dock inget som vi kommer att fokusera på i detta analyskapitel då vi funnit i den empiriska undersökningen att variablerna ekonomi, ideologi, roll till kommunen och samverkan har varit mer betydande i våra fall. För att sammanfatta graden av homogeniseringstryck kommer vi dock att använda oss av alla variabler som finns med i Johanssons homogeniseringsteori eftersom, även om struktur och professionalism inte är av stor betydelse i vårt fall så skulle resultatet bli missvisande om vi uteslöt dessa helt.
6.1.1 Ekonomi
Johanssons andra hypotes säger att generella bidrag har en lägre tendens till homogeniserings-tryck medan bidrag som kommer med villkor får en större styrande effekt.92 Alltså skulle LSRK- krets som har verksamhetsbidrag utan villkor utsättas för lite homogeniseringstryck på grund av bidragen, medan Resurspoolen har något större risk för likriktning eftersom deras verksamhetsbidrag kommer med avtal. Även Kvinnojouren Ellinor har avtal för verksamhets-bidrag och det är framförallt i sin roll som ersättning som verksamhets-bidraget ges ut med mer specifika villkor. Vad som dock skulle kunna minska homogeniseringstrycket i Kvinnojourens Ellinor och Resurspoolens fall är att de har en dialog med kommunen när avtalen ingås för att organisationerna själva ska kunna vara med och sätta upp målen. Kvinnojouren Ellinor ville inte ha för specifika avtal för bidragen från kommunen och upplever därför inte heller att de har det, men i och med att avtalen sätts upp tillsammans kan kommunen ändå påverka verksamheten till viss del. Organisationerna säger att de inte anpassar sig efter kommunens avtal, men homogeniseringstryck kan ske även om organisationen är positiv till
bidragsförhållandena.
91 Johansson 2001, 119.
