2. Forskningsbakgrund
6.9 Slutsats
De attribut som uppfattas som särskilt positiva av mina informanter är ett bra golv, en bra akustik, en samlingsplats eller ett teorirum där teoretisk undervisning kan bedrivas, tydliga linjer i golvet för bollspel eller redskapsövningar, en lämpligt stor hall i förhållande till den undervisningsgrupp som deltar i undervisningen, samt ett kvalitativt undervisningsmaterial.
Särskilt negativa attribut sammanfattas som för liten hall i förhållande till undervisningsgruppen på grund av att kvaliteten på undervisningen blir sämre, lågt utbud på eller slitet material, dålig akustik i form av eko, brist på teorisalar, hårt, stumt eller slitet golv, samt för lång distans till omklädningsrum och förråd, då läraren inte kan ha uppsikt över eleverna.
Eftersom lärarna som deltagit i mina intervjuer arbetar med olika förutsättningar har de också hanterat dessa på olika sätt då de mött motgångar. L1 har haft diskussioner med sina kollegor om att ta upp vikväggen så att de två grupperna kan samarbeta på en större yta och slippa undervisa i halvsal. Bristen på teorirum löser hon genom att ha muntliga genomgångar som de sedan applicerar i praktiken för att eleverna bättre ska förstå vad det gör. Saknar hon något materialmässigt, talar hon med rektorn som hon känner att hon har stort stöd ifrån.
I avsaknad av ett teorirum sköter L2 sin teori genom att samla eleverna på golvet i idrottshallen och bedriver undervisningen muntligt, och han har även en liten whiteboard som han kan skriva eller rita på för att underlätta förståelsen. Om han skulle vilja använda sig av teve eller video måste han dock boka ett klassrum uppe på skolan och hålla en hel lektion där eftersom han inte har plats att ha en teve i idrottshallen. Han menar dock att det vore bättre att genomföra det direkt i idrottshallen. Rent praktiskt kan det bli så att han måste lämna elever i idrottshallen för att leta lokal och sedan springa till idrottshallen igen för att öppna dörren för andra elever. L2 har även ett problem med längdhoppsgropen, där han nästan känner sig hindrad att genomföra detta idrottsmoment på grund av de förutsättningar han har. Problemet
36
med längdhoppsgropen hanterar han genom att gräva upp gropen innan den ska hoppas i, för att säkerhetskontrollera den från glas och andra vassa föremål. Avstampsmomentet anses av L2 vara ett skadligt moment i längdhoppet utanför hans idrottshall.
Under intervjun med L3 framkommer inte många motgångar i undervisningen som måste hanteras. Det som skulle kunna förbättras enligt L3 är teorin. I nuläget har han en liten whiteboard som kan plockas fram ur förrådet och hängas upp på en ribbstol vid behov. Behövs en projektor kan han låna en från ett klassrum uppe på skolan och projicera bilden på väggen nere i idrottshallen, men detta ses som problematiskt och L3 menar att tillgängligheten måste bli bättre om det ska genomföras.
L4, däremot, har ett mer praktiskt problem, nämligen golvet. På grund av bitvis söndrigt golv känner han sig tvingad att vara väldigt noga med att eleverna har skor, trots att detta hindrar deras motoriska utveckling. Vissa övningar bedrivs trots detta på golvet, men med L4’s oro för skaderisk som följd. Förrådens riskfyllda atmosfär som beskrivs borde kunna ordnas med små medel, men i nuläget vågar inte L4 skicka in sina elever för att plocka ut material ur förråden på grund av skaderisk. Detta leder till att L4 måste lämna hallen för att material ska uthämtas. På en tidigare arbetsplats, där bänkar inte fanns för att avgränsa olika spelplaner, använde L4 sig av andras egendom (innebandyklubbens sarg) för att kunna bedriva sin undervisning, då hans förutsättningar inte gav honom någon annan möjlighet. L4 hade heller inget förråd (med material) i denna idrottshall och tvingades transportera allt material som behövdes till lokalen, och han skämdes för den låga undervisningskvalitet detta resulterade i. Detta gjorde det svårt för eleverna att uppnå kunskapsmålen vilket slutligen resulterade i att han avsagde sig sin position som idrottslärare på denna skola.
Som påvisats kan alltså materiella förutsättningar spela en mycket stor roll för idrottslärare. De hanterar situationer och motgångar, såväl ekonomiska som situationsmässiga. I ett uttalat fall resulterade det till och med i uppsägning på grund av de förutsättningar som fanns, eller snarare inte fanns. Utifrån min studie kan man även se att storleken på undervisningsgruppen kontra idrottshallens storlek har stor betydelse för den upplevda kvaliteten på undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Detta innebär att det finns en korrelation mellan idrottshallens storlek och undervisningsgruppens storlek; varken det ena eller det andra garanterar enskilt en högkvalitativ undervisning, utan det måste balanseras. Att storleken på undervisningsgruppen är en viktig faktor för undervisningen styrks även av en undersökning presenterad i en artikel av The International Association of the Study of Obesity (Ferriera m.fl., 2005, s.145).
37
7. Diskussion
Nedan kommer jag att diskutera den metod och den litteratur jag valt att använda mig av, med en inbäddad reflekterande kritisk granskning av min undersökning.
Enligt teorin som Säljö (2000) skriver om – verksamhetsteori – är mina informanter delar av en verksamhet och en kontext som de själva bidrar till att återskapa med sin förståelse och sina handlingar. Knutagård (2003) skriver att varje verksamhet är uppbyggd på handlingar som är riktade mot målet för verksamheten, samt att då en individ påverkar sin omgivning påverkar individen även sig själv. Min undersökning har visat många exempel på detta, bland annat L4’s bästa idrottshall där han och hans kollega förbättrade verksamheten och gjorde den till det de ville att den skulle vara, genom att förändra och förbättra den genom sina handlingar. Lärarna som deltagit i min undersökning med sina erfarenheter och sin kunskap kan även har olika preferenser och hantera problem eller bristande förutsättningar på olika sätt. Bara för att en av mina informanter (L4) valde att säga upp sig i ett fall, betyder inte att andra lärare hade gjort samma sak. De hade möjligtvis hittat en lösning på de problem som fanns. Denna erfarenhet kan även ha fått honom att reflektera över händelserna i efterhand vilket kan ha fått honom att se andra lösningar på problemen, så om han skulle hamna i en liknande situation igen skulle han möjligtvis kunna lösa den istället för att överge den.
Ett antal artiklar hittades angående miljömässiga faktorer i förhållande till fysisk aktivitet, men sällan hittades något som kändes relevant för min studie – dvs. gällande attribut inuti idrottshallen. Istället handlade mycket om utomhusliga faktorer såsom trafikdensitet, distans till skolan, tillgång till cykelbanor och dylikt, samt socioekonomiska faktorer såsom antal bilar i hushållet och undersökningspersonernas föräldrars syn på eller erfarenhet av fysisk aktivitet. De två artiklar jag har använt mig av i min studie har delvis behandlat skolmiljöer eller konstruerade miljöer - byggda för att inspirera till och bedriva fysisk aktivitet - med tillhörande utrustning, vilket är precis vad idrottshallar är.
Sandahl (2005) argumenterar för att linjerna på golvet i idrottshallar talar om för både lärare och elever att det är bollspel som uppmuntras, och att linjerna i stor mån påverkar undervisningen. Detta tror jag stämmer på väldigt många skolor, men det behöver inte vara negativt att linjerna inspirerar till bollspel. Jag vill dock inte lägga fullt ansvar på materiella ting i idrottshallen, då den störta faktorn för hur undervisningen ser ut måste vara den verksamma idrottsläraren på skolan som på ett pedagogiskt sätt kan utnyttja linjerna mot en mångfacetterad undervisning. Dock har min undersökning påpekat att materialet spelar en
38
viss roll. Övrig litteratur jag använt har jag funnit relevant för att kunna genomföra min forskning och bedriva resonemang, begripliga för läsaren.
Intervjumetod valdes då jag upplevde det som att det skulle passa väl för att samla informationen jag sökte. Innan jag avgränsat mig i mitt arbete planerade jag även att använda mig av enkäter till eleverna på de skolor som undersöktes för att inkludera ett elevperspektiv på idrottshallar i min undersökning. Vid denna tidpunkt var min syfteformulering något annorlunda och jag insåg snabbt att arbetsbördan det skulle innebära att använda sig av båda dessa insamlingsmetoder för empiri skulle bli för stor i förhållande till den tillgängliga tidsmarginal som fanns för att färdigställa detta arbete. Intervjuerna med idrottslärarna blev mer eller mindre lyckade, och de varade (exklusive observation i idrottshallen) mellan 20-65 minuter. Intervjun med L1 var kortast, följt av L2, L3 och L4, i den ordningen. Här syns alltså en stegring i tid efter varje intervjutillfälle. Jag anser mig vara relativt oerfaren när det gäller intervjuer men jag kände mig successivt skickligare, vilket kan vara en indikator på den ökade tiden för intervjuerna. Då jag reflekterar över intervjutillfällena och lyssnar på mina inspelningar upplever jag dock även skillnader hos mina informanter, exempelvis hur ivriga de är att berätta om sina upplevelser och att inte bara svara kort på själva frågan. De två första intervjuerna (med L1 och L2) var, om än kortare än de andra två, väldigt informativa och jag erhöll trots kortare samtalstid de svar jag sökte. I dessa samtal framkom även bra exempel på relevanta följdfrågor som jag kunde använda mig av i de två senare intervjuerna för att utöka informationsutbytet mellan mig och mina informanter. Det faktum att jag var bekant med de två senare informanterna sedan tidigare kan också ha påverkat deras inställning till mig som intervjuperson. L3 och L4 kan har känt en större vilja att hjälpa mig med att färdigställa min undersökning på ett bra sätt, medan L1 och L2 möjligtvis inte kände detta i samma grad. L3 och L4 har därför möjligen angivit utförligare svar och även kommit med fler egna åsikter och synpunkter. Jag tror, i efterhand, att jag skulle kunna få ut mer av min första intervju om den skulle göras om i skrivande stund eftersom jag fått mer erfarenhet och mer information om olika idrottshallars olika förutsättningar för att bedriva ämnet idrott och hälsa.
Min undersökning har fastställt vad som prioriteras i en idrottshall av idrottslärare, samt vilka attribut som uppfattas som positiva respektive negativa och denna kunskap kan användas för att konstruera bättre idrottshallar i framtiden, där lärare och elever ges så goda försättningar som möjligt att uppnå sina mål. Det behöver dock bedrivas mer forskning på ämnet, för att fastställa om de resultat jag har samlat in stämmer överens med andra idrottslärares uppfattningar på en nationell nivå.
39
8. Källförteckning
Litteratur
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund.
Ehn, Billy & Klein, Barbro (1994). Från erfarenhet till text – Om kulturvetenskaplig
reflexivitet. Carlsson Bokförlag: Uddevalla.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research methods for sport studies.
Hansson, Lars & Thor, Malin (red.) (2006). Muntlig historia. Studentlitteratur: Lund.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur: Lund.
Kirk, Jerome & Miller, Marc L. (1987). Reliability and validity in qualitative research. 3:e uppl. Sage publications: U.S.A.
Knutagård, Hans (2003). Introduktion till verksamhetsteori. Studentlitteratur: Lund.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Studentlitteratur: Lund.
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik I grundskolans
idrottsundervisning 1962-2002. Carlsson Bokförlag: Stockholm.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts akademiska förlag: Stockholm.
Thompson, Paul (2000). The voice of the past: Oral history. 3:e uppl. Oxford university press inc.: New York.
Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. 2:a uppl.
40
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Online 2011-06- 20: http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.621/2.623/2.802/2.2574/laroplaner-for- grundskolan-1.12883.
Vetenskapliga artiklar
I. Ferriera, K. van der Horst, W. Wendel-Vos, S. Kremers, F.J. van Lenthe & J. Brug (2006).
Environmental correlates of physical activity in youth – a review and update. Obesity reviews
8, p.129-154.
Krahnstoever Davison, Kirsten & Lawson T, Catherine (2006). Do attributes in the physical
environment influence children’s physical activity? A review of the literature. International
41
9. Bilagor
9.1 Intervjufrågor
1. Beskriv din nuvarande idrottshall?
2. Hur upplever du din idrottshall i ett undervisningsperspektiv?
3. Vilka attribut upplevs av dig som särskilt positiva?
4. Vilka attribut upplever du som särskilt negativa?
5. Hur påverkar dessa faktorer din undervisning?
6. Finns det saker som, enligt dig, kunde tas bort ur den
idrottshall du undervisar i? Vad skulle pengarna läggas på
istället?
7. Vad saknar du i din idrottshall? Hur hanterar du denna
begränsning?
8. Berätta om den, enligt dig, sämsta idrottshall du har
undervisat i.
9. Berätta om den bästa idrottshall du har undervisat i.
10. Beskriv den optimala idrottshallen.
42
9.2 Idrottshallar
9.2.1 L1’s idrottshall
Materialrum
Materialrum
Gallergrind för materialrum
Kortsida
43
Ljuddämpning
Tjockmatta
där
upphissningsanordning önskas
9.2.2 L2’s idrottshall
Platåområden
Tak med ljuddämpning
44
Långsida
Kortsida
9.2.3 L3’s idrottshall
Långsida med ”insprång”
Tak med ljuddämpning och vikvägg
45
Musikskåp och styrkerum
Vridbara metallstycken till bänkar
9.2.4 L4’s idrottshall
Läktare
Kortsida
46