Denna studie har granskat samt analyserat vilka semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp, samt hur text och bild samspelar om vattnets egenskaper och fasövergångar. Naturvetenskap är ett abstrakt ämne som innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system. Stor del av undervisningen inom de naturorienterande ämnena framställs idag med hjälp av läromedel och då främst utifrån lärobokens innehåll. Idag spelar läroboken en central roll i undervisningen vilket lett till att det därför varit relevant att analysera och granska dess innehåll.
De semiotiska modaliteter som resultatet visar används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Gemensamt för båda läroböckerna är att de beskriver vattnets kretslopp med en illustration som innehåller olika färger och nyanser för att exempelvis synliggöra vilket som är fastland, vatten och sol. Fortsatt beskriver läroböckerna vattnets kretslopp med korta stycken förklarande text. Dessa stycken har numrerats för att det tydligt ska framgå i vilken ordning de ska läsas. I den ena läroboken förekommer det även pilar för att förtydliga kretsloppets bana.
Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Resultatet av analysen visar att läsaren endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper. Gemensamt för båda läroböckerna är att text och bild till stor del samspelar. Dock innehåller ena läroboken en mer ingående beskrivning av vattnets kretslopp och egenskaper. Uppslagen är till stor del täckta av bilder vilket gör att det blir mer tilltalande för en yngre läsare men lämnar lite utrymme för de faktiska förklaringarna. Den förklarande bildtexten inte speciellt omfattande, vilket betyder att läsaren delges en väldigt enkel förklaring till ett komplext system. Det är därför viktigt att som lärare förklara att modellen som illustrerar vattnets kretslopp är en modell och inte fenomenet i sig. I lärarens roll ingår det att i första hand säkerställa att eleverna lär sig grundera i ämnet. Detta för att i nästa steg delges goda förutsättningar att fördjupa sig i ämnet samt att väcka lusten hos eleven att vilja förstå dels detta, dels andra naturvetenskapliga fenomen på ett djupare plan.
En text är inte enbart i skrift utan syftar även till en texts grafiska utformning vilket bidrar till hur olika delar av layouten skapar ett meningsbärande mönster. För framtida studie hade det därför varit relevant att granska och analysera vilka möjligheter lärarhandledningarna bidrar med till fördjupad förståelse om vattnets kretslopp. Detta då den beskrivning som delges eleverna i läroboken inte är särskilt omfattande. De böcker som analyserats i denna studie är två vanligt förekommande läroböcker i skolan, det hade därför varit relevant att undersöka hur och på vilket sätt dessa används i undervisningen. Vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp delges i lärarhandledningen? Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur implementeras dessa i undervisningen. Danielsson och Selander (2014, s. 17-19) skriver att alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att som lärare ha kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.
9. Referenser
Källmaterial
Enwall, L., Johansson, B. & Skiöld, G. (2011). PULS NO-boken 1-3 Grundbok. Natur & Kultur Persson, H. (2014). Boken om NO 1-3. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Internetkällor
Stridsman, S. (2014). Läromedelslotteriet – 8 av 10 lärare hinner inte granska sina egna läromedel. Skolvärlden.
Litteratur
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 17-31). Stockholm: Liber.
Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I Ammert, N.(Red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1:2. uppl.) (s. 25-28). Lund: Studentlitteratur.
Areskoug, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer: för lärare F-6. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Björkvall, A. (2019). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Danielsson, K & Selander, S. (2016). Reading Multimodal Texts for Learning – a Model for Cultivating Multimodal Literacy. 8(1), 25–36. doi: http://doi.org/10.16993/dfl.72.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekvall, U (2011). Lärobokstext och kemilektion. I Ammert, N.(Red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1:2. uppl.) (s. 118-135). Lund: Studentlitteratur.
Ferlin, M. (2014). Biologisk mångfald i läroböcker i biologi. Institutionen för biologi och miljövetenskap, (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg) Hämtad från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:877096/SPIKBLAD01
Eriksson, Y. (2017). Bildens tysta budskap interaktion mellan bild och text. Johanneshov: MTM.
Kress, G. R. (red). (2001). Multimodal teaching and learning: the rhetoric's of the science classroom. London; New York: Continuum
Kristensson, J., & Rydén, M. (2019). En litteraturöversikt om vilka metoder en lärare kan använda sig av i undervisningen om vattnets kretslopp i årskurs F-3. (Examensarbete, Halmstad Högskola, Halmstad).
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367223/FULLTEXT02.pdf
Lee, T. D., & Jones, M. G. (2018). Elementary teachers' selection and use of visual models. Journal of Science Education and Technology, 27(1), 1-29. doi: 10.1007/s10956-017-9705-1.
Liberg, C. (2003). Att lära i en vidgad språklig rymd – ett språkdidaktiskt perspektiv. I språk och lärande (Research Report No.16.). Hämtad från Malmö Högskola
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-03-attlara.pdf
Lundin, E. (2017). ’Säger en bild mer än tusen ord?’ – En multimodal textanalys av ett tradtionellt och ett digitalt läromedel i kemi. (Examensarbete, Södertörns Högskola, Stockholm). http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1186373/FULLTEXT01.pdf
Magnusson, P. (2014). Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2014. [Malmö].
Persson, C. (2015). Visuella representationer i NO-undervisningen. Högskolan Kristianstad: Skolverket
Förlag. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/017_Framja- elevers-larande-NO2/del_03/material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M17_4-
9_03A_01_visuella.docx
Skolinspektionen. (2017). Tematisk analys: Undervisning i NO-ämnen: Att göra naturvetenskapen synlig och relevant för varje elev. (Diarienummer: 40-2017:3789) Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/analyser/tematisk- analys--undervisning-i-no-amnen/
Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2121
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019 (6:e
uppl.). Stockholm: Skolverket Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Selander. S (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I Ammert, N.(Red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1:2. uppl.) (s. 63-83). Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. & Kress, G.R. (2017). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. (1:2. uppl.) Stockholm: Norstedt
Upphovsrättslagen (SFS 2018: 1960:729). Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Stockholm: Regeringskansliet
Vinisha, K., & Ramadas, J. (2013). Visual representations of the water cycle in science textbooks. Contemporary Education Dialogue, 10(1), 7-36. doi: 10.1177/0973184912465157