Slutsats - S(t)imulerat lärande – En svensk pilotstudie om Minecraft som ett kompletterande lär

Minecraft är en simulering som i sig självt saknar mål, delmål och narration. Den går tveksamt

att definiera som text eftersom det i sitt innehåll och sin funktion snarare går att sätta text i. Att undervisa i Minecrafts funktioner och innehåll finns det inte argument för i rådande policydokument, utan det ska som läromedel kunna tillämpas i undervisning av det som framgår i LGR 11 (Skolverket, 2011). För att Minecraft ska vara ett gång- och fruktbart läromedel krävs därför följande:

1. Ett tydligt syfte med Minecraft-sessionerna för pedagogen och eleverna, med tydliga instruktioner, delmål och ett slutgiltigt mål med undervisningen, utifrån yrkesverksamma pedagogers rekommendation och Euström och Hofverbergs (2007) slutsatser i sin studie.

2. Kontexten för användandet av Minecraft bör vara som komplement till undervisningsmoment med narration och ett textinnehåll som går att ges uttryck i

Minecraft. Simuleringen blir på sådant sätt kompletterande till övrig undervisning och

snarare ett textbearbetningsverktyg än en text. Det är ett lustfyllt alternativ till att bygga saker i t ex kartong men också en tom kanvas – tabula rasa – för såväl pedagoger som elever att interagera med och i.

3. Interaktion är en avgörande del vid användandet av Minecraft som läromedel i SO- undervisning, vilket Bruze (2007) konstaterar när han belyser vikten av en diskussion mellan aktörerna vid användandet av digitala och interaktiva medier i undervisningen. Linderoth (2004) och Glee (2007) uppmärksammar samma sak i sina resonemang – först när texten möter sin mottagare uppstår mening.

Det pedagogiska värdet att använda Minecraft ligger alltså i att, utifrån annat innehåll och läromedel baserade på LGR 11 (2011), låta dessa komma till uttryck och interaktion i en

Minecraft-session. Rugnettas (2013) liknelse vid Lego är här extra lämplig. Det Lego jag själv

är uppvuxen med saknade helt en narration och text. Man fick själv sätta det i ett sammanhang som gjorde det meningsfullt, men väl då blev byggandet både mer motiverande och lärorikt. Konkret kan denna arbetsmetod t ex innebära att om man arbetar med kyrkor kan man först besöka en kyrka, dokumentera besöket och sedan gemensamt återskapa kyrkan i Minecraft för

att analysera och diskutera dess uppbyggnad. På så sätt har undervisningen 1) ett tydligt syfte med mål och delmål, 2) en kontext och text att skapa mening av och 3) interaktion båda i, om och kring det digitala verktyg som simuleringen agerar. Minecraft kompletterar då undervisningen och ger den en ytterligare nivå av dokumentation, interaktion, diskussion och textanalys med ett digitalt, konkretiserande och egenbyggt läromaterial.

I frågeställningen kring genusskillnad kan jag inte skönja en märkbar motivation mellan pojkar och flickor, vilket dock är baserad på en väldigt begränsad population och således inte föremål för att göras allmängiltigt för all svensk grundskolas årskurs 1-3-elever.

Baserat på min avgränsade population av elever är en avgörande majoritet redan insatt i

Minecraft, vilket minimerar tiden att avsätta på att sätta in dem i simuleringens funktioner,

vilket ökar tillgängligheten. Tillgängligheten minskar dock eftersom de flesta pedagoger inte är insatta i funktionerna och alla inte är villiga att ge det den tid det tar att förstå sig på Minecraft; inte minst när den plattformsversion som är bäst introducerande med sin sandbox-tutorial inte finns tillgänglig i skolmiljö. Tillköpstjänsten MinecraftEdu till dator lär överbrygga denna tillgänglighetsproblematik genom att förse användarna med en välbehövlig tutorial och är således en variabel som bör inkluderas i fortsatta studier om datorversionen av Minecraft inom detta unga forskningsområde. Det går att sätta sig in i Minecraft, det tar bara mer tid än att använda traditionella, skrivna läromedel, men är utan tvivel mer elevmotiverande och stimulerar mer aktivitet, delaktighet och lustfyllt lärande hos eleverna. Motivation och delaktighet som båda är ledande ord i den moderna, svenska skolverksamheten.

8. Diskussion

I uppsatsens inledning förklarade jag att min ambition var att göra en pilotstudie om Minecraft som läromedel i SO-undervisningen i årskurs 1-3. Jag har definierat Minecraft utifrån relevanta teorier kring digitalt baserade och interaktiva läromedel, jämfört med liknande studier inom samma område som använt alternativa undersökningsmetoder och själv samlat in data utifrån två enkätundersökningar för att sondera terrängen för Minecraft i den praktiska skolverksamheten. Min uppsats är en vetenskapligt förankrad utgångspunkt att bygga vidare på. Min pilotstudie är fruktbar då den ger en möjlig teoretisk utgångspunkt att utveckla forskningsområdet kring Minecraft. Förslagsvis bör detta genomföras med fallstudier, inte omöjligen baserade på de skolor i Sverige som redan använder Minecraft i sin undervisning, för att jämföra resultatet mellan SO-undervisning som kompletteras med Minecraft och SO- undervisning som saknar ett digitalt och interaktivt komplement. Som jag nämner i Slutsats (s. 28) är ett förslag att studera hur tjänsten MinecraftEdus funktioner underlättar användandet av

Minecraft. Ytterligare ett annat område att studera bör vara vilken effekt flerspelarläget får för

elevernas motivation och lärande. Kanske vore det en idé att studera Minecraft som ett specialpedagogiskt verktyg som inte tillämpas i undervisningen för alla elever, men är måhända just det några specifika elever behöver för att motiveras eller stimuleras på annat sätt än den ordinarie undervisningen?

Den underliggande frågeställningen som jag inte besvarar eller berör i resterande del av uppsatsen är om man som pedagog bör använda Minecraft i sin SO-undervisning. Det kan jag fortfarande inte svara på. Jag har lyft fram aspekter av simuleringen som bör beaktas när man överväger att komplettera sin undervisning med Minecraft, i hopp om att jag inte har låtit någon värdering färga min slutsats. Först i detta avsnitt kan jag personligen delge att jag själv är positiv till att använda Minecraft i min SO-undervisning, och det beror definitivt på att denna undersökning har försett mig med all tid jag behövt för att göra Minecraft till ett tillgängligt verktyg vars funktioner jag är väl bekant och införstådd i, men då ska också uppmärksammas att jag investerat närmare tio gånger mer tid till simuleringen än pedagogerna i studiens ena enkätundersökning säger sig vara villiga att avsätta.

Minecraft är i sig självt inte det mest tidseffektiva och elevanpassade läromedel man som

pedagog eftersöker, men det finns hjälp att få i pedagogiska forum online och via tjänsten

MinecraftEdu. Minecraft som läromedel är, som sagt, en trend. Förhoppningsvis hjälper denna

Referenser

Asplund Carlsson, M., Molin, G. & Nordberg, R. (red.) (2004). Texter och så vidare: det

vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola. Stockholm: Natur & kultur.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap?: om vikten av problem och

teori i forskningsprocessen. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Caillois, R. (2001). Man, play and games. Urbana, Ill.: University of Illinois Press.

Gardner, H. (1998). De sju intelligenserna. (3. uppl.) Jönköping: Brain Books.

Gee, J.P. (2007). Good video games and good learning: collected essays on video games,

learning, and literacy. New York: P. Lang.

Gee, J.P. (2003). What video games have to teach us about learning and literacy. New York: Palgrave Macmillan.

Gorman, P. (2004). Motivation and emotion. London: Routledge.

Harnow Klausen, S. (2006). Vad är vetenskap? Stockholm: Natur och kultur

Linderoth, J. (2004). Datorspelandets mening: bortom idén om den interaktiva illusionen. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.

Selfe, C.L., Hawisher, G.E. & Van Ittersum, D. (red.) (2007). Gaming lives in the twenty-first

century: literate connections. New York: Palgrave.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita.

Svartdal, F. (2001). Psykologins forskningsmetoder: en introduktion. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Vygotskij, Lev S. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.

Elektroniska källor

Minecrafts officiella hemsida. Hämtad 15 september, 2013, från Minecraft. https://minecraft.net/

MinecraftEdus officiella hemsida. Hämtad 23 september, 2013, från TeacherGaming, LLC. http://minecraftedu.com/page/

MineSchool – en skolblogg. Hämtad 23 september, 2013, från Pbworks. http://mineschool.pbworks.com/w/page/50824841/Mineschool%20Hugin

Mojang. Hämtad 15 september, 2013, från Mojang. https://mojang.com/

Piaget, J. (1999). The Psychology of Intelligence [Elektronisk resurs]. Hoboken: Routledge.

Rugnetta, Mike. [pbsideachannel]. (2013, 6 mars) Is Minecraft the Ultimate Educational Tool? [Videofil.] Hämtad från http://www.youtube.com/watch?v=RI0BN5AWOe8

Skolverket. Grundskolan – elevstatistik, läsåret 12/13. Hämtad 9 september, 2013, från Skolverket

http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=&p_kommunkod=

Skolverket. Grundskolan – personalstatistik, läsåret 12/13. Hämtad 9 september, 2013, från Skolverket

http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&p_verksamhetsar=20 12&report=personal2&lankod=&kommunkod=&p_skolid=&verksform=11&p_rapport=perso nal2&p_verksform_kod=11

SurveyMonkey. Använd mellan 10/9-13-13/10-13. www.surveymonkey.com

Bilaga 1

Enkätundersökningen och introduktionen till densamma för populationen yrkesverksamma pedagoger i årskurs 1-3.

”Hej!

Jag heter Kim Ridell och skriver mitt examensarbete vid lärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie undersöker jag huruvida Minecraft är ett användbart läromedel i SO-undervisningen i åk 1-3 och som en del av denna har jag en kortare enkätundersökning för lärare i just lågstadiet.

Om du arbetar på lågstadiet och har ett par minuter över (och gärna är införstådd i vad Minecraft är för något) får du gärna klicka på bifogad länk och slå in lösenordet "pedagog". Enkäten har ett tak på 30 svarande, så det är först till kvarn som gäller!

http://www.surveymonkey.com/s/822893G

Tack för er tid, hjälp och visade intresse. Med vänlig hälsning,

Bilaga 2

Enkätundersökningen för populationen elever i åk 1-3

Bilaga 3

Informations- och samförståndslappen till vårdnadshavare för elevpopulationen.

Hejsan,

Mitt namn är Kim Ridell och jag studerar min avslutande termin på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Som examensarbete har jag valt att undersöka huruvida datorspelet Minecraft är användbart läromedel i SO- undervisningen i årskurs 1-3, och hur det i sådant fall bör användas, eller inte. Som en del av min undersökning behöver jag data ifrån elever i de gällande årskurserna, vilket är orsaken att jag vänder mig till er.

Undersökningen innebär att jag under ett par minuter intervjuar ert barn angående dennes användande och intresse av Minecraft, vilket är av vikt för min studie även om det skulle vara obefintligt. Självklart är ditt barn sedan avidentifierat och det enda jag antecknar är dennes årskurs och genus. Det är därför omöjligt att sedan spåra enskilda individer som deltagit i undersökningen. All dokumentation sker i skriftlig form, vilket innebär att ingenting på något sätt kommer att spelas in.

Det är givetvis helt frivilligt att deltaga i undersökningen, både från ert och ert barns håll, och skulle ert barn vilja avbryta intervjun så sker det omedelbart. Vid medverkan ges ert barn samma information som ni tagit del av nu. Intervjuerna kommer att äga rum under de kommande veckorna.

För att undersökningen alls ska innefatta ert barn krävs ert skriftliga godkännande. För att godkänna deltagande,

skriv vänligen ert barns namn och underteckna med er namnteckning och datum. Lämna sedan åter denna lapp till klassföreståndaren. Är ni inte intresserade av att deltaga kan ni lägga pappret till återvinningen.

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning, Kim Ridell

Elevens namn Vårdnadshavares namnteckning Datum

Om ni är intresserade att ta del av resultatet kan ni även anteckna er mailadress. Tack för er tid och visat intresse!

In document S(t)imulerat lärande – En svensk pilotstudie om Minecraft som ett kompletterande läromedel i SO-undervisning (Page 31-38)