Vi har i denna undersökning funnit att de intervjuade lärarna på de undersökta skolorna vill ha grammatik, men att denna måste vara funktionell. Brodow (2000) skriver att lärare börjar överge blockgrammatik, men den finns kvar på dessa skolor och den har fått sällskap av integrerad grammatik för att eleverna ska utvecklas och förberedas för framtiden. Grammatik är fortfarande aktuellt som skolämne men det verkar ha blivit mer funktionaliserat och elevanpassat. Det ser i stort likadant ut på de båda skolorna trots att de har olika
inriktningarna. Alla de undersökta lärarna har kvar grammatikundervisning och ser den som en naturlig del i svenskämnet. Undervisningssätten kan dock variera beroende på lärarens inställning till ämnet. Lärarens kunskaper är också viktiga för hur grammatikundervisningen genomförs. Anna och Bengt, som har djupare grammatikkunskaper, har en friare och mer elevnära undervisning där eleverna är delaktiga och aktiva. Klassrummet blir under deras lektioner mer flerstämmigt. Dessa lärare skapar också ett intresse hos eleverna på ett annat sätt än vad Carolina och Doris gör. Dessa två lärare säger sig inte ha dessa kunskaper vilket gör att deras elevers utbildning i viss mån blir sämre gällande grammatiken. Ålder, eller kanske snarare utbildningstidpunkt, verkar vara avgörande för de grammatikkunskaper som lärarna besitter eftersom både Carolina och Doris, som är nyutexaminerade, säger att deras kunskaper är dåliga medan Anna och Bengt säger sig ha goda kunskaper. Elevernas
kunskaper gällande grammatik varierar troligtvis ganska mycket beroende på vilken lärare de har, medan inriktningen på skolan har mindre betydelse. Doris är den av våra informanter som inte är lika intresserad av grammatik vilket enligt henne kan bero på att hennes
grammatikkunskaper är för små. Carolina ger också uttryck för att även hennes kunskaper är för små och både Brodow (2000) och Boström och Josefsson (2006) säger att den bristande grammatikkunskapen hos lärare ofta är anledning till att läraren väljer bort grammatik. Genom Annas och Bengts kunskaper och trygghet gällande ämnet inkluderas eleverna och de blir delaktiga i sin utbildning vilket även det torde ge mening åt kunskapsinhämtning.
Boström (2004) menar att kontakten med eleverna är av vikt för hur grammatikstudiet ska tas emot och hur inlärningen ska bli och denna kontakt och lyhördhet bemästrar Anna och Bengt. Dessutom har de gedigna grammatikkunskaper.
”Språkets bruk och byggnad” är de ord som samtliga våra informanter motiverar
grammatikundervisningen på gymnasiet med. Det är dessa ord som ger dem stöd för block- undervisning, men de säger också att man ska passa på att undervisa i grammatik när tillfälle
ges. Bengt problematiserar ofta begreppet grammatik i intervjun och menar att dess berättigande är beroende av hur man definierar begreppet. Han menar, liksom Doris, att grammatik inte nödvändigtvis behövs för att uppnå målet, medan Anna menar att det är ett måste för att det ska uppnås. Carolina menar också att grammatik behövs för att nå målet, men att man inte behöver blockundervisning för att uppnå det. Vi är av samma mening. Vi menar dock att styrdokumenten på flera andra ställen gör gällande att grammatikundervisning ska finnas beroende på hur man tolkar begreppet. Den enklaste formen av grammatik är språkets bruk och byggnad som informanterna också hänvisar till, men grammatik är mer än så som vi har visat ovan då vi definierade ordet grammatik. Utifrån Nationalencyklopedins definition, som egentligen består av tre nivåer av grammatik, måste grammatik finnas för att uppnå stråvansmålet i Kursplan för Svenska A som säger att man ska ha kunskap om svenska språket. Nationalencyklopedin beskriver grammatik som ett språks byggnad, vilket är en del av kunskapen om ett språk, och därmed menar vi att grammatik är ett måste. Carolina uppfyller detta strävansmål genom att diskutera verbformen ”äro”. Hon fördjupar på så vis elevernas kunskap om språket. Eleverna kan alltså nå målet om att känna till språkets bruk och byggnad även om de inte undervisas i blockgrammatik eftersom det finns andra sätt att lära eleverna detta. Att integrera grammatik i övrig svenskundervisning är det sätt som är bäst, enligt vår åsikt, eftersom grammatik då får en mening samtidigt som eleverna inte får de negativa associationer som grammatik ofta ger. Genom att integrera grammatik i övrig svenskundervisning får eleverna också sammanhang och ser att detta är en naturlig del av språket och att de alla kan det. För att kunskapen ska bli varaktig måste man troligtvis också berätta för eleverna att det är grammatiska begrepp som de studerar.
De lärare som undervisade i grammatik vid de tillfällen då vi observerade deras lektioner hade en stor spännvidd gällande arbetet med grammatik. Lektionerna var utformade på vitt skilda sätt och berörde skilda delar av grammatiken. Lärarna arbetade både med synlig och osynlig grammatik på så vis som vi har beskrivit i figur 1. Deras arbetssätt varierade också på olika vis beroende på vilken elevgrupp de hade, enligt vad som framkom i intervjuerna. Anna arbetade med textstruktur och den grammatik som hörde detta till. Bengt och Carolina arbetade med samma text men på helt olika sätt då Bengt synliggjorde grammatiken genom att diskutera språkliga skillnader mellan texter från olika tider medan Carolina valde att uppmärksamma textens struktur. Detta visar också på hur stor spännvidd
Att grammatiken integrerades hos tre av våra informanter under tiden vi observerade deras lektioner kan bero på att de har färgats av vetskapen om att vår undersökning skulle behandla grammatik i svenskämnet. Samtidigt kan sägas att observationer och intervjuer inte
sammanföll samma vecka. Vi menar inte att integrering av grammatik i svenskämnets alla delar är något som sker generellt i alla gymnasieskolor i Sverige utan vår studie gäller bara de två skolor som vi har undersökt tillsammans med de fyra pedagogerna som vi hade möjlighet att observera och intervjua. Dock visar vår undersökning på att grammatik fortfarande är en viktig del av svenskämnet och att det går att integrera i övriga moment på ett funktionellt och integrerat sätt, vilket skulle kunna leda till en annan syn på grammatik ur ett elev- och
pedagogperspektiv.
De informanter som vi har använt oss av menar att grammatik kan vara språkutvecklande om den sätts i samband med elevernas värld och används för att visa på hur man kan använda språket. Ett isolerat grammatikstudium är inte språkutvecklande eftersom eleverna mister möjligheten att se samband med den riktiga språkvärlden och grammatiken. Eleverna får då inte de redskap de behöver för att kunna utveckla sitt språk. Samtliga informanter säger att grammatik är språkutvecklande beroende på hur man använder sig av det. De menar att grammatiken måste få en funktion innan den kan utvecklas alls. De menar, liksom Boström och Josefsson, att grammatik i värsta fall kan ”skapa förvirring eller ännu mer motstånd mot momentet” (Boström och Josefsson 2006:97) och detta är inte önskvärt.
Den här undersökningen ger svar på våra frågor men dessa är inte generella för hela landet utan visar bara på vad vi har kommit fram till utifrån fyra pedagogers röster och undervisning. På vilka sätt och i vilken utsträckning som pedagoger kan integrera grammatiken torde vara intressant att undersöka vidare i en annan uppsats. Vidare kan vi genom vår studie se att yngre lärare känner att de inte har tillräcklig kunskap i grammatikämnet för att våga gå utanför ramarna i sin undervisning och detta hade varit en annan intressant vinkel att utforska i en annan undersökning. Den figur som vi har konstruerat i denna undersökning kan också användas då man undersöker elevers perception av grammatikundervisning. Man kan då studera huruvida elevers kunskap utvecklas beroende på i vilket fält undervisningen befinner sig i. Genom denna figur kan alltså även elevers utveckling studeras och förhoppningsvis förbättras.
Som blivande pedagoger har vi funderat över grammatikens låga status hos såväl elever som pedagoger i dagens skola. Därför tycker vi att vår undersökning har stor relevans för yrket då vi ser exempel på hur pedagoger kan arbeta med att integrera grammatiken i svenskämnets alla olika delar. Genom detta ser vi även att grammatiken inte alls behöver vara ett isolerat blockämne och att det genom detta istället kan bli begripligt och hanterbart för såväl lärare som elever och därmed borde också dess status öka.
Källförteckning
Tryckt litteratur
Boström, Lena, 2004: Lärande & Metod, Lärstilsanpassad undervisnning jämfört med
traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping University Press Dissertation:
PRINFO Vårgårda Tryckeri AB.
Boström, Lena & Josefsson, Gunlög, 2006: Vägar till grammatik. Danmark: Studentlitteratur: Narayana Press.
Brodow, Bengt, 2000: ”En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning”. I Brodow, Bengt m.fl. Retoriken kring grammatiken. Didaktiska
perspektiv på skolgrammatik Lund: Studentlitteratur. (s. 67-134)
Hansson, Madeleine & Andreas, Perhsson, 2007: Grammatikens vara eller icke vara –
grundskolans tidigare år. Examensarbete vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. Malmö:
KSM, Lärarutbildningen.
Hultman, Tor, G. 2003: Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademin. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov, 2006: Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Läromedel och Utbildning.
Strömqvist, Sven, 1993: ”Om grammatik, språklig medvetenhet och grammatikundervisning”. I Kroksmark, Tomas m.fl., Fem uppsatser om grammatik. Lund: Studentlitteratur. (s. 23-29) Kvale, Steinar, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94), 2006. Ödeshög: AB Danagårds grafiska.
Malmgren, Lars-Göran, 1996: Svenskundervisning i grundskolan. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål, 2006: Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL), 2006, 13:e uppl. Stockholm: Svenska Akademin.
Ullström, Sten-Olof, 2000: ”Skolexempel på gymnasiegrammatik”. I Brodow, Bengt m.fl.,
Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund:
Studentlitteratur. (s. 47-66)
Internetkällor
Kursplan för Svenska A. (2008-11-23) http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3205/titleId/SV1201%20- %20Svenska%20A Nationalencyklopedin: Grammatik (2008-11-23) http://www.ne.se/sok/grammatikBilagor
Bilaga 1 - Missivbrev Till den det berör
Vi är två blivande svensklärare som nu under höstterminen 2008 skriver vårt examensarbete vid Malmö Högskola. Arbetet kommer att ha fokus på grammatikundervisningen i
svenskämnet på gymnasiet. Syftet med denna studie är att se huruvida den svenska grammatikundervisningen görs synlig i svenskämnets alla delar. Vi tror att denna
undersökning kan komma att belysa hur grammatikundervisningen ser ut och hur pedagoger förhåller sig till just grammatiken i svenskämnet. Vidare tror vi att blivande pedagoger kan se möjligheter till att på ett funktionellt sätt närma sig grammatiken i skolan. För att kunna möjliggöra vår undersökning behöver vi således er hjälp.
Om det är möjligt skulle vi vilja göra observationer på två svensklektioner samt därefter intervjua de två svensklärare vars lektioner vi observerat. Naturligtvis är detta helt frivilligt och ni kan närhelst ni vill avbryta arbetet.
Vi försäkrar er om att vi följer de forskningsetiska principerna som föreskrivs av
Vetenskapsrådet (www.vr.se) gällande anonymitet. Varken skolans namn eller pedagogernas namn kommer att kunna spåras.
Med vänlig hälsning
Daniel Lindqvist & Petra Olsson Tel: (---) Tel: (---)
Bilaga 2 - Pedagogbakgrund
Ålder:………. Kvinna Man
Vilket år tog du din lärarexamen?... Hur länge har du varit verksam lärare?... Har du arbetat på samma skola alla år?
... Har du erfarenhet av både praktiska och teoretiska gymnasium?
... Viken av grammatikundervisning i gymnasiet för årskurs ett elever på gymnasiet: Mycket viktig Ganska viktigt Inte viktigt I vilken kurs brukar du lägga in grammatikundervisningen, svenska A, svenska B eller annat?... ……….. Hur ser din grammatikundervisning ut?
Integrerad i övrig undervisning Som ensamt lektionspass Anser du att det i styrdokumentet (Lpf 94) och kursplanerna för svenska på gymnasiet finns belägg för att grammatik ska ingå i kursplanen?
Ja Nej Vet ej Annat:……….. Motivera:……….
Tack för att du tog dig tid att besvara frågorna. Namn:
Med vänlig hälsning
Daniel Lindqvist & Petra Olsson
Tel: (---) Tel: (---)
Forskningsetiska regler:
• Informationskravet, som innebär att informanterna ”ska informeras om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande”.
• Samtyckeskravet, som innebär att informanten ska lämna sitt samtycke till deltagandet, och har rätt att lämna undersökningen när han eller hon vill.
• Konfidentialitetskravet, som innebär att ”alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”.
• Nyttjandekravet, som innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas inom forskningen.
För mer information var vänlig besök www.vr.se - Forskningsetiska principer inom
Bilaga 3 - Intervjuguide Ämnesområden
Undervisning:
Vilka gymnasieprogram arbetar du med?
Är det skillnad på undervisningssättet mellan gymnasieprogrammen? Hur ser din övergripande svenskundervisning ut?
Särskilda pedagogiska eller teoretiska inriktningar?
Hur läggs svenskundervisningen upp? Särskild kursplanering? Arbetar alla svensklärare på din skola efter en gemensam kursplan?
Grammatik:
Vad är det första du tänker på då du hör ordet grammatik? Definiera ordet grammatik, vad är grammatik för dig? Grammatik viktigt? Varför? Motivera?
Är all grammatik viktig? – ordklasser, satslösning, textstrukturer med mera. Hur arbetar / undervisar du i grammatik?
Olika arbetssätt, lärstilar, pedagogisk förankring? Kan grammatik integreras i övrig svenskundervisning?
Hur skulle den kunna integreras i svenskämnets alla delar? Är det möjligt? Är grammatik ett laddat ord? Varför i så fall? Skillnad elever / lärare?
Nyttan med grammatik i skolan? Hur introducerar du grammatik?
Hur ser eleverna på grammatik/ grammatikundervisning? – kunskaper, vetgiriga med mera?
Styrdokumentet Lpf 94 och kursplanerna
Hur tolkar du styrdokumentet / kursmålen?
Finns det belägg för grammatikundervisning i styrdokumentet / kursplanen / Kursmålen? Motivera
Hur tolkar du ”grundläggande regler för språkets bruk och byggnad”? Kan kursmålen nås utan grammatikundervisning på gymnasiet?
Övrigt:
Ideal för grammatikundervisning i skolan? Hur ser idealisk undervisning ut? Fortbildning – kan det göra skillnad?
Tillräckliga kunskaper inom grammatik hos pedagogerna?