Innan en diskussion kring huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 kan anses rättfärdigad eller ej utifrån Just war theory kan föras måste en väsentlig aspekt beröras.
Det hävdades nämligen i efterhand bland invasionens motståndare att George W. Bush och hand administrations motiv till invasionen av Irak 2003 aldrig kan anses rättfärdigade. Detta baseras på faktumet att det efter invasionen aldrig hittades några spår av de påstådda
massförstörelsevapnen i Irak. Det hävdades således att hotet som Irak utgjorde mot USA och dess allierade inte alls var så stort och reellt som Bush och hans administration påstod, och att Bush var väl medveten om detta men proklamerade att Irak innehade dessa vapen endast för att finna en i allmänhetens ögon rättfärdigad anledning att invadera Irak.
Det påstods att det egentliga motivet till att invadera Irak endast var att George W. Bush ville avsluta det som hans far George H. W. Bush, USAs president mellan åren 1989-1993, startade (Baker 2014).
Det var nämligen Bush den äldre som beordrade den amerikanska militära insatsen med mål att tvinga ut Saddam Husseins soldater ur Kuwait 1990. Han hade dock efter utvidgandet ur Kuwait tillåtit Husseins soldater och anhängare att återvända till Iraks huvudstad Bagdad och Hussein kunde därmed fortsätta styra landet. Nu hävdades det att Bush den yngre genom spänningarna efter terrorattackerna 11 september 2001 såg sin chans att genomföra en invasion av Irak och därmed kunna avsluta det hans far aldrig gjorde – största Saddam Husseins regim och där med undanröja en stor motståndare till USA. Det hävdades således att Bush valde att genomföra en invasion, inte för att det var den sista utvägen för att nå säkerhet och fred i såväl USA som resten av världen utan för att uppnå egen personlig framgång (CBS 2014).
Genom de ovan analyserade talen, uttalandena och dokumenten från Bush och hans
administration blir det dock tydligt att Bush själv aldrig påstått att så var fallet, utan att han helhjärtat trodde att Irak var ett reellt hot mot USA som endast kunde bekämpas genom militär kraft. Huruvida detta är sant ämnar inte denna uppsats undersöka och kanske kommer man aldrig finna en säkerställd sanning kring detta.
Då denna uppsats inte berör detta mysterium utan endast ämnar undersöka USAs officiella motiv till invasionen och huruvida dessa kan anses rättfärdigade utifrån Just war theory kommer denna debatt kring de falska anklagelserna om massförstörelsevapen och George W. Bushs eventuella bakomliggande motiv till invasionen inte att tas i beaktning, men det är dock något man bör vara medveten om vid diskussioner kring ämnet.
Denna uppsats ämnar alltså endast besvara frågeställningen; Kan USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 anses rättfärdigade utifrån Just war theory?
Genom analysen blir det tydligt att det starkaste av USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 var självförsvar i förebyggande syfte, så kallat ”preemptive intervention”.
Det blir genom de officiella uttalandena och dokumenten tydligt att Irak utgjorde ett stort hot mot USA och dess allierade och att om inget gjordes snarast skulle förödande
konsekvenser skapas.
Iraks påstådda innehav av massförstörelsevapen ansågs av Bushadministrationen vara så pass farligt att USA skulle kunna bli helt utslagna av Iraks vapen. Genom de analyserade uttalandena och dokumenten finner jag det således tydligt att skadan som skulle ske ifall en invasion av Irak inte sattes i verket bör klassas, precis som Just war theory kräver, som långvarig, grov och självklar. Således anser jag att USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller det första kriteriet i Just war theory för rättfärdigat krig – att skadan eller hotet om skada man vill försvara sig mot är just långvarig, grov och självklar.
Genom analysen framgår det även tydligt att det från USAs sida gjorts försök att nå fred med Irak genom fredliga, diplomatiska metoder, vilket är nästa kriterium enligt Just war theory. Metoderna har dock ej gett önskvärda resultat då de varit, som Just war theory kräver, ineffektiva, resultatlösa eller icke genomförbara i praktiken. Freden har lyst med sin frånvaro. Bush uttalar sig vid flera tillfällen om att fredliga metoder har prövats utan resultat och att väpnad konflikt nu är enda vägen för att nå fred då Irak vägarar samarbeta. Det blir således tydligt att USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller Just war theorys kriterium att alla andra fredliga metoder för att finna fred har prövats innan vapen tas till. Just war theory kräver dock även att det, om inga fredliga metoder fungerar, görs försök med småskaliga väpnade attacker innan ett fullskaligt krig startas.
Detta är något som Bush valde att inte genomföra i Irak och därmed uppfylls inte detta kriterium för rättfärdigat krig enligt Just war theory.
Det är även, som tidigare nämnts, problematiskt att påstå att alla medel har prövats då det aldrig går att bevisa eller undersöka detta. Kanske kommer det aldrig kunna säkerställas att alla fredliga metoder prövats, varken i denna konflikt eller någon annan. Detta kriterium är således mycket svåruppnåeligt men jag vill, utifrån den information som denna uppsats lyckats samla ihop, påstå att invasionen av Irak 2003 uppfyller kriteriet att kriget skall vara sista utvägen förutom vid punkten angående prövning av småskaliga väpnade attacker.
Det tredje av Just war theorys kriterium är att det måste finnas en stor chans att stå som segrare i kriget för att kriget skall anses rättfärdigat. Det blir i analysen tydligt att
Bushadministrationen proklamerar för vinst och motiverar detta genom USAs beslutsamhet, militära krafter, skicklighet, och goda vilja gentemot Iraks civilbefolkning. Det blir således tydligt att Bushadministrationen hävdar att det finns god erfarenhet av den sortens krig som kommer föras – vilket är nödvändigt för att kriget skall anses rättfärdigat utifrån Just war theory. Enligt Just war theory betyder seger i kriget inte bara att man står som segrare utan att man lyckats med att förvara sin nation samt skapat fred och just detta förklarar
Bushadministrationen vid flertal tillfällen är vad som kommer ske i och med invasionen av Irak. Bush hävdar att truppinsatsen som skickas till Irak kommer segra, bringa USA och dess allierade säkerhet och bringa fred och frihet i såväl västvärlden som i mellanöstern.
Det framgår även i analysen att den amerikanska befolkningen var genomgående positiv till invasionen av Irak, något som Just war theory kräver då en allmän vilja hos nationen ökar chanserna till vinst. Det framgår även att Bushadministrationen undersökt eventuella sidoeffekter av kriget, vilket Just war theory även kräver, och kommit fram till att dessa endast kommer stärka USAs chanser till vinst. Bush har nämligen räknat med stöd från omvärlden, att välkomnas som befriare av Iraks civilbefolkning och att Irak efter invasionen kommer bli en ny allierad i kriget mot terrorismen. Detta gör att jag anser att USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller Just war theorys kriterium om goda chanser till vinst i kriget.
Vinst i kriget, självförsvar och skapandet av fred får dock inte ske till vilket pris som helst.
Just war theory sista kriterium kräver att skadan som kriget medför är proportionerligt gentemot skadan eller hotet man från början vill försvara sig emot. Detta är något som Bush ihärdigt har lovat och tydliga bevis för detta finns att finna i analysen. Bush talar direkt till Iraks civilbefolkning och lovar att ingen större skada än nödvändigt kommer ske och civila behöver inta vara oroliga så länge de inte motarbetar amerikanska insatsen. Han proklamerar även ihärdigt för att invasionen kommer vara starten på en demokratiseringsvåg i hela mellanöstern. Att effekterna av kriget lovas bli goda finns det således ingen tvekan om.
Tvärt om motiveras hela invasionen bland annat genom en vilja att byta ut Iraks regim mot en demokratisk sådan och på så vis förbättra livsförhållandena i såväl Irak som i hela mellanöstern.
Vid en första anblick är det således lätt att tro att USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller Just war theorys kriterie om goda effekter av kriget. Så är dock inte fallet. Det måste tas i hänsyn att USA trodde att Irak innehade massförstörelsevapen och om detta stämde hade två nationer med världens kraftfullaste vapen gått i krig mot varandra. I en sådan situation kan man aldrig vara säker på att effekterna av kriget inte kommer eskalera till oproportionell storlek. Tvärtom skulle jag säga att det är troligt.
Att lika straka spänningar som fanns under Kalla Krigets tid – då två nationer med
massförstörelsevapen stod mot varandra – skulle blossa upp igen hade varit föga förvånande.
Detta är något som Bushadministrationen säkerligen var medvetna om men valde att inte tala om. Denna tystnad i ämnet gör att jag inte kan anse invasionen av Irak 2003 rättfärdigat utifrån Just war theorys kriterium om goda effekter och proportionerlig skada.
Detta kriterium är dock problematisk att analysera då, som tidigare nämnts, effekterna av ett krig uppenbarar sig först i efterhand. I fallet USAs invasion av Irak 2003 har det visat sig att effekterna blev oerhört mycket större och olyckligare än Bushadministrationen förutspått.
Inget massförstörelsekrig startades dock, då det visade sig att Irak inte innehade några sådana vapen. Dessa i efterhand olyckliga effekter är dock inget som denna uppsats tar hänsyn till, men en medvetenhet om dem anser jag ändå vara nödvändig i diskussioner kring ämnet.
Sammanfattningsvis anser jag USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 fullt ut uppfylla Just war theorys första kriterium som lyder the damage by the agressor on the nation or community of nations must be lasting, grave and certain och teorins tredje kriterium som lyder there must be serious prospects of success.
Teorins andra kriterium som lyder all other means of putting an end to it must have been shown to be impractical or ineffective kan jag dock inte anse uppfyllt till fullo då inga småskaliga väpnade attacker prövades innan en fullskalig invasion iscensattes. Teorins fjärde kriteriet som lyder the use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated anser jag inte heller uppfyllt till fullo då det inte funnits att finna något bevis för att Bushadministrationen tagit hänsyn till Iraks eventuella innehav av massförstörelsevapen.
Genom att pröva ifall Just war theorys kriterier för rättfärdigat krig överensstämmer med USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppenbaras svaret på studien
frågeställning; nej USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 kan inte anses rättfärdigade utifrån Just war theory.
Rättfärdigande av krig har diskuterats genom alla tider och modern krigföring har verkligen satt frågan på agendan. Debatten om när vapenmakt får tas till är kanske hetare idag än någonsin. Förutom rättfärdigande av kriget i sig så har den moderna krigsföringens konsekvenser hamnat i fokus i dagens samhällsdebatt. Invasionen av Irak 2003 är ett skolexempel på när ett krigs konsekvenser blivit oanat storskaliga och olyckliga. Efter Saddam Husseins fasta grepp om makten försvann skapades endast en ännu mer orolig stämning i landet med plats för terrornätverk att växa (Åsard 2014). Samma sak hände i Libyen efter att en av USA ledd västerländsk koalition tvingade bort diktator Muammar al-Gaddafi från makten 2011 (Globalis 2016). Framtida forskning rörande modern krigsföring och dess konsekvenser bör ta lärdom av dessa fall och sprida kunskap till såväl allmänheten som världsledare om hur risken för ovan beskrivna konsekvenser minimeras. Vilka
konsekvenser ett krig får - rättfärdigat som icke rättfärdigat - går aldrig att fullt ut förutspå vilket gör denna typ av forskning komplicerad men otroligt viktig.
12. Referenser
Amneus, Henrik. 2008. Vägval Irak. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Andersson, Bo Inge. 2015. Drönar-piloter: USA:s krig gör civila till terrorister.
http://www.svt.se/nyheter/dronar-piloter-usa-s-krig-gor-civila-till-terrorister. Hämtad: 2016-11-24.
Andersson, Rolf. ”Kriget mot Irak” i Andersson, Rolf - Björkenfeldt, Mats - Boström, Per och Liljestrand, Lars-Gunnar. 2013. Lagen mot krig: om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen. Lund: Celander.
Baker, Peter. ”George W. Bush’s ‘41: A Portrait of My Father” i The New York Times 19 november 2014. https://www.nytimes.com/2014/12/28/books/review/george-w-bushs-41-a-portrait-of-my-father.html?_r=0. Hämtad: 2016-12-28.
Beckman, Ludvig. 2007. Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus Förlag.
Bush, George W. 2001. Address to a Joint Session of Congress and the American People.
http://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2001/09/20010920-8.html Hämtad: 2016-10-18.
Bush, George W. 2002. Citerad i National Security Strategy. https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/nsc/nss/2002/nss5.html. Hämtad: 2016-11-27.
Bush, George W. 2003. A. A transcript of George Bush's war ultimatum speech from the Cross Hall in the White House. https://www.theguardian.com/world/2003/mar/18/usa.iraq.
Hämtad: 2016-12-07.
Bush, George W. 2003. B. President George W. Bush Addresses the Nation. Office of the Press Secretary.
https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2003/03/20030319-17.html. Hämtad: 2016-12-07.