Slutsats

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitalisering i sin yrkespraktik. Studien har gett oss svar på syftet och

frågeställningarna om hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i sin

undervisning för att främja barns utveckling och lärande samt hur förskolläraren upplever sin digitala kompetens. Resultatet indikerar på att det finns positivt förhållningssätt till digitaliseringen men att kompetens och tillgång till digitala verktyg är mycket varierande. Det har framkommit att digitala verktyg, då främst lärplattan betraktas som en resurs i arbetet och att barns motivation att lära sig något nytt förstärks genom digitaliseringen. Studien har även bidragit till en större

förståelse för hur vi i vår kommande yrkesroll kan använda oss av digitala verktyg i vår undervisning. Det har även gett oss insikt i att vår individuella digitala kompetens kommer att spegla, och dessutom prägla vårt användande av digitala verktyg.

Resultatet antyder att det finns en del brister i kompetensutveckling kring

digitalisering som erbjuds på förskolorna och att det vilar ett ansvar på förskollärarna att själva utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Vi anser därför att studien inte enbart riktar sig till förskollärare utan även rektorer inom förskolan då de har det övergripande ansvaret att utbildningen bedrivs i relation till de nationella målen. Vi anser dock att vår studie riktar sig främst till förskollärare och förskollärarstudenter då den beskriver ett flertal strategier i användandet av digitala verktyg och hur dessa kan förstärka lärandet under aktiviteter och undervisningssituationer tillsammans med barnen.

Referenser

Alexandersson, M., Linderoth, J., & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer -

Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlittertur.

Bourbour, M. (2020). Digital technologies in preschool education The interplay

between interactive whiteboards and teachers' teaching practices. Örebro

University, Örebro.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Kina: Författaren och Liber AB.

Casillas Martín, S., Cabezas González, M., & José García Peñalvo, F. (2019). Digital competence of early childhood education teachers: attitude, knowledge and use of ICT. European Journal of Teacher Education, 43(2), ss. 210-223. Davidson, C., Danby, S., Given, L. M., & Thrope, K. (2014). Talk about a YouTube

video in preschool: The mutual production of shared understanding for learning with digital technology. Australasian Journal of Early Childhood,

39(3), 76-83.

Edvardsson, J., Godhe, A.-L., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och

multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan -

omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber

AB.

Elvstrand, H., Hallström, J., & Hellberg, K. (2018). Vad är teknik? Pedagogers

uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan. NorDiNa .

Europeiska unionens officiella tidning. (den 22 Maj 2018). eur-lex.europa.eu. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0604(01)&from=EN

Hofslundsengen, H., Magnusson, M., Svensson, A.-K. J., Mellgren, E., Hagtvet, B., & Heilä-Ylikallio. (den 31 maj 2018). The literacy enviroment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in i multilingual and digital society. Early Child Devolopment and Care, ss. 414-427.

Jank, W., & Meyer, H. (1997). Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens: Att översätta teoretiska kunskapandet till praktiskt handlande i undervisningen. i M. Uljens (Red.), Didaktik (ss. 35-46). Lund: Studentlitteratur AB.

lekolär. (2019). Hämtat från https://www.lekolar.se/programmering-i-skolan-och- forskolan/blue-bot/

Marklund, L. (2020). DIGITAL PLAY IN PRESCHOOLS: Understandings of

educational use and professional learning. Doktorsavhandling, Umeå

universitet, Department of Applied Educational Science, Umeå.

McKnight, K., O´Malley, K., Ruzic, R., Horsley, M. K., John, J., & Basset, K. (den 21 Maj 2016). Teaching in a digital age: How educators use technology to improve student learning. Journal of Research on Technology in Education, 48(3), ss. 194-211.

Netsmart. (2019). smartboard.se. Hämtat från https://www.smartboard.se Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i

förskolan. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Otterborn, A., Schönborn, K., & Hultén, M. (den 11 September 2018). Surveying preschool teachers´use of digital tablets: general and technology education related findings. International Journal of Technology and Design Education,

29(4), ss. 717-737.

Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap - Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Lund: Studentlitteratur AB .

Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2017). Förskollärarkompetens i

förändring. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Hämtat från

https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a741815d2/15355373 99180/Laroplan_forskolan_SKOLFS_2018_50.pdf

Sundqvist, P. (2016). Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mera

medvetna om vad vi kallar teknik. Personalens beskrivningar av teknik som innehållsområde i förskolan. Mälardalens studies in educational sciences.

n24, Eskilstuna.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [elektronisk resurs]. Hämtat den 1 april, 2020. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-

ochutvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29- godforskningssed.html

Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design – Att utveckla

undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola. Doktorsavhandling,

University west. Informatics with Specialization in Work-Integrated Learning. Trollhättan.

BILAGA 1 – MISSIVBREV

Hej!

Vi vill med detta brev presentera information gällande en undersökning om

digitalisering i förskolans undervisning. Med detta brev tillfrågas du som deltagare i vår undersökning.

Vi är två förskollärarstudenter som läser sista terminen på Mälardalens högskola i Eskilstuna och det är nu dags för vårt examensarbete. Begreppen digitalisering och undervisning är något som fått en större framskrivning i den reviderade läroplanen för förskolan. Vi skulle därmed vilja veta mer om hur förskollärare arbetar med olika digitala verktyg i relation till undervisning. Syftet med studien är därför att

undersöka förskollärares förhållningssätt till digitalisering i undervisningen.

Vi söker nu 8–10 legitimerade förskollärare för medverkan till vår undersökning. De som ger sitt medgivande till att delta kommer att få intervjufrågor skickade till sig via e-mail. Tidsåtgång för att besvara frågorna uppskattas till 30–45 minuter.

Informationen från era intervjusvar kommer att analyseras och senare redovisas i vårt examensarbete, som kommer att finnas tillgänglig för läsning när den är godkänd och uppladdad på databasen DiVA.

Vi utgår från Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Vilket innebär att era svar kommer att vara anonyma och ni kan närsomhelst välja att avsluta ert deltagande i studien. Materialet från datainsamlingen kommer att bearbetas och hanteras av oss studenter samt vår handledare för kursen. Efter att undersökningen är avslutat kommer all insamlad data att förstöras.

Du tillfrågas härmed att delta i denna studie och vi önskar samtycke för deltagande senast 22 april 2020. Är du intresserad av att delta i undersökningen, vänligen svara oss via mail.

Hälsningar Erika Nordin & Camilla Bloss.

Har ni frågor om undersökningen får ni gärna kontakta oss.

Camilla Bloss Erika Nordin

cbs17001@student.mdh.se enn17007@student.mdh.se

Student Student Linda Jonsson

linda.jonsson@mdh.se Handledare

BILAGA 2 - INTERVJUFRÅGOR

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare? 2. Vilken ålder är barnen i din barngrupp?

3. Vad är din åsikt kring användning av digitala verktyg i förskolan? 4. Vilka typer av digitala verktyg finns i verksamheten?

 Blue-bot/Bee-bot

 Matta till blue-bot/Bee-bot  Projektor  Ipad  Dator  Smartboard  Webb-ägget  Övrigt ………..?

5. Vilka av ovanstående digitala verktyg använder du dig av? 6. Varför väljer du just dessa verktyg?

7. Hur ser din kompetens ut gällande digitala verktyg?

8. Vilken utbildning/fortbildning har du inom digitala verktyg? 9. När du använder Ipad i undervisningen, vad gör du då?

10. På vilket sätt kan digitala verktyg bidra till barns utveckling och lärande? 11. Vilka utmaningar kan du se i arbetet med digitala verktyg?