Med föreliggande studie ville vi undersöka vad lärare respektive elever uppfattade som störande moment i en undervisningssituation samt vilka strategier lärarna använde för att bemöta dessa. Vi var även intresserade av hur framgångsrika eleverna uppfattade att lärarnas strategier var. Vidare ville vi undersöka vad som av oss kunde identifieras som störande moment vid de undervisningstillfällen vi observerade.
Vår övertygelse är att lektioners inledning har en avgörande betydelse för hur den fortsatta undervisningssituationen kommer att fortskrida och att detta påverkar lärandemiljön i stor utsträckning. Vid de lektioner vi observerade var det endast en av lärarna som använde sig av en tydlig inledning. Detta blev också den mest strukturerade lektionen och den kännetecknandes av ett engagemang från elevernas sida. Vi noterade att detta kom att gynna lärandemiljön.
Lärarna uppgav svordomar och annat olämpligt språk, mobiltelefoner, uteblivet material, ovidkommande kommentarer, bristande empati, allmänt ointresse och bristande respekt som störande för lärandemiljön. Det som av eleverna uppfattades som störande moment under lektioner var ovidkommande prat, att någon blev utskickad, mobiltelefoner, jackor och uteblivet material, vilka alla tog dyrbar lektionstid i anspråk. Kring samtliga dessa moment uttalade eleverna en frustration i att reglerna inte efterföljdes och att lärarna var eftergivna i sina sanktioner. Utifrån undersökningens resultat kan vi konstatera att ett mer konsekvent förfarande kring den gemensamma policyn skulle kunna minska eller till och med eliminera antalet störande moment.
Lärarnas uppger att deras strategier för att återkomma till sin planering då störande moment uppstår är att vänta in elever, skynda på dem eller försöka hitta en ny infallsvinkel. Eleverna nämner även de att vissa lärare väntar in dem, medan andra blir sura. Vi tror att detta kan vara en strategi men också en konsekvens av att läraren blivit avbruten i sin undervisning. Både lärare och elever nämner även omhändertagande av mobiler och att elever körs ut, som konsekvenser för brott mot gällande regler.
Våra uppfattningar om störande moment för lärandemiljön överensstämmer med dem som nämnts av lärare och elever. Vi noterade även tillrättavisningar och skarpa blickar som strategier från lärarnas sida, för att återfå fokus på lektionsinnehållet. Såväl antalet störande moment som hur framgångsrika de strategier lärarna använde sig av för att bemöta dessa, var helt beroende av vilken respekt den undervisade läraren ingav. Detta bottnade till stor del i
hur länge lärarna och eleverna känt varandra och vilken relation de lyckats skapa. Både lärar- och elevintervjuerna samt våra egna iakttagelser vittnar om att så är fallet.
Det som vi upplevde som allra mest störande för ordningen i klassrummet, var just att det saknades handfasthet och tydlighet i lärarnas ledarskap. Det faktum att man inte var konsekvent gällande fastställda regler resulterade i en bristande respekt gentemot de olika lärarna. Med en strängt hållen policy tror vi att man på ett smidigt sätt hade kunnat komma tillrätta med många av de nuvarande problemen. Eleverna hade då vetat om att det inte lönade sig att försöka förhandla.
På skolan finns en gemensam policy för regler som gäller under skoltid. I vår undersökning framgår att en stor inkonsekvens råder kring dessa. Allra tydligast är att eleverna saknar ett handfast förhållningssätt kring de ordningsregler som de faktiskt varit med om att utarbeta. Reglerna upprätthålls inte i praktiken, vilket leder till vilsenhet och besvikelse hos eleverna. Samtliga lärare är medvetna om sin ambivalenta hållning gentemot dessa regler och de uppger olika anledningar till varför de inte efterlevs.
7.1 Fortsatt forskning
Som vidare forskning hade det varit intressant att göra en jämförande studie kring störande moment i undervisningssituationer. Som exempel kan nämnas en jämförelse mellan olika skolor med varierade förutsättningar. Detta skulle kunna vara att skolorna är belägna på geografiskt skilda platser, eller att elevsammansättningen skiljer sig åt. Man skulle då kunna få ett mer generaliserbart och vetenskapligt hållbart resultat.
7.2 Avslutande ord
Med vår studie ville vi belysa problematiken kring störande moment i lärandesituationer. Detta för att vi av erfarenhet från den verksamhetsförlagda tiden fått insikt om att det är en uppgift som alla verksamma lärare måste ta sig an. Vidare ville vi medvetandegöra hur tidskrävande denna uppgift är och att varierade strategier krävs, för att bemöta de störande moment som kan uppstå under lektionstillfällen. Vi ville även visa på, att en förutsättning för att vinna elevernas respekt är att skapa en god relation till dem. Genom självreflektion kan man som lärare få syn på hur den egna personligheten påverkar relationen till eleverna, vilket i förlängningen gynnar lärandemiljön. Vidden av att vara och förbli en reflekterande praktiker kan inte nog poängteras.
Med detta sagt menar vi att uppsatsen har stor yrkesrelevans och att den med fördel kan läsas såväl av lärarstudenter som av verksamma lärare.
Referenser
Aspelin, Jonas (2003) Zlatan, Caligula och ordningen i skolan – En interaktionistisk analys. Lund: Studentlitteratur
Birnik, Hans (1999) Lärare och handledning – Ett relationistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001) Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i
klassrummet. Falun: Scandbook AB.
Colnerud, Gunnel, ”fostran som pedagogisk uppgift” i Pedagogiska magasinet –
Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Nummer 1 februari 2010 Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (1994) Psykologi för lärare. Stockholm: Liber AB
Herrlander, Lovisa & Nordström, Johanna (2009) De första minuterna – att inleda för att
motivera. Malmö: Examensarbete, Malmö Högskola
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Läromedel & utbildning
Kullberg, Birgitta (2004) Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge.Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerup Utbildning AB
Repstad, Pål (2007) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Steinberg, John M (2002) Hur man handskas med besvärliga klasser. Solna: Ekelunds Förlag AB
Stensmo, Christer (2008) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Thornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan – Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber AB
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2002) Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i
skolan. Stockholm: Skolverket
Elektroniska källor
Skolverket (2000) Kursplan för svenska. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
(http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20- %20Svenska, 2010-03-24)
Vetenskapsrådet (2010) Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning
(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, 2010-03-25)
Muntliga källor
Intervju med lärare David, 2010-04-20 Intervju med lärare Emma, 2010-04-20 Intervju med lärare Lena, 2010-04-20
Intervju med elevgrupper, flickor, 2010-04-21 Intervju med elevgrupper, pojkar, 2010-04-21
Bilaga 1
Skurup, 2010-04-09
Hej!
Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Vår inriktning är grundskolans senare år och gymnasiet. För närvarande skriver vi vårt examensarbete inom huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Examensarbetet är en undersökning av de avbrott som kan störa lärandemiljön och tryggheten i klassrummet. Med anledning av detta kommer vi att följa eleverna i klass 8 den 12 april, under alla lektioner den aktuella dagen. Under lektionerna kommer vi endast att agera observatörer för att dokumentera det som sker och vår målsättning är att inte påverka, utan ta så lite plats som möjligt. Observationerna under dagen kommer sedan att kompletteras med intervjuer av såväl lärare som elever.
Vår undersökning kommer att genomföras i enlighet med de forskningsetiska regler som Vetenskapsrådet föreskriver. Vi kommer alltså att behandla vårt material med respekt för såväl skolan som den enskilde individen, vilket innebär att namnen på skola, lärare och elever kommer att fingeras. Alla behåller därmed sin anonymitet och de intervjuade kan när som helst avbryta sin medverkan, om de så skulle önska.
Av den anledningen att ditt barn är under 18 år behöver vi ditt godkännande för vår undersökning. Om du som förälder inte ger ditt medgivande för ditt barns medverkan, underteckna lappen och återlämna den till skolan måndagen den 12/4-2010.
Vänliga hälsningar
Carina Robertsson Susanne Nilsson
073-978 55 62 073-834 20 89
ll050110@stud.mah.se ll050034@stud.mah.se
___________________________________________________________________________ Jag vill inte att mitt barn medverkar
______________________________________
Observationsguide
Bilaga 2
Observation
Ämne, typ av lektion? _______________________ Börjar klockan? Slutar klockan?
Klassrummet
Hur sitter eleverna? Möblering?
Hur ser miljön ut i klassrummet?
Läraren
Ålder? Kön?
Typ av lärare? Låt-gå alternativt auktoritär?
Lyhördhet? Gällande exempelvis undervisning respektive stämningen i klassrummet?
Eleverna
Antal?
Relation till läraren? Kompis alternativt ledare? Respekt? För lärare respektive klasskamrater?
Undervisningen
Metod och organisation: hur går undervisningen till?
Kommunikation i klassrummet
Officiell interaktion? Inofficiell interaktion?
Lärarens fokus`
Vad är läraren upptagen av? Lägger läraren fokus på ordning?
Lägger läraren fokus på det som lektionen handlar om? Lägger läraren fokus på enskilda elever?
Kritiska händelser
Sen ankomst?
Andra avbrott? Exempelvis kolleger som kommer in i klassrummet? Småprat utanför ämnet?
Trummande händer? Saker som kastas?
Respektlöshet gentemot läraren eller klasskamraterna? Mobiltelefoner?
Mössor, jackor och dylikt?
Material; böcker och pennor med?
Intervjuguide, lärare
Bilaga 3
Anknytning till observationVad gör du för att fånga elevernas uppmärksamhet då lektionen ska starta? Hur upplever du klimatet i klassrummet?
Vad upplever du som störande för lärandemiljön i klassrummet?
Vad gör du för att återkomma till din planering vid de fall då sådana situationer uppstår? Hur brukar du avsluta lektionen?
Intervjuguide, elever
Bilaga 4
Anknytning till observationHur vet ni att lektionen har startat?
Hur upplever ni att stämningen i klassrummet är?
Vad kan hända i klassrummet som stör er koncentration på lektionerna? Vad gör läraren då dessa störande situationer uppstår?