I detta kapitel sammanfattas huvuddragen vi har kommit fram till i vår studie.
Syftet med denna uppsats var att undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Vi har kommit fram till att de faktorer som främst påverkar individen i säkerhetsarbetet är ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att överväga konsekvenserna av beteendet.
Vilken betydelse har då dessa olika faktorer för individens beteende i säkerhetsarbetet?
- Ledarskapet har en mycket stor påverkan på både gruppen och individen. Många upplever att säkerhet varken inte betonas tillräckligt av ledningen eller närmaste chef. Då säkerheten inte upplevs ha högsta prioritet, kommunikationen många gånger är bristfällig och då arbetsledarna inte alltid agerar konsekvent eller intar en tydlig
ledarroll, så sprids fel budskap. Resultatet avspeglas på individens attityd och därmed på dennes beteende.
- Gruppen har ett stort inflytande på individen i säkerhetsarbetet. Något grupptryck märks inte, däremot finns det starka band och normer som visar hur gruppmedlemmarna påverkar varandra och vad som är ett accepterat beteende eller inte. Därmed påverkar gruppen både individens attityd och beteende.
- Attityden är även av stor vikt för individens beteende i säkerhetsarbetet. Många
anställda har en stark attityd och ju starkare denna är desto mer påverkas deras beteende. - Vanan är särskilt betydelsefull då många har arbetat länge på samma arbetsplats varav
de anställda inte tänker på att deras beteende är riskabelt.
- Konsekvensövervägan är också viktig för individens beteende då de anställda upplever fler positiva konsekvenser av att agera riskabelt jämfört med att välja det säkra
beteendet.
En sammanfattande bedömning är att alla dessa faktorer har stor betydelse för att påverka och därmed förändra individens beteende i säkerhetsarbetet. Ledarskapet har dock störst betydelse eftersom det påverkar alla de andra faktorerna och det är därmed främst denna faktor företaget måste fokusera på.
7. Ledarskapets betydelse
Syftet med undersökningen var inte att skapa en handlingsplan åt Holmen vilket gör att vi inte försökt ta ställning hur detta ska gå till i praktiken. Nedan diskuteras dock varför det är viktigast att arbeta med och fokusera på ledarskapet för att minska antalet arbetsolyckor.
Utmaningen för Holmen är att få de anställda att börja tänka säkert i alla situationer. För att skapa en långsiktig förändring i individens beteende och på sikt minska antalet arbetsolyckor är det främst ledarskapet som Holmen måste arbeta med. Ledningen måste betona och prioritera säkerhet. Genom att aktualisera och kontinuerligt diskutera ämnet kan
säkerhetstänket komma att genomsyra hela organisationen. Ifall budskapet sprids och det ställs högre krav kommer det att medföra att avdelningscheferna men främst att arbetsledarna tar ett större ansvar och förmedlar vikten av säkerhet till operatörerna. Detta kan göras genom att cheferna agerar konsekvent, ingriper oftare, är envisa och motiverar. Med hjälp av detta samt en god kommunikation kommer både gruppen och den enskilde individen påverkas. Med en medvetenhet och ett ökat säkerhetstänk kan de rådande normerna och vanorna förändras och de anställda kan komma att inse att det finns fler positiva konsekvenser med ett säkert beteende. Med tiden kommer attityden till säkerhet att förändras och därmed även beteendet i säkerhetsarbetet.
8. Förslag till framtida forskning
Under studiens gång har flera intressanta frågeställningar kommit upp som vi inte haft möjlighet att fördjupa oss i på grund av undersökningens omfattning. Några av dessa tror vi skulle vara av intresse att undersöka vidare för att ta reda på hur man kommer åt de anställdas beteende i säkerhetsarbetet. Detta skulle även kunna vägleda Holmen vidare i hur de skall kunna minska antalet arbetsolyckor och nå deras mål på 10 stycken per 1000 anställda. Under processens gång har vi fått vetskap om att andra företag inom pappersindustrin har betydligt bättre siffror gällande antalet arbetsolyckor än Holmen. Det hade varit intressant att undersöka hur dessa företag lyckats komma ner till detta låga antal och jämföra hur dessa företag, men även andra inom samma industri, arbetar med säkerhetsfrågor.
I teorin nämner vi beteendebaserad säkerhet som ett sätt att arbeta med och förbättra
individens beteenden i säkerhetsarbetet. Geller (2001, 2005) diskuterar även i sin forskning att den så kallade ABC-modellen kan användas för att skapa ett bättre beteendemönster hos den enskilde individen. Vi hade sett ett intresse av att undersöka om denna modell hade kunnat appliceras inom Holmen vilket möjligtvis skulle kunna hjälpa företaget att minska antalet olyckor.
Slutligen, utöver de faktorer vi tittat närmare på, har vi konstaterat att det skulle kunna finnas andra intressanta faktorer som skulle kunna påverka den enskilde individens beteende i säkerhetsarbetet. Exempel på dessa skulle kunna vara hur man kan öka kompetensen hos de anställda gällande säkerhet och vilket inflytande de olika ledarskapsrollerna har. Det vore intressant att studera hur dessa mer ingående påverkar individens attityd och beteende.
9. Referenser
Tryckta källor
Anderson H. 2004. Bättre arbetsmiljö - Handbok. Åttonde upplagan. Prevent – Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Borås: Sjuhäradbygdens Tryckeri AB
Angelöw, B. & Jonsson, T. 1990. Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur Ajzen I. 1988. Attitudes, personality, and behavior. Great Britain, Bristol: J.W. Arrowsmith Limited
Ajzen, I. 2001. Nature and operations of attitudes. Annual Review Psychology Vol. 52, Sid 27-58
Bell J. 2005. Introduktion till forskningsmetodik. Fjärde upplagan. Danmark: Narayana Press Brown, R. 2000. Group Processes. Second Edition. United Kingdom, Oxford: Blackwell Publishing
DeLamater J. 2003. Handbook of Social Psychology.USA, New York: Kluwer Academic/Plenum Publishers
Dertell, H. 2005. A-boken. Vägen till en attraktiv arbetsmiljö. Sverige, Carlshamn: Tryck & Media
Feldman, R. S. 2001. Social Psychology. Third Edition. USA, New Jersey: Prentice-Hall Inc. Geller E. S. (2001). Behavior-based safety in industry: Realizing the large-scale potential of psychology to promote human welfare. Applied & Preventive Psychology, Vol. 10, Sid. 87-105
Geller E. S. (2005). Behavior-Based Safety and Occupational Risk Management. Behavior
Modification, Vol. 29, Nr. 3, 539-561
Harty B. & Harty M. 2004. Gruppens utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Holmen. 2008. Holmen och omvärlden – Hållbarhetsredovisning. Sverige: Trosa Tryckeri Kjær Jensen M. 1995. Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur
Kvale S. 1997. Den kvalitativa forskingsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lippa. 1994. Introduction to Social Psychology. Second Edition. USA, California: Wadsworth Inc.
Mathiasson, C. 1994. Praktisk gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur
Saunders M., Lewis P. & Thorhill A. 2007. Research Methods for Business Students. Fourth
Edition. Spain: Mateu Cromo, Artes Graficas
Taylor S.E., Peplau L.A. & Sears D.O. 1994. Social Psychology. Eitgh Edition. USA, New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Ungdomsstyrelsen. 2003. De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och
värderingsstudie. Stockholm
Internetkällor
Arbetsmiljöverket. (1 april 2009)
http://www.av.se/statistik/officiellt/Arbetskador_2007_prel.aspx
Arbetsmiljöupplysningen, 2005. Säkerhet på jobbet - en attitydfråga. (1 april 2009) http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/Page.aspx?id=5100
Europeiska Gemenskapernas Kommission. (3 april 2009)
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52007SC0216:SV:NOT Holmen. (28 mars 2009)
http://www.holmen.se
Nationalencyklopedin. (6 april 2009) http://www.ne.se/artikel/1144734 Sveriges Riksdag. (28 mars 2009) http://www.riksdagen.se