Syftet med denna studie har varit att undersöka om utlåningsvolymen hos de största nordiska bankerna har påverkats av det ökade kapitalkrav som Baselregelverket påförde efter den senaste finanskrisen. Resultatet för t-testet visade på att utlåningen skiljer sig åt för två av de fyra utlåningskategorierna, innan och efter kapitalkravets införande. De kategorier som visade på statistisk signifikans omfattade företagslån och säkrade lån. T-testerna för lån till statliga myndigheter och osäkrade lån visade alltså inte på någon statistiskt signifikant skillnad innan och efter kapitalkravet. När vi besvarar vår forskningsfråga kan vi alltså inte svara ja eller nej eftersom resultaten är som dom är. Vi vet däremot att vissa delar i nordiska storbankernas utlåningsvolym har påverkats som en effekt av det kapitalkrav som infördes 2010. Vidare hade vi ett starkt positivt samband mellan utlåning och insättningar, vilket är naturligt då insättningar är en drivande faktor för bankernas fortlevnad enligt Simpson (2019). I ett test hade även „‟capital adequacy‟‟ ett negativt samband med utlåningen vilket innebär att utlåningen minskar då kapital förhållandet ökar inom en bank. Detta innebär att bankerna har som resultat av kapitalkravets införande, förändrat sitt utlåningsbeteende i en negativ riktning, det vill säga minskat sin utlåningsvolym. Studien har bidragit med ytterligare kunskap genom tidigare studier och tester. Dels genom att visa hur kapitalkravet har påverkat banker i form av exempelvis självständighet och säkerhet, och även vilken effekt olika åtgärder kan ha för bankerna på både kort-och lång sikt.
7.1 Sanningskriterier
Vid genomförandet av vetenskaplig forskning beror studiens kvalitet på ett antal olika kriterier. Inom kvantitativ forskning garanteras forskningens kvalitet och trovärdighet genom bland annat sanningskriterierna validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. För att undvika kritik och problem med forskningsresultatets vetenskapliga värde ska dessa kriterier vara uppfyllda (Eliasson, 2018, s.14)
Validitet
Validiteten innebär att forskningen ska vara relevant och giltig, det vill säga att den är sann och mäter det den verkligen ska mäta (Eliasson, 2018, s.16) I den här studien mäter vi om kapitaltäckningskravet har någon påverkan på den totala summan lån som banker ger ut. Det finns andra variabler än kapitaltäckningskravet som påverkar hur mycket bankerna kan låna ut, det vill säga skillnaden i utlåningsvolym mellan de två tidsperioderna. I det statistiska t-testet har vi inte lyckats justera för dessa, exempelvis mängden insättningar som visade sig vara signifikant korrelerad med utlåningen hos banker under regressionstestet. Däremot är denna korrelation inte inkluderad i t-testet och vi har inget val än att påstå att validiteten i denna studie är låg. Ytterligare tecken på att validiteten kan vara låg beror på svårigheter att följa bankerna och veta hur väl de har anpassat sig efter kapitalkraven. För länderna Norge och Island var detta inte möjligt, och det finns då risk för att vi inte på ett korrekt sätt lyckats pricka in när den aktuella bankens innan- och efter kapitalkravperiod har inträffat. På grund av detta
40 sjunker validiteten ytterligare då risken finns att vi för vissa observationer inte har mätt det som var menat.
Reliabilitet
Reliabiliteten handlar om att forskningen ska vara trovärdig och pålitlig, vilket innebär att det går att lita på att forskningen skulle ge samma utfall i fall man upprepar den under likartade förhållanden (Eliasson, 2018, s.14) För att hålla en hög reliabilitet i denna studie har vi under datainsamlingens gång försökt att vara på konsekventa och noggranna som möjligt, exempelvis att vi valde de största bankerna utifrån ett datum, 2019 och inte de största bankerna för varje år. Mätningar och bearbetning har skett på exakt samma sätt, där det har varit möjligt. När den data som vi letat efter inte funnits tillgänglig har vi valt att utesluta den data istället för att estimera. Med detta sagt skulle andra forskare få samma utfall ifall de använt sig av samma tidsspann, banker, variabler och statistiska tester.
Generaliserbarhet
Enligt Eliasson (2018, s.17) innebär „‟Generaliserbarhet‟‟ i vilken grad det resultat man får i sin forskning kan appliceras i andra situationer och på andra populationer än dem som varit aktuella i den specifika undersökningen. I denna studie undersöker vi endast de nordiska bankerna vilka alla är reglerade av Baselregelverken. En viss grad av generaliserbarhet skulle därför kunna dras över fler europeiska banker som tillämpar Basel III, men det är dock svårt att generalisera resultatet till banker världen över då det finns banker som har andra riktlinjer för kapitalförhållanden. De nordiska bankerna drabbades också alla av finanskrisen och har därför erfarit en kris vilket gjort att de lärt av misstag och anpassat sig därefter, kanske till en högre grad och snabbare än andra banker i andra länder.
Då vi valt att avgränsa studien till nordiska banker har banker av betydligt olika storlek inkluderats för att antalet stickprov skulle räcka för statistiska tester. Att storleken på bankerna skiljer sig och därmed även deras verksamhet, förutsättningar för anpassning till ökat kapitalkrav och global betydelse blir resultatet inte generaliserbart med hur situationen ser ut för exempelvis nordiska systemviktiga banker eller systemviktiga banker i andra delar av världen.
Replikerbarhet
Replikerbarhetens syfte enligt Eliasson (2018, s.16) i denna studie handlar om att läsare ska kunna ta våra metoder för datainsamling och därmed enkelt kunna replikera studien. I kapitel 3.4.2, - „‟Datainsamling‟‟ finns information om hur vi hämtat data för vår kvantitativa dataanalys. Detta omfattar främst sökord som fångar upp den information vi har inkluderat utifrån bland annat bankernas årsrapporter. I samband med detta har vi även instruerat läsaren hur han bör gå tillväga för att ta fram informationen då viss information endast kan tas fram stegvis. Ett exempel på detta är hur man bryter ner de totala lånen till specifika lån kategorier - såsom lån till statlig myndighet. Vi har även förklarat hur siffror för de olika oberoende variablerna togs fram, dels med sökord och även med metoder såsom genomsnittspriser för att få en rättvisande bild. Vidare kan replikerbarheten för studien minska något då alla siffror som hämtats har konverterats till samma valuta, nämligen „‟Euro‟‟. Detta innebär att någon som replikerar studien kanske inte får samma resultat med dagens valutakurs. Med detta sagt anser vi att replikerbarheten för studien är hög då varje metod för varje moment gällande datainsamlingen är presenterad i detalj.
41
7.2 Fortsatt forskning
Införandet av kapitalkraven som utges av reformer skapade av institutioner sker löpande, och i olika omfattning beroende på bankernas nuvarande läge gällande kapitalförhållanden och marknadsvärde. Det skulle därför vara fördelaktigt att utföra liknande studier längre fram i tiden då man med större säkerhet kan påstå att bankerna som undersöks faktiskt fullt ut har hunnit anpassa sig efter de nya reglerna. Det är vidare många faktorer som påverkar bankernas utlåning, och man skulle därför kunna gräva vidare i jakt på att identifiera fler variabler som skulle kunna agera som oberoende variabler vid test av bankens generella utlåning. I vår studie har vi endast tagit fram variabler som korrelerar med utlåningen. Att använda mer avancerade statistiska test för att justera för andra variabler är även en möjlighet. Detta eftersom man då med säkerhet kan påstå att skillnaden i utlåningen uteslutande beror på just kapitalkravet, givet att man har haft med och justerat för de övriga variabler som påverkar utlåningen i sin helhet. För att säkerställa att skribenter kan studera banker drabbade av kapitalkravet och samtidigt uppfölja bankerna i utvecklingen på att tillfredsställa kraven som ställs på dom finns informationen tillgänglig hos Bank of International Settlements som ger ut rapporter på halvårsbasis vilket kan underlätta arbetet och ge svar på många frågor vid en uppsats inom kapitalkrav gällande just Bank of International settlements.
42