5. Diskussion
5.3 Slutsats och kliniska implikationer
Hälso- och sjukvården och distriktssköterskan bör vara uppmärksam på sambandet mellan multisjuklighet och social isolering som riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre.
Distriktssköterskan i hemsjukvården bedriver ett hälsofrämjande arbete med vårdtagare med nedsatt psykisk ohälsa. Genom att skapa möjlighet för vårdtagaren att få en känsla av sammanhang genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har distriktssköterskan möjlighet att stödja vårdtagaren att hantera sin livssituation.
Distriktssköterskan i hemsjukvården kan inte ensam bära det primära ansvaret för att skapa en helhetssyn av vårdtagaren, en arbetsform med en tydlig ansvarsfördelning mellan kommun och region är därför av betydelse.
Ytterligare forskning inom området kan vara på vilket sätt distriktssköterskan och samhället genom preventiva hälsofrämjande åtgärder kan stödja multisjuka, äldre vårdtagare för att inte drabbas av psykisk ohälsa. Ett förslag inom hemsjukvård och primärvård kan vara att distriktssköterskan kan erbjuda förebyggande hembesök till äldre personer för hälsosamtal, där eventuell ohälsa som är inom distriktssköterskans kompetensområde då kan
uppmärksammas.
6. Referenser
Allison, V. L., Nativio, D. G., Mitchell, A. M., Ren, D., & Yuhasz, J.
(2014). Identifying symptoms of depression and anxiety in students in the school setting. The Journal of School Nursing, 30(3), 165–172. DOI: 10.1177/1059840513500076
Andersson, H., Lindholm, M., Pettersson, M., & Jonasson, L. (2017). Nurses' competencies in home healthcare: an interview study. BMC Nursing, 16(1), 1-8. doi:10.1186/s12912-017- 0264-9
Andriopoulos, P., Lotti-Lykousa, M., Pappa, E., Papadopoulos, A., Niakas, D (2013). Depression, quality of life and primary care: a
cross-sectional study. Journal of Epidemiology and Global Health, 3(4), 245 –2 52. Doi: 10.1016/j.jegh.2013.06.004
Annells et al., (2010). Mixed Methods Evaluation Research for a Mental Health Screening and Referral Clinical Pathway. Worldviews on Evidence-Based Nursing. 9(3): 172– 185. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/j.1741-6787.2011.00226.x Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm
Bailey, E. A., Wirtalla, C., Sharoky, C. E., & Kelz, R. R. (2018). Disparities in
operative outcomes in patients with comorbid mental illness. Surgery, 163(4), 667– 671. Doi: 10.1016/j.surg.2017.09.029
Björkman, A., Andersson, K., Bergström, J., & Salzmann-Erikson, M. (2018). Increased Mental Illness and the Challenges This Brings
for District Nurses in Primary Care Settings. Issues In Mental Health Nursing, 39(12), 1023-1030. https://doi.org/10.1080/01612840.2018.1522399
Collier, E., & Grant, M. J. (2018). A literature review on the experience of long-term mental illness. Issues in Mental Health Nursing, 39(6), 506–513. https://doi.org/
Dardas, L. A., Bailey, D. E., Jr., & Simmons, L. A. (2016). Adolescent depression in the Arab region: A systematic literature review. Issues in Mental Health Nursing, 37(8), 569–585. DOI: 10.1080/01612840.2016.1177760
Davies, E. L., Gordon, A. L., Pelentsov, L. J., Hooper, K. J., & Esterman, A. J. (2018). Needs of individuals recovering from a first episode of mental illness: A scoping
review. International Journal of Mental Health Nursing, 27(5), 1326–1343. https:// doi.org/10.1111/inm.12518
Day, P. (2017). Improving elderly housebound patient’s mental health. Journal of Community
Nursing, 31(4), 58–62.
Distriktssköterskeföreningen, [DSF] (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå,
distriktssköterska. Hämtad 21 oktober, 2019 från https://www.swenurse.se/
globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/ publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/
distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf
Døhl, Ø., Garåsen, H., Kalseth, J., & Magnussen, J. (2016). Factors associated with the amount of public home care received by elderly and intellectually disabled
individuals in a large Norwegian municipality. Health & Social Care in the Community,
24(3), 297–308. https://doi-org.proxybib.miun.se/ 10.1111/hsc.12209
Folkhälsomyndigheten, (2017). Begrepp. Hämtad 21 oktober, 2019, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre -En genomgång av
vetenskaplig litteratur samt en epidemologisk studie. Hämtad 21 oktober, 2019, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/ contentassets/
85e04b9f6cde4e8daa2894d389ade1ad/skillnader-psykisk-ohalsa-aldre-personer.pdf Folkhälsomyndigheten (2019b). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2019. Hämtad 12 oktober,
2019, från folkhälsomyndigheten.se, https:// www.folkhalsomyndigheten.se/ contentassets/ d162673edec94e5f8d1da1f78e54dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf
Galletta, M., Cherchi, M., Cocco, A., Lai, G., Manca, V., Pau, M., ... & Massa, E. (2019).9(9) Sense of coherence and physical health
relatedquality of life in Italian chronic patients: the mediating role of the mental component. BMJ Open, e030001. doi:10.1136/ bmjopen-2019-030001
Graneheim,U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105–112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological for Nursing challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today. 56, 29–34. DOI:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Gray, A., & Worlledge, G. (2018). Addressing loneliness and isolation in retirement housing. Ageing & Society, 38(3), 615–644.
DOI: https://doi.org/10.1017/S0144686X16001239
Grundberg, Å., Hansson, A., Hillerås, P., & Religa, D. (2016). District nurses' perspectives on detecting mental health problems and promoting mental health among community-dwelling seniors with multimorbidity. Journal of Clinical Nursing, 25(17-18), 2590-2599. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13302
Gunn, J., Ayton, M., Densley, D., Pallant, R., Chondros, K., Herrman, J., & Dowrick, F. (2012). The association between chronic illness, multimorbidity and depressive symptoms in an Australian primary care cohort. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 47(2), 175-184. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1007/s00127-010-0330-z
Janlöv, A-C., Johansson, L., Clausson, E. K. (2018). Mental ill‐health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 32(2), 987–996. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/scs.12540
Jansen, T., & Hanssen, I. (2017). Patient participation: causing moral stress in psychiatric nursing? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 388– 394. https://doi.org/10.1111/scs.12358
Josefsson, K., & Peltonen, S. (2015). District nurses’ experience of working in home care in Sweden. Healthy Aging Research. 37(4). 1-8. DOI:10.12715/har.2015.4.37
Kane, J. M., Schooler, N. R., Marcy, P., Correll, C. U., Brunette, M. F., Mueser, K. T., Robinson, D. G. (2015). The RAISE early treatment program for first-episode
psychosis: Background, rationale, and study design. The Journal of Clinical Psychiatry,
7(3), 240–246. doi: 10.4088/JCP.14m09289
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund Lee, Y.-C., Chatterton, M. L., Magnus, A., Mohebbi, M., Le, L. K.-D., & Mihalopoulos, C.
(2017). Cost of high prevalence mental disorders: Findings from the
2007 Australian National Survey of Mental Health and Wellbeing. Australian & New
Zealand Journal of Psychiatry, 51(12), 1198–1211.
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1177/0004867417710730
Lockett, H., Jury, A., Tuason, C., Lai, J., & Fergusson, D. (2018). Comorbidities Between Mental and Physical Health Problems: An Analysis of the New Zealand Health Survey data. New Zealand Journal of Psychology, 47(3), 5-11. https://
www.psychology.org.nz/wp-content/uploads/Comorbidities-between-Mental-and-Physical-Health-Problems.pdf
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning –En introduktion. Studentlitteratur: Lund
O'Connor, S Deaton, C, Nolan, F., & Johnston, B. (2018). Nursing in an age of
multimorbidity. BMC Nursing. 17(1), 1-19. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/ 10.1186/s12912-018-0321-z
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating
and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10th Edition, Wolters Kluwer Health:
Philadelphia.
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030 — 2018–2020. Hämtad 21 oktober, 2019 från regeringen.se, https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/
60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf
SBU (2017). Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för
delaktighet. Hämtad, 23 oktober, 2019, från https://www.sbu.se/contentassets/ 4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/patientdelaktighet_i_halso_och_sjukvarden.pdf
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 21 oktober, 2019, från https://www.riksdagen.se/
sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen (u å). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 21 oktober, 2019, från socialstyrelsen.se, http:// termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen. (2014). Hemvård en kartläggning av översikter. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 21 oktober, 2019 från SBU.se, https:// www.sbu.se/contentassets/
e6c06e9b0d1545aaaeb3d2ef44918531/ hemvard_2014-12-22.pdf Stolt, R., & Winblad, U. (2009). Mechanisms behind privatization:
a case study of private growth in Swedish elderly care. Social Science & medicine, 68(5), 903–11. Doi: 10.1016/j.socscimed.2008.12.011
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 21 oktober 2019 från
swenurse.se,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/ sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017). Svensk sjuksköterskeförenings strategi- jämlik vård
och hälsa. Hämtad 21 oktober, 2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf
Tanihata, T., Kanda, H., Osaki, Y., Ohida, T., Minowa, M., Wada, K., Suzuki, K., &, Hayashi, K. (2015). Unhealthy lifestyle, poor mental health
and its correlation among adolescents: a nationwide cross-sectional survey.
Asia-Pacific Journal of Public health, 27(2) 1557-1565. doi: 10.1177/1010539512452753.
Tharaldsen, K. B., Stallard, P., Cuijpers, P., Bru, E., & Bjaastad, J. f. (2017). ‘It’s a bit taboo’: a qualitative study of Norwegian adolescents’ perceptions of mental healthcare services. Emotional and Behavioural Difficulties, 22(2), 111–126. http://dx.doi.org/ 10.1080/13632752.2016.1248692
Turjamaa R, Hartikainen S, Kangasniemi M, & Pietilä, A.-M. (2014). Living longer at home: a qualitative study of older clients’ and practical nurses’
perceptions of home care. Journal of Clinical Nursing, 23(21). 3206– 3217. https://doi.org/10.1111/jocn.12569
Tomstad, S., Dale, B., Sundsli, K., Sævareid, H. I., & Söderhamn, U. (2017). Who often feels lonely? A cross-
sectional study about loneliness and its related factors among older
home-dwelling people. International Journal of Older People Nursing, 12(4), N/a. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/opn.12162
Vermeulen-Smit, E., Ten Have, M., Van Laar, M. & De Graaf, R.
(2015). Clustering of health risk behaviours and the relationship with mental disorders. Journal of Affective Disorders, 171(4), 111-119. https://
doi.org/10.1016/j.jad.2014.09.031
Vogel, I., Miksch, A., Goetz, K., Ose, D., Szecsenyi, J., & Freund, T. (2012). The impact of perceived social support and sense of coherence on
health-related quality of life in multimorbid primary care patients. Chronic Illness, 8(4), 296– 307. https://doi.org/10.1177/1742395312445935
WHO. (1948). WHO definition of health. Hämtat 21 oktober, 2019 från
WHO.com, https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions WHO. (2001). The World Health Report. Mental health: new understanding, new hope. Genève:
World Health Organization. Hämtad 21 oktober 2019 från
WHO.com, https://www.who.int/ whr/2001/en/whr01_en.pdf?ua=1
WHO. (2004). Promoting mental health: concepts, emerging evidence, practice: a summary report. Genève: World Health Organization, Hämtad 21 oktober 2019 från WHO.com, https://www.who.int/mental_health/evidence/en/promoting_mhh.pdf
WHO. (2008). The global burden of disease: 2004 update. Genève: World Health Organization. Hämtad 21 oktober, 2019 från
WHO.com, https://www.who.int/healthinfo/ global_burden_disease/ GBD_report_2004update_full.pdf?ua=1
Wikberg. C., Pettersson. A., Westman. J., Björkelund. C., & Pettersson. E-L. (2016). Patients’ perspectives on the use of the Montgomery-Asberg depression rating scale self-assessment version in primary care. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 34 (4), 434–442.
World medical association (WMA), (2019). Declaration of Helsinki –
Etical principles of medical ressearch involving human subjects. Hämtad 22 oktober, 2019 från
WMA.net, https:// www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
7. Bilaga 1
Till Verksamhetschef i kommunal hemsjukvård
FÖRFRÅGAN – beträffande tillstånd att rekrytera informanter via kommunal Hemsjukvård för genomförande av examensarbete.
I vår magisteruppsats har vi valt att skriva om ”Distriktssköterskors/sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom kommunens hemsjukvård”. Bakgrunden till denna studie är att den psykiska ohälsan ökar i samhället.
Sjuksköterskor/distriktssköterskor i hemsjukvården, vilka handleder omvårdnadsarbetet gällande dessa patienter, upplevs ha varierande kunskap och erfarenheter. Vi vill ta reda på vilka resurser/brister som finns för få en förståelse för hur detta arbete ser ut. Med denna kartläggning hoppas vi kunna förbättra det hälsofrämjande arbetet samt sköterskornas arbetssituation. Av denna anledning kan denna studie vara till värde för framtida arbetssätt inom verksamheten. Studien kommer att genomföras med semistrukturerade individuella intervjuer, där deltagarna kommer att besvara frågor som handlar om deras erfarenheter och tankar gällande vårt syfte. Intervjun beräknas till ca 30–45 minuter och kommer att spelas in digitalt. Deltagarna ska vara distriktssköterskor eller sjuksköterskor som arbetar inom den kommunala hemsjukvården.
De som anmäler sitt intresse för deltagande skickar tillbaka ett skriftligt informerat samtycke och kommer sedan att kontaktas av oss för bestämmelse av tid och plats för intervju. Plats för intervju kan förläggas till deltagarens arbetsplats eller om annan plats önskas.
Informationen kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen kommer att veta vem som sagt vad i framställningen av den färdiga uppsatsen. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några skäl behöver anges. Resultatet av studien kommer att redovisas i en magisteruppsats vid mittuniversitet i Sundsvall. Studiens resultat kommer att publiceras på http://www.diva-portal.org
Denna förfrågan avser erhållande av tillstånd att rekrytera informanter/vårdpersonal till denna studie via hemsjukvården Sundsvalls kommun Västernorrland.
Vid eventuella frågor, kontakta:
Marlene Broman E-post: marlenebroman@outlook.com Marie Palm: E-post: marie.palm@lvn.se
Handledare: Ylva Rönngren Universitetslektor Mittuniversitetet Institutionen för Omvårdnad E-post: ylva.rönngren@miun.se ……….. Ort och datum
………. Verksamhetschef/motsvarande
8. Bilaga 2
Till Distriktssköterskor/sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård
FÖRFRÅGAN - till distriktsköterskor/sjuksköterskor om medverkan i magisteruppsats: Studier visar på att psykisk ohälsa är vanligt förekommande, den ökar i samhälletoch omfattar tillstånd med olika svårighetsgrad, alltifrån allvarliga psykiska sjukdomar till olika former av mildare symtom med varierande intensitet och varaktighet. Milda symtom kan förorsaka lidande, men behöver inte spegla en psykiatrisk diagnos.
Vi är två sjuksköterskor som läser distriktsköterskeprogrammet på Mittuniversitet i Sundsvall och med detta som bakgrund har vi i vår magisteruppsats valt att skriva om distriktssköterskors/sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom kommunens hemsjukvård.
Kommunen har ett samlat ansvar för hälso- och sjukvård som bedrivs i det egna hemmet, där distriktssköterskor/sjuksköterskor i hemsjukvården handleder omvårdnadsarbete. Studien syftar till att öka kunskapen inom detta område/ämne och skapa möjlighet till att bedriva ett förbättringsarbete både gällande patienternas behov och
distriktsköterskornas/sjuksköterskornas möjlighet till att ge vård med god kvalitét. Studien kommer att genomföras med semistrukturerade individuella intervjuer, där deltagarna kommer att besvara frågor som handlar om deras kunskaper och erfarenheter gällande vårt syfte. Intervjun beräknas till ca 30–45 minuter och kommer att spelas in digitalt. Deltagarna ska vara distriktssköterskor eller sjuksköterskor som arbetar inom den kommunala hemsjukvården.
De som anmäler sitt intresse för deltagande skickar tillbaka ett skriftligt informerat samtycke och kommer sedan att kontaktas av oss för bestämmelse av tid och plats för intervju. Plats för intervju kan förläggas till deltagarens arbetsplats eller om annan plats önskas.
Informationen kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen kommer att veta vem som sagt vad i framställningen av den färdiga uppsatsen. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några skäl behöver anges.
Resultatet av studien kommer att redovisas i en magisteruppsats vid Mittuniversitet i Sundsvall. Studiens resultat kommer att publiceras på http://www.diva-portal.org
På nästa sida ger du ditt samtycke till att delta i denna studie. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.
Medgivande
• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.
• Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor.
• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågade och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att vi när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver förklara varför.
• Jag ger mitt medgivande till Mittuniversitet och Sundsvalls kommun att lagra och bearbeta den information som insamlas under studien.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de forskare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet.
Sundsvall den … / … 2019 ……… ……… Namnteckning ………. ………. Namnförtydligande
Vid eventuella frågor, hör gärna av dig. Ansvariga för studien:
Marie Palm: E-post: marie.palm.se@hotmail.com
Marlene Broman: E-post: marlenebroman@outlook.com
Handledare Ylva Rönngren
Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor Mittuniversitetet Institutionen för Hälsovetenskap
E-post: ylva.ronngren@miun.se
9. Bilaga 3
Intervjuguide
Tack för att du tackat ja till deltagande i vår studie genom att vi får intervjua dig. Vårt syfte med intervjun är att ta del av dina erfarenheter av omvårdnadsarbete med psykisk ohälsa i hemsjukvården. Intervjun kommer att spelas in på våra mobiltelefoner för att sedan
transkriberas och analyseras. Du har rätt att avbryta ditt deltagande under intervjun när som helst och välja att inte svara på frågor.
Har du några frågor innan intervjun startar?
Bakgrundsfrågor
-Hur länge har du arbetat som sjuksköterska? -Hur länge har du arbetet i hemsjukvård? -Vilken utbildning har du?
-Vad är din ålder?
Intervjufrågor
-Berätta om dina upplevelser av att arbeta i hemsjukvården med patienter som lider av psykisk ohälsa?
-Berätta hur du upplever ditt omvårdnadsarbete som distriktssköterska i med patienter som lider av psykisk ohälsa?
-Hur arbetar du med hälsofrämjande levnadsvanor?
-Om du skulle tänka på en patient du mött nyligen som du tänker har problem med sin psykiska hälsa
-Kan du beskriva den situationen?
-Varför tänker du att det är svårt för den personen?
-Vilken typ av stöd tänker du att personer med psykisk ohälsa i hemsjukvården är i behov av?
-Om du skulle tänka på en patient du mött nyligen som hanterar sin psykiska ohälsa väldigt bra
- Kan du beskriva den situationen?
- Vad stödjer och underlättar för den personen?
-Har du gått någon utbildning för att öka din kompetens i att ge stöd kring psykisk ohälsa?
-Skulle en sådan utbildning behövas?
- Vad skulle du i så fall vilja lära dig mer om?
-Är det något mer om psykisk ohälsa i hemsjukvården som du skulle vilja berätta? -Använder du någon form av kommunikationsstrategi (ex motiverande samtal, kognitivt stöd)? Använder ni er av något skattningsintrument för att skatta/upptäcka psykisk ohälsa som ex depression och suicid? (Berätta om det)
-Berätta hur skulle du vilja att vården såg ut för patienter som lider av psykisk ohälsa? - Pratar ni om hur ni arbetar med psykisk ohälsa i personalgruppen? (Hur då? Har olika personalkategorier ansvar för olika delar?)
-Om du skulle beskriva problematiken med psykisk ohälsa i hemsjukvården för en sjuksköterskestudent som har VFU här. Hur skulle du beskriva det då?
Följdfrågor
-Kan du berätta mer? -Kan du ge exempel?
-Kan du utveckla ditt svar? -På vilket sätt? -Kan du beskriva ytterligare?