Genom den här studien har vi kommit fram till att utskrivningsprocessen är viktig. Resultatet
från studien pekar mot att ett teamarbete inom utskrivnignsprocessen är något som kan påverka kvaliteten och utfallet av utskrivningsoprocessen. Att stärka samarbetet inom arbetsgruppen är av vikt för att kvalitetssäkra utskrivningen från IVA till vårdavdelning.
Några brister som har framkommit, är att utskrivningsprocessen inte alltid är varken prioriterad eller väldefinierad. Med tanke på detta så skulle standardiserade verktyg såsom exempelvis checklistor som kan användas vid utskrivning kunna vara en viktig komponent som också kan vara tidsbesparande.
Vår studie berör inte specifikt funktionen förbindelsesjuksköterska, men med tanke på att den ingår i det större projektet MTG vill vi, med resultatet av studien och andra forskningsresultat i åtanke, framhålla att funktionen förbindelsesjuksköterska skulle vara en bra intervention för att underlätta utskrivningsprocessen. Funktionen och behovet av en förbindelsesjuksköterska är som område tidigare flitigt beforskat internationellt. Projektet MTG kommer att fortgå med avsikt att motivera införandet av en förbindelsesjuksköterska på det sjukhus där studien genomfördes och förhoppningen är att man finner belägg för att behålla funktionen permanent. Förhoppningen är även att man på så vis ska kunna forska vidare på framgångsfaktorer i utskrivningsprocessen och därigenom finna belägg för att införa förändringar nationellt.
Referenslista
Bjerregaard, A., & Dreyer, P. (2014). Overflytning fra intensiv til sengeafsnit – Et kvalitativt studie med voksne patienters oplevelser. Nordisk sygeplejeforskning(02), 84-100.
Bloomer, J. M., Endacott, R., Ranse, K., Coombs, A. M. (2016). Navigating communication with familys during withdrawal of life-sustaining treatment in intensive care: a qualitative descriptive studie in Australia and New Zeeland. Journal of clinical nursing, 5-6. doi: 10.1111/jocn.13585
Chaboyer, W., & Conroy, K. (2015). Quality and safety. I L. M. Aitken, A. Marshall & W. Chaboyer (Red.), ACCCN's critical care nursing (ss. 44-72).
Chaboyer, W., Foster, M., Kendall, E., & James, H. (2004). The impact of a liaison nurse on ICU nurses’
perceptions of discharge planning. Aust Crit Care, 17. doi: 10.1016/s1036-7314(05)80047-5 Chaboyer, W., Foster, M. M., Foster, M., & Kendall, E. (2004). The intensive care unit liaison nurse:
towards a clear role description. Intensive Crit Care Nurs, 20. doi: 10.1016/j.iccn.2003.12.004 Chaboyer, W., Lin, F., Foster, M., Retallick, L., Panuwatwanich, K., & Richards, B. (2012). Redesigning
the ICU nursing discharge process: a quality improvement study. Worldviews Evid Based Nurs, 9(1), 40-48. doi: 10.1111/j.1741-6787.2011.00234.x
Chaboyer, W., Foster, M., Kendall, E., & James, H. (2002). ICU nurses’ perceptions of discharge planning: a preliminary study. Intensive and Critical Care Nursing, 18(2), 90-95. doi:
http://doi.org/10.1016/S0964-3397(02)00022-8
Chaboyer, W., James, H., & Kendall, M. (2005). Transitional Care After the Intensive Care Unit: Current Trends and Future Directions. Critical Care Nurse, 25(3), 16-28.
Cognet, S., & Coyer, F. (2014). Discharge practices for the intensive care patient: a qualitative exploration in the general ward setting. Intensive Crit Care Nurs, 30(5), 292-300; quiz 301-292. doi: 10.1016/j.iccn.2014.04.004
Cunningham, C. T., Quan, H., Hemmelgarn, B., Noseworthy, T., Beck, C. A., Dixon, E., Jette, N. (2015).
Exploring physician specialist response rates to web-based surveys. BMC Med Res Methodol, 15, 32. doi: 10.1186/s12874-015-0016-z
Cypress, B. S. (2013). Transfer out of intensive care: an evidence-based literature review. Dimens Crit Care Nurs, 32(5), 244-261. doi: 10.1097/DCC.0b013e3182a07646
Eide, H., Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund; Studentlitteratur.
Elliott, M., Crookes, P., Worrall-Carter, L., & Page, K. (2011). Readmission to intensive care: A qualitative analysis of nurses' perceptions and experiences. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, 40(4), 299-309. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.hrtlng.2010.04.006 Engeström, Y. (2000). Activity theory as a framework for analyzing and redesigning work. Ergonomics,
43(7), 960-974. doi: 10.1080/001401300409143
Engeström, Y. (1987). Learning by expanding : an activity-theoretical approach to developmental research. Diss. Helsinki : Univ., Helsinki.
Engeström, Y. (1995). Objects, contradictions and collaboration in medical cognition: an activity-theoretical perspective. Artificial Intelligence in Medicine, 7(5), 395-412. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/0933-3657(95)00012-U
Field, K., Prinjha, S., & Rowan, K. (2008). 'One patient amongst many': a qualitative analysis of intensive care unit patients' experiences of transferring to the general ward. Critical Care, 12(1), R21-R21. doi: 10.1186/cc6795
Frølund, C., & Beedholm, K. (2013). Erfaring og kompleksitet — en kvalitativ undersøgelse af betydningsfulde forhold hos sygeplejerskerne ved overflytning af patienter fra intensiv til sengeafdeling. Nordic Journal of Nursing Research, 33(4), 9-13. doi:
doi:10.1177/010740831303300403
Forsberg, A., Lindgren, E., Engström Å. (2011). Beeing transferred from an intensivecare unit to a ward: Searching for the known and the unknown. International journal of nurcing practice, 17(2), 110-116. Doi:101111/j.1440-172X.2011.01915.x
Graham, I. D., Logan, J., Harrison, M. B., Straus, S. E., Tetroe, J., Caswell, W., & Robinson, N. (2006).
Lost in knowledge translation: time for a map? J Contin Educ Health Prof, 26(1), 13-24. doi:
10.1002/chp.47
Green, A., & Edmonds, L. (2004). Bridging the gap between the intensive care unit and general wards
—the ICU Liaison Nurse. Intensive and Critical Care Nursing, 20(3), 133-143. doi:
http://doi.org/10.1016/j.iccn.2004.02.007
Häggstrom, M., Asplund, K., & Kristiansen, L. (2009). Struggle with a gap between intensive care units and general wards. Int J Qual Stud Health Well-being, 4, 181-192. doi:
10.1080/17482620903072508
Häggström, M., Asplund, K., & Kristiansen, L. (2012). How can nurses facilitate patient’s transitions from intensive care? A grounded theory of nursing. Intensive and critical care nursing, 28.
S.224-233. doi: 10.1016/j.iccn.2012.01.002
Häggström, M. (2012). Att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan IVA och allmän vårdavdelning : en grundad teori om organisation, vård och samarbete i förflyttningsprocessen. Sundsvall: Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet.
James, S., Quirke, S., & McBride-Henry, K. (2013). Staff perception of patient discharge from ICU to ward-based care. Nurs Crit Care, 18(6), 297-306. doi: 10.1111/nicc.12001
Lee, A., Cheung, Y. S. L., Joynt, G. M., Leung, C. C. H., Wong, W., & Gomersall, C. D. (2017). Are high nurse workload/staffing ratios associated with decreased survival in critically ill patients? A cohort study. Annals of Intensive Care, 7(1), 46. doi: 10.1186/s13613-017-0269-2
Lin, F., Chaboyer, W., & Wallis, M. (2009). A literature review of organisational, individual and teamwork factors contributing to the ICU discharge process. Aust Crit Care, 22. doi:
10.1016/j.aucc.2008.11.001
Lin, F., Chaboyer, W., & Wallis, M. (2014). Understanding the distributed cognitive processes of intensive care patient discharge. Journal of clinical nursing, 23(5-6), 673-682.
Lin, F., Chaboyer, W., Wallis, M., & Miller, A. (2013). Factors contributing to the process of intensive care patient discharge: An ethnographic study informed by activity theory. International
Journal of Nursing Studies, 50(8), 1054-1066. doi:
http://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.024
McLaughlin, N., Leslie, G. D., Williams, T. A., & Dobb, G. J. (2007). Examining the occurrence of adverse events within 72 hours of discharge from the intensive care unit. Anaesth Intensive Care, 35(4), 486-493.
Metnitz, P. G., Fieux, F., Jordan, B., Lang, T., Moreno, R., & Le Gall, J. R. (2003). Critically ill patients readmitted to intensive care units--lessons to learn? Intensive Care Med, 29(2), 241-248. doi:
10.1007/s00134-002-1584-z
Mitchell, M., & Courtney, M. (2005). An intervention study to improve the transfer of ICU patients to the ward - evaluation by ICU nurses. Australian Critical Care, 18(3), 123-128. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S1036-7314(05)80013-X
Moreno, R., Miranda, D. R., Matos, R., & Fevereiro, T. (2001). Mortality after discharge from intensive care: the impact of organ system failure and nursing workload use at discharge. Intensive Care Med, 27(6), 999-1004.
Odell, M. (2000). The patient's thoughts and feelings about their transfer from intensive care to the general ward. J Adv Nurs, 31(2), 322-329.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Stockholm: Liber.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2017-04-20, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2013). Essentials of nursing research : appraising evidence for nursing practice. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research : generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård, & Svensk Sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med inriktning mot intensivvård. Hämtad
2017-04-20, från
http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf
Schwarzer, R., & Jerusalem, M. (1995). The General Self-Efficacy Scale (GSE). Hämtad 2017-04-23, 2017, från https://userpage.fu-berlin.de/health/engscal.htm
Sebo, P., Maisonneuve, H., Cerutti, B., Fournier, J. P., Senn, N., & Haller, D. M. (2017). Rates, Delays, and Completeness of General Practitioners' Responses to a Postal Versus Web-Based Survey:
A Randomized Trial. J Med Internet Res, 19(3), e83. doi: 10.2196/jmir.6308
Smith, L., Orts, C. M., O'Neil, I., Batchelor, A. M., Gascoigne, A. D., & Baudouin, S. V. (1999). TISS and mortality after discharge from intensive care. Intensive Care Med, 25(10), 1061-1065.
Socialstyrelsen. (2017). Informationsöverföring och kommunikation. Hämtad 2017-04-20, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation
Stelfox, H. T., Lane, D., Boyd, J. M., Taylor, S., Perrier, L., & Straus, S. (2015). A scoping review of patient discharge from intensive care: opportunities and tools to improve care. Chest, 147.
doi: 10.1378/chest.13-2965
Svensk förening för anestesi och intensivvård. (2015). Riktlinjer för svensk intensivvård. Hämtad 2017-04-23, från https://sfai.se/wp-content/uploads/2015/02/Riktlinjer-Svensk-Intensivvård_-rev-2015.pdf
Svenska intensivvårdsregistret. (2017). Rapporter. Hämtad 2017-05-04, 2017, från http://portal.icuregswe.org/utdata/Rapport.aspx#
van Sluisveld, N, Zegers, Marieke, Westert, Gert, van der Hoeven, Johannes Gerardus, & Wollersheim, Hub. (2013). A strategy to enhance the safety and efficiency of handovers of ICU patients:
study protocol of the pICUp study. Implementation Science, 8(1), 67. doi: 10.1186/1748-5908-8-67
van Sluisveld, N., Hesselink, G., van der Hoeven, J. G., Westert, G., Wollersheim, H., & Zegers, M.
(2015). Improving clinical handover between intensive care unit and general ward professionals at intensive care unit discharge. Intensive Care Med, 41(4), 589-604. doi:
10.1007/s00134-015-3666-8
van Sluisveld, N., Oerlemans, A., Westert, G., van der Hoeven, J. G., Wollersheim, H., & Zegers, M.
(2017). Barriers and facilitators to improve safety and efficiency of the ICU discharge process:
a mixed methods study. BMC Health Services Research, 17(1), 251. doi: 10.1186/s12913-017-2139-x
Travelbee, J (1972). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia, USA: F.A. Davis Company.
Watts, R. J., Pierson, J., & Gardner, H. (2005). How do critical care nurses define the discharge planning process? Intensive and Critical Care Nursing, 21(1), 39-46. doi:
http://doi.org/10.1016/j.iccn.2004.07.006
Webropol. (2017). Hämtad 2017-04-24, från https://www.webropolsurveys.com/
Whittaker, J., & Ball, C. (2000). Discharge from intensive care: a view from the ward. Intensive Crit Care Nurs, 16(3), 135-143. doi: 10.1054/iccn.2000.1488
Wu, C. J., & Coyer, F. (2007). Reconsidering the transfer of patients from the intensive care unit to the ward: a case study approach. Nurs Health Sci, 9(1), 48-53. doi: 10.1111/j.1442-2018.2007.00294.x
Vårdhandboken. (2016). Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation –SBAR. Hämtad 2017-04-20, 2017, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Situation-Bakgrund-Aktuell-bedomning-Rekommendation---SBAR/